Det är något alldeles särskilt att odla kål. Från de pyttesmå runda fröna utvecklas enorma plantor. Det går knappt att tro att det är sant. Pampiga blad som är starka och kraftiga. Präktiga växter som kräver omvårdnad av mig som odlar. Får de det levererar de mat i överflöd och gör mig sällan besviken.

Mitt i sommaren växer det fint i kålkvarteret. Men allt har gått väldigt långsamt. Spetskål och tidig savoykål är flera veckor efter i storlek jämfört med tidigare år. Dessutom verkar den blöta våren ha gjort att en del av det som sattes ut i maj ruttnat. Jag har ersatt bäst jag kan med nya plantor. Nu känns det som om det är lite sent att sätta ut fler plantor av huvudkål. Som tur är har jag en hel del annat som står på tillväxt. Bland annat kinesisk salladskål.

Sniglarna har gått hårt åt kålen. Jag får skylla mig själv som inte hållit efter bättre. Jag brukar vara noga med att nypa bort de nedersta bladen som ligger an mot marken. Bladen blir nämligen som en liten uppfart till sniglarna som sedan letar sig vidare upp i plantan. Än har jag inga mördarsniglar i köksträdgården, men de som ställer till det är de små åkersniglarna. De är många och hinner förstöra mycket. På bilden växer en rödkål.

Jag skrev i ett tidigare inlägg om olika skadedjur som hänger på kålen. Här har en spindel byggt nät på undersidan av ett kålblad. Visserligen inga ägg. Än. Men min erfarenhet är att spindlarna gör åverkan på bladen. Det brukar bli missfärgade områden där de håller till och på vissa ställen ser det nästan ut som om de sugit ut växtsaft på nåt sätt. Eller annars är det att de valt att bygga sitt nät på en plats där någon annan knaprat. Lite osäker.

I den nu kalla varmbänken står många plantor av spetskål. Sorterna är 'Kalibos' och 'Filderkraut', där den senare är ljusgrön och den tidigare röd. Läckra bägge två. Spetskålen sattes ut tidigt i varmbänken men har ändå inte hunnit växa sig mer än halvfärdig. Jag som hade räknat med att kunna skörda den redan i juni. Tji fick jag. Istället är det den tidiga spetskålen i odlingstunneln som vi skördat av då och då. En lärdom till nästa år är att odla mer tidig kål i odlingstunnel på våren.

Spetskålen växer under nät, precis som i övriga kållandet. Hela markytan är täckt av gräsklipp, som en del av täckodlingen. Det skyddar fukten från att dunsta och ger näring till jorden.

Den sena vitkålen står i en lång djupgrävd bädd där det tidigare stod hallon. Kålen är utplanterad i juni. Hela bädden rymmer uppåt tjugo huvuden, mest för att jag hade både plantor och plats. Jag hoppas kunna mjölksyra en hel del kål i vinter. Det gäller att nyttja ytan som finns så bra som möjligt. Varje år roterar jag på grönsakerna i växtföljden så det är inte alla år jag har lika stor yta till de olika grönsakerna. I år finns det gott om kål och det utnyttjar jag på det här sättet.

Mellan vitkålen står kålrötter. De breder inte ut sig på bredden, men väl på höjden. Kålrötterna står ganska tätt inpå vitkålen och jag hoppas att de ska sticka ut sin blast mellan vitkålens foderblad.

Vitkålen är en sen sort som kan stå kvar i landet mycket länge. Den klarar till och med några frostnätter. Tidigare när jag odlat sen vitkål har jag först varit lite besviken under tidig höst eftersom plantorna sett så futtiga ut. Men sen när det blivit svalare har kålen satt fart och blivit jättefin. Jag räknar med nåt liknande i år.

Än så länge har angreppen av både kål och kålmal varit lika med noll. Barnen har några plantor bladkål som står helt oskyddade, liksom en av mina broccoliplantor som inte rymts under pusslet av nät. Ingen av dem har minsta lilla angrepp. Alltså har jag inte haft så bråttom med att ordna nån superkonstruktion till mina nät över det här kållandet, det ligger i stort sett bara över plantorna nu. Men efter öppen trädgård på söndag ska jag ta tag i det. Det kan ju komma en anstormning av fjärilar när som helst om jag har otur.

Jag har riktigt fin broccoli i år, vissa plantor är sådda riktigt tidigt. Nästan alla toppskott är skördade på de plantor som sattes ut allra först. Nu växer sidoskotten ut. Sidoskotten är mindre än toppskotten och det gäller att ta dem ganska snabbt så de inte går i blom. Broccoli är extra nog att skydda från skadedjur. Den blir riktigt äcklig om den drabbas av stora angrepp av larver.

Mellan kålplantorna ligger gärna katterna och drar sig. Snabel är vår fina honkatt som hittat skydd under både nät och blad. Ingen trafik direkt att prata om i kållandet eftersom det är täckt av nät.

Kålkvarteret är i år indelat i sex huvuddelar. De är alla planterade vid olika tillfällen och har kommit olika långt. Grönkålen verkar växa bäst. En stor del av kålkvarteret ramas in av jätteverbena och en vit romersk riddarsporre. Jag räknar med att riddarsporren blir ungefär lika hög som jag är, medan riddarsporren förhoppningsvis kommer upp i sextio centimeter eller så.

Sommarblommorna runt planteringen är satta riktigt tätt. Förra året upptäckte jag nämligen att rådjuren inte gärna gick igenom häcken av jätteverbena som stod längs ena kålkvarterets kanter. De gick runt. I år tänkte jag därför prova att mota bort dem med en tät plantering av höga jätteverbenor. Då står kålen som i ett litet rum, förhoppningsvis fritt från rådjur.

Fler sommarblommor som växer bland kålen är vit luktärt. Den har jag planterat bredvid varje kålplanta och hoppas på att det ska sticka fram en liten blomma här och var senare under sommaren. Mitt i hela kållandet står också en färgglad plantering av kardon (som ju får jättestora lila tistelblommor under sen sommar/tidig höst), rosenskära 'Rubenza' (rosaröd) och sommarrudbeckia 'Cherry Brandy' (vinröd).

Det var några bilder från min kålplantering i juli. Om jag har tur blir den här planteringen supersnygg i augusti-september. Håll tummarna!
/Sara Bäckmo