10. juni 2015

Så lyckas jag med kålsådden

Att se kålen frodas i sina krukor och tråg är en fröjd. Det är kanske de roligaste plantorna att så eftersom resultatet ofta blir magnifikt med stora, maffiga plantor som breder ut sig i landen.

En förutsättning för att kunna skörda kål är förstås att det finns plantor. En del trädgårdsbutiker säljer tråg med kålplantor, men jag väljer att så dem själv.

Det finns galet många kålsorter att välja mellan. När jag läser om alla underbara egenskaper de har har önskar jag ibland att jag hade dubbelt så stor yta att odla. Men vi skulle ändå inte kunna äta upp mer än det jag odlar nu, så just nu är gott nog.

 

Pluggbox

Många frön får plats i en pluggbox. Här börjar grönkål gro i början av juni.

 

Jag börjar så kål tidigt på året, för att ha plantor att sätta ut tidig på våren, både i varmbänk, tunnelväxthus och på friland. Snabbväxande sorter är bra att börja med eftersom de beräknas ge skörd tidigt. Spetskål, löst knutna huvuden, broccoli och bladkål till exempel.

 

Läs gärna min långa artikel om kål: Odla underbar kål

 

Bredsådd

Kålfröna är uströdda i ett litet tråg, det kallas för att bredså.

 

Kål har oftast lätt för att gro och kräver ingen undervärme tidigt på året. De kan sås i vanlig planteringsjord och kommer sedan upp fint i vanlig rumstemperatur. Viktigt att tänka på är att inte så fröna i för stor bytta. Då är det lätt att den lilla grodden far illa i tung, fuktig jord och ruttnar bort. Så många frön i ett lite mindre tråg med kanske fem centimeters jorddjup eller enstaka fröer i små pluggar eller krukor och var noga så du inte vattnar för mycket.

Superviktigt att tänka på för oss som odlar tidigt på året är att hålla sådden under extra ljus. Då blir plantorna knubbiga och fina. Om det inte finns extraljus blir stjälken mycket lång, skör och väldigt svår att hantera när plantorna planteras om. Det är inte ens säkert att de orkar hålla upp tyngden från bladen och då kraschar plantan och dör. Inte bra. Så extraljus är viktigt för att få fina plantor i januari-mars.

 

Svartkål

Vid den här storleken är det dags att plantera om. Svartkålen har grott i pluggbrätte i en öppen odlingstunnel, bilden tagen i juni.

 

Jag planterar om min kål två gånger, varje gång får den ett snäpp större kruka. Jag är noga med att inte sätta den i för stor kruka på en gång, då kan jorden bli för fuktig och göra att plantan bara står och stampar utan att växa särskilt bra. Hellre plantera om flera gånger till lagom stor kruka. För att få stadiga plantor brukar jag sätta kålen något djupare än tidigare.

 

Vitkål

Vitkålen planterades om i stora, djupa pluggar. Nu är det tid att plantera om dem en andra gång. Bilden tagen i juni.

 

Kål

De här plantorna stora nog att sättas ut i landet. Bilden tagen i juni.

 

Kål som sås tidigt inomhus behöver extra ljus, precis som alla andra plantor. Om de inte får det blir de långa och rangliga och inte sådär kraftiga och knubbiga som vi vill ha dem. Lättast är att sätta plantorna under extrabelysning under de första månaderna.

Kål tål många gånger att sås i skyddat läge utomhus under vintern. Med skydd menar jag till exempel i kallbänk eller växthus/tunnelväxthus. Sådden gror inte omedelbart utan först när fröerna tycker det är lagom varmt senare under våren. De sådderna kallas för vintersådder och är väldigt praktiska. För det första spar de plats inomhus, men viktigare kanske är att plantorna blir så tåliga. Eftersom de redan från början vant sig vid temperaturväxlingar och lite halvdant ljus till en början behöver de inte vänjas vid utetillvaron på samma sätt som de ömtåliga inomhusplantorna. Vintersådderna ger fina plantor, och ofta många, men behöver skyddas från insekter så snart det börjar komma lite värme.


 

Jag brukar försöka sprida ut mina kålsådder under vinter, vår och försommar. På så sätt har jag plantor i olika storlekar som ger skörd vid olika tid. Ungefär åtta-tio veckor innan utplantering sår jag.

Kål är näringskrävande grönsaker. Står de länge i samma kruka kan de behöva lite extra näring. Jag tycker det är helt onödigt att köpa gödningsprodukter eftersom det finns det jag behöver gratis och nära till hands. Om jag behöver extra gödning vattnar jag gärna med kissvatten eller nässelvatten. Det ger ingen bismak till grönsaken, även om nässelvattnet luktar lite skumt till en början. Kissvatten går bra att använda också inomhus.

 

Kålblad

Den gulaktiga färgen på bladen skvallrar om att plantorna behöver lite mer näring.

 

Det går fint att så kål under sommaren också, en då är det bra att välja sorter som inte tar så lång tid på sig att bli färdig. Stora, sena vitkålshuvuden går bort. Däremot bladkål, som grönkål, purpurkål och svartkål, funkar fint att så fram i juli och sätta ut i kållandet där annan kål skördats under sommaren. De hinner inte bli kanonstora, men ger en skaplig skörd sent på säsongen. Också broccoli går att så så sent som i juli i delar av landet (jag odlar i zon 3 och här går det fint), medan den sista spetskålen behöver sås senast i juni för att hinna knyta sig hos mig. De asiatiska kålsorterna (som pak choi och mizuna) kan sås i juli-augusti med fint resultat.

Tips:
1. Bredså kålfrön i ett litet tråg om du vill ha många plantor, då tar sådden mindre plats.
2. Så en supertidig omgång bladkål att fulskörda under våren.
3. Ställ alla kålsådder/kålplantor på ett och samma ställe utomhus i skuggan när det är frostfritt på nätterna och täck allihop med nät som skydd för kålmal och kålfjäril.
/Sara Bäckmo

 

9 svar till “Så lyckas jag med kålsådden”

  1. Eva Lefander skriver:

    ....alltid lika intressant att läsa å lära av din kunskap!
    Här ska sås mer kål;som ju är så gott!
    Hälsning från Eva

    • Sara Bäckmo skriver:

      Ja, det är lätt att bli kåltokig! Jag har just fått boken Superkålen av min man. 74 recept med olika grönkål som huvudingrediens. Gissa vilken min sommarsådda kål är? =)
      Hälsningar Sara

  2. Ingrid Petrell skriver:

    Hej Sara! Sådär endast 5 st spetskål i våras, skulle börja med att sätta upp växthuset vi köpt men hade beställt en "bubbla" från England som de stackars små plantorna fick stå i! Insåg växthuset hinner inte bli säsongsfärdigt, slänger ut dessa 5 små kålplantor 2 i rabatten, 3 med vitlöken.... Dom har växt, och växtbiologisk ca 80 cm i diameter men när knyter dom sig? Går det använda bladen som ser ut som förvuxen rabarber? Tack p förhand, alltid roligt att läsa om folk med brinnande intresse! ? Ingrid, Eksjö

    • Sara Bäckmo skriver:

      Hej Ingrid,
      Så roligt att du gett dig på kål! När de knyter sig beror alldeles på vilken slags spetskål du sått. En del är tidiga och knyter sig ganska snabbt, andra låter vänta på sig. Om de har stått lite för varmt är det risk att de inte knyter sig alls utan mest växer på höjden. Än är det lång tid kvar för kålen att växa. Ha lite is i magen och håll tummarna. De kan bli mycket större än 80 cm i diameter. Posta en bild när du skördar =)
      Hälsningar Sara

  3. Thina skriver:

    Hej Sara, håller med om att kål är kul att odla så supergott att äta. Odlar vitkål för första gången (täckt förstås) tack vare din inspiration. Har haft grönkål några år, utan att täcka, det har gått bra. Men i år ser jag någon typ av flygfä runt mina plantor, nu är de täckta men de växer sig ganska höga. Vad använder du för att hålla upp den så att plantorn kan växa fritt?
    /Thina

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag stödjer aldrig mina kålplantor, de får klara sig bäst de kan. Men en liten vanlig pinne hjälper. Flygfäna heter kålmal och i år är de supermånga och svåra att skydda sig från. Annars är det bara täckning som gäller. Finns mer att läsa om det på bloggen. /Sara

  4. Malin skriver:

    Hej! Blir så kålinspirerad!
    Men jag har ett problem. Jag satte ut plantor av svartkål och vitkål i odlingslådorna och täckte med duk och två dagar senare är de borta, totalt förintade. Det syns inte ens att de varit där! Vad är det. Larver knaprar väl lite i taget? Känns som mågon ryckt upp dem, alternativ dragit ner hela plantorna i jorden. Grönkålen stod under samma duk som svartkålen, och den växer fint.
    Nu blir jag trots allt pepp på att så mer, att det inte är försent!

    • Sara Bäckmo skriver:

      Det är säkert sniglar! Men i tunneln har jag upptäckt gångar under en av bäddarna där sork eller liknande dragit ner morötter och ätit upp. Bara en liten del av blasten stack upp ur jorden. Ge inte upp. Så mer! /Sara

  5. Anna Lingman skriver:

    Hej Sara! Jag har kämpat järnet med att få nån kål alls med alla kålmalar och -fjärilar. Nu har det iaf blivit några få stora planotr, men då har några fått en vit hinna på sig. Det kanske är mjöldagg? Kan kål få det? Måste jag rycka upp alltihop? Eller kan jag äta det ändå? Eller ska jag bara klippa bort de bladen med vitt på sig?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *