Jag tycker att täckodlade bäddar ser härliga ut. Mjuka och vackra. Nu är det bara grönsakerna som saknas.

De nygrävda bäddarna ska äntligen börja täckas. Under vårvintern har nästan hela köksträdgården fått låga upphöjda bäddar i backen för att underlätta odlingen. Det har känts ovant att se så mycket bar jord och jag har längtat efter att bädda in de blivande växtplatserna. Det var inte tänkt att bli just nu, men jag råkade åka förbi kyrkan i dagarna och just där och då klipptes gräset. Femton säckar rikare har jag kunnat göra en del av täckjobbet redan nu.

När jag startar täckodling på en ny plats tycker jag att det är lättare att täcka hela bädden på en gång, innan sådd eller plantering. Det är lättare att få till ett rejält täcke på platsen då, istället för att smådutta lite här och lite där med för stor hänsyn till småplantor och sådder. Med bädden täckt från start får jag istället anpassa växterna efter förutsättningarna i bädden, vilket blir lättare rent arbetsmässigt. Senare ska jag visa hur jag gör för att så och plantera där det ligger ett tjockt lager av täckmaterial.

Täckodlingen mår bäst då den har ett riktigt tjockt lager av material. Då är det torrt uppe i det översta lagret, medan resten av materialet håller sig fuktigt och fint och är lätt för maskar och andra småkryp att bearbeta till finaste gödsel. Med ett tjockt lager täckmaterial håller sig också fukten kvar lättare i backen och ogräset hålls bättre tillbaka genom att täckmaterialet kväver det. Växterna kommer att älska att bo här.

Det är lätt att starta en täckodling på våren när det finns gott om saker att använda. Jag tycker att täckodlingen blir bäst om jag matar bädden med olika sorters material och varvar dem under säsongen. En ensidig täckning blir svårare att underhålla, till exempel genom att löven kan bli en så kompakt matta att fukt har svårt att tränga ner i bädden, halm är så torrt att det riskerar att släppa ner för mycket solljus till jorden som lättare torkar, och för mycket gräsklipp kan bli en slibbig sörja om det blir mycket regn. En blandad kompott funkar bäst i min trädgård.

Närmast jorden lägger jag ett tjockt lager gräsklipp. Gärna 10 centimeter. Grönt material är fint att ha nära jorden. Det innehåller mycket näring och är lätt för maskarna att börja bearbeta. Har jag inte nog med gräsklipp lägger jag på det som finns, men täcker sedan med andra material också. Till exempel löv, halvförmultnad kompost, växtdelar, brunnen hästskit, rivet tidningspapper eller annat.

Ovanpå gräsklippet lägger jag ett extra täcke av ensilage. Skulle också kunna vara halm, hö eller löv. Det håller gräset fuktigt och gör det lätt att för småkrypen att sätta tänderna i. Och så ser det fint ut.

På toppen matar jag sedan på med ogräs och växtdelar allteftersom det råkar finnas. Eftersom jag senare ska så och plantera i bädden är det bra om ogräs och växtdelar läggs i till exempel strängar där grönsakerna INTE ska växa. Var inte rädd att använda ogräs på toppen av täckodlingen. På bara några timmar torkar de minsta ogräsen och de kraftigare följer samma spår en tid senare. Läs gärna ett inlägg om hur jag använder ogräs i täckodlingen här.

De här bäddarna har grävts under våren men kommer inte att grävas igen på (förhoppningsvis) mycket lång tid. När jag täckodlar vill jag inte störa maskarnas fina arbete med att luckra jorden. Istället för att gräva ner gödsel och vända på jorden stup i ett täcker jag bädden ovanifrån hela tiden. I takt med att materialet förmultnar bildas den finaste matjord underifrån. För varje säsong som passerar blir det mullrika jordlagret tjockare och tjockare. Och jag blir gladare och gladare. I täckodlad jord växer nämligen mina grönsaker otroligt bra. Jag tillför ingen annan gödning i köksträdgården än täckmaterialet.

Det är lätt att både så och plantera i täckmaterialet. Jag återkommer till det.
/Sara Bäckmo