Om jag inte vågat göra de riktigt sena sådderna av vissa grönsaker hade jag inte haft något att skörda nu. Det gäller till exempel rädisa, rucola, majrova, sallat, vintersallat, pak choi och daikon. På friland. Utöver alla grönsaker som såddes mycket tidigare och som fortfarande står fina.

De snabbväxande grönsakerna, om nyss nämndes, är kanon att så och skörda på hösten. Nu är skadedjuren få och alla andra höstar har det varit fuktigt och fint i marken. I år måste en vattna istället.

En av flera odlingslådor med rädisa. Jag har sått dem tätt och det gör ingenting eftersom blasten inte blir så stor under hösten.

Rädisorna här såddes i september och har stått helt utan lock eller fiberduk som skydd. Sent på året får rädisorna minimalt med blast. Det är lätt att tro att de inte växer eller bara står och stampar. Men rätt som det är tittar den röda kulan fram ur jorden och visar att något visst är på gång.

Den här hösten har varit alldeles för torr och jag har, om sanningen ska fram, varit ganska dålig med vattenkannan. Men nu har de tre lådor som det står rädisor i fått en vända och dessutom har jag nu täckt med lock och fiberväv. Om vädret är fortsatt milt några dagar till hinner de bli ännu lite större och kan skördas kanske till denna gröna utmanings allra sista frukost med grönsaker bara från egen trädgård.
/Sara Bäckmo