Flera har frågat efter lite bilder och en uppdatering om hur trädgården ser ut just nu. Passade på att ta lite bilder i helgen men det är verkligen inga foto-konstverk jag kan bjuda på. Det starka motljuset, dova färgerna av förmultnade växtdelar och små, små, små gröna grönsaksspröt här och var ser inte så mycket ut för världen. Extra häftig känsla då att veta att om bara några veckor har trädgården kommit väldigt mycket längre för att senare vara precis så praktfull och skördeklar som jag drömmer om. Så här ser det ut just nu i alla fall.

Översta bilden är trädgården sedd från stenmur och grusväg. Det här är köksträdgårdens varmaste del, som kantas av just stenmur och ett plank, de skyddar från hårda vindar och gör att bäddarna här värms upp mycket snabbt. Bädden mot planket är en tio meter lång djupbädd och den är sådd med spenat: Tio meter spenat i djupbädden. Övriga bäddar är nästan alla djupbäddar de med, jag har valt att odla i just djupbäddar här där det är så väldigt varmt under sommaren eftersom de lagrar gott om vatten till växterna under sommaren.

I en pallkrage vid stenmuren växte blåklint och squash förra sommaren. Blåklint självsår sig flitigt och de små plantorna övervintrar lätt. Nu har de ett stort försprång jämte de som sås under våren och ganska snart ska de sättas ut bland grönsakerna i övriga köksträdgården.

Under förra året jobbade jag med att ordna upphöjda bäddar i hela köksträdgården. Detta kvarter färdigställdes sist av alla och jag hann inte att täcka de tre sista bäddarna inför vintern. I år ska jag odla låga tomater (läs: Höga förväntningar på låga plantor) på friland i nästan hela det här området. Möjligen majs också, men jag har fått lite annan yta att använda med och tror att jag låter tomaterna uppta hela området, om jag får fram plantor så det räcker.

Den nya uteplatsen på husets södersida (ska skriva mer om den senare i vår när all flis är utlassad) ramas in av en häck med liguster. Hitom uteplatsen fick jag ett område över och har börjat sätta en extra häck av blandade bärplantor där. Mina odlingar har vuxit såpass att jag inte kan avsätta mer yta till just grönsaker, vi har helt enkelt det vi klarar av att äta upp, och därför väljer jag att plantera bärbuskar och fruktträd. Till fil, gröt, smoothies, glass och fika kan vi äta i princip hur mycket bär som helst och jag tycker det är ett bra sätt att använda trädgårdens ytor på.

All vitlök som sattes under hösten har tagit sig väldigt fint. Den står under ett tunt täcke med löv och ett kompostgaller över som skyddar mot krafsande katter och fåglar. Sorterna jag odlar i år är Clédor och Sabadrome (tror jag...). En kvadratmeter av den sex meter långa bädden sattes under vintern med eget utsäde av lökar från bulbiller och topplökar, utan att täckas. Nästan alla lökar har krupit upp ur jorden. Har sett det i andra odlingar med. Knasigt. Ska lägga på lite löv nu och se om något tar sig.

Den här vitlöksblasten äter vi inte än så länge. I tunnelväxthuset har jag vitlökar som odlas enkom för blastens skull och den knaprar vi på först.

Det här är en av pallkragarna i barnens del av trädgården. Här växer bredsådd rädisa, spenat, sallat och svartkål. Trots att det ännu är tidigt på våren gror och växer det fint under lock. Hoppas barnen kan hålla sig lite innan de börjar skörda... (Läs om barnens kvarter i: Gröna mattor är lätta för barnen att skörda.)

I min stora kallbänk i fint söderläge frodas spenaten. Sammanlagt tre meter spenat av många sorter som såddes under vintern. Läs gärna mer om spenatbänken här: Många sorters spenat i kallbänken. Nu när det är varma dagar och solen ligger på försöker jag öppna för att lufta och jag har också vattnat en gång. Snart behöver jag luckra jorden lite mellan raderna. Här odlar jag så tätt tidigt på säsongen att jag inte kan täckodla. När jag byter gröda i bädden kommer jag att gräva ner Bokashi-kompost och därefter täcka.

Årets kålvarter står fortfarande orört. Det här är den delen som fick tjockast täckmaterial under hösten, som en förberedelse för de näringsgrävande växterna som ska stå här i år. Som du ser har materialet sjunkit ihop ordentligt under vintern och inte så mycket är kvar egentligen. När jag planterar i bäddarna låter jag materialet ligga kvar och sätter de stora kålplantorna rakt i täcket, se hur jag gör i klippet Plantera kål i täckodlad bädd.

Lådorna som kantar de fyra huvudbäddarna ska rymma broccoli och sommarblommor. Broccolin står på tillväxt i tunnelväxthuset där jag försått kål rakt ner i jordbäddarna för att slippa ha så många plantor i krukor att se till nu innan bebisen föds. Mot huset och gången står häck av svarta vinbär, förökade från sticklingar.

Så här års kan jag inte låta bli att kika i trädgårdens mer omöjliga delar. Här bakom jordkällaren håller jag på att skapa ett litet lökhav av perenna löksorter. Ramslöken tittar upp fint från plantor som sattes förra året och också kajplöken som planterades börjar visa sig. Det blir inga stora skördar i år, men som smakförhöjare till sallader och smörgåsar blir det lagom.

Jag älskar att odla så mycket av saker och ting att vi verkligen kan använda grönsakerna i hushållet. Nog för att det är roligt att skörda enstaka rädisor, men det är en helt annan grej att kunna skörda ett knippe varje dag. Genom att så regelbundet från februari (i år i varmbänk och bäddar i tunnelväxthuset och senare på friland) kan vi skörda färska rädisor under hela våren.

Det är inget problem att äta upp rädisorna. Hela familjen älskar dem, särskilt de som skördas nu tidigt på året. De har vuxit snabbt och är milda och fina i smaken. Vi äter dem gärna på smörgåsen och är årets första egenskördade smörgåsgrönsaker, tillsammans med Ottos sallat från varmbänken. Vitlökssaltet med chili som toppar rädisorna hittar du recept på här: Vitlökssalt med sting.

Och vad gör jag en dag som den här? Kryper omkring och pysslar i mina rabatter. Just nu är det inte så mycket jag kan så mer på friland i köksträdgården, det är i stort sett bara vintermorötterna som behöver komma i jorden. Istället ägnar jag mig åt att förbereda mina framtida perennrabatter. Det är en lagom syssla för mig och magen så här i vecka 35 eller nåt.

Stor och yrbent slyngel-älskling
Världens finaste Kuling är tio månader nu och väger väl drygt 50 kilo tror jag. Lagom till de fina vårdagarna löper flera av grannskapets tikar så det blir till att sitta i lina när jag trädgårdspysslar. Nu har han börjat gå lite längre turer i skogen (de här stora hundarna ska inte motioneras ordentligt förrän de är cirka ett år eftersom de växer så väldigt mycket under första året och kan få skador på skeletten om de överbelastas) och jag är så avundsjuk på min man som får knalla omkring i det vackra vårvädret med den här glada kanonkulan i skogen. Förutom allt vad livet kommer med i form av nya bebisen, så längtar jag efter långa promenader i ljummen skog med livsglad hund. Snart så. 

Här är tidigare inlägg om Kuling:
Kapten Kuling har flyttat hem
Kapten "Grönsakskvaddaren" Kuling
Kuling gillar snö

Och idag är det påsklov. Efter en förmiddags jobb ska jag packa in mig själv och alla barnen i vår ganska nya minibuss och köra några kilometer bort i byn. Till min stora lycka har det nyligen flyttat hit en annan trebarnsfamilj med barn i nästan samma åldrar - som väntar en fjärde inom några veckor precis som vi!
/Sara Bäckmo