20. augusti 2015

Kapten "grönsakskvaddaren" Kuling

Det kräver en stor portion tålamod att odla med både barn och valp.

Jag kan inte låta bli att dela med mig av några bilder från morgonens tur genom köksträdgården. Han är så söt så jag smäller av! Kapten Kuling har blivit tre månader och älskar att hänga med i trädgården. Vattenslangen är förstås toppen, liksom smultronplantorna, katterna och alla gömställen som erbjuds under kålbladen. Bäst är de blad som har en liten vattenreservoar på ovansidan som rinner ner när nosen puffar uppåt.

Så här ser det ut när en newfoundlandshund bestämt sig för att ta en lur i sparrisplanteringen. Tur att han bara väger 15 kilo och inte de framtida 70-75 kilo.
/Sara Bäckmo

Newfoundlandshund i sparrisplanteringen.

"Vadå flytta på mig, här är ju jättemjukt och lagom blött om magen..."

 

Newfoundlandshund i sparrisplanteringen.

"Och jag tänker INTE flytta på mig om du trodde det!"

 

Newfoundlandshund i sparrisplanteringen.

"Skyll dig själv. Vi har inte tränat kommando STÅ än, faktiskt."

4 svar till “Kapten "grönsakskvaddaren" Kuling”

  1. cecilia lejon skriver:

    har Du ingen låg balja med vatten som Du kan ställa mitt i trädgårdslandet åt valpen, gärna i skuggan, han har vell simhud mellan tårna o då är vatten naturligt element, och så får Du ha Dina och familjens växter ifred

    • Sara Bäckmo skriver:

      He, he. Nä, så funkar det inte. Han vill ju vara där jag är förstås. Möjligen om jag sitter i baljan då =) Men han är jätteduktig på att simma och har gjort några härliga turer. Snart är det dags för mig att plocka fram våtdräkten och börja bada med honom. Det är en härlig känsla att bada och simma med en trofast hundvänd! /Sara

  2. Vendela skriver:

    Här väntas till man har grävt lite lagom så att det är mjukt, fuktig och svalt. Då lägger man sig där - om man är en Leonberger 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *