Efter några riktigt varma sommardagar exploderar växtkraften hos gurkväxterna. Jag odlar pumpor, gurkor, squash och meloner i år och alla utom squash kastar ut låååååånga sidoskott som växer snabbare än blixten. Nästan. Djungel-lika härvor av lianer slingrar sig överallt de kommer åt. Sticksiga blad får mig att gå omvägar kring planteringen. Men jag gläds oerhört över frukterna som växer fram.

De gurkväxter som växer kraftigast brukar jag beskära så gott jag kommer åt och hinner. Precis som med en del andra växter lägger plantan sin energi på att mogna fram frukten om den inte samtidigt behöver hålla på och producera nya skott och blad till höger och vänster. Meloner och pumpor är lättast att hålla efter, tycker jag. Gurkorna är lite klurigare eftersom de oftast odlas tätt och det blir svårt att hitta rätt.

En ensam lång ranka av vattenmelonen slingrar sig upp mot taket i tunnelväxthuset.

En planta av melonen 'Sweet Granite'. Det sidoskott som vuxit ut längs huvudrankan kommer att klippas bort.

Så här gör jag
Vi tar en melon i tunnelväxthuset som exempel, mest för att de är enkla att fotografera eftersom de växer luftigt och leds uppåt längs en lina. Plantan har en huvudranka. Från den växer det ut blad och blommor. I bladvecken växer det efterhand också ut nya skott.

Allteftersom plantan växer klipper jag bort sidoskotten. Antingen klipper jag av skottet alldeles där det växer ut från huvudrankan, eller så klipper jag ett blad efter en honblomma som bildar frukt. Ibland bildas nämligen fina frukter alldeles i början av det nya skottet och om jag tycker plantan ska få behålla frukten klipper jag alltså av skottet först efter frukten.

Jag håller efter plantan hela tiden och knipsar bort nya skott efterhand.

Min mamma var fiskhandlare när jag var liten och jag fick tidigt lära mig att se skillnad på han- och honkrabbor. Honorna har stora rumpor och hanarna små. Likadant är det med gurkblommor. Honorna har en liten "klump" bakom blomman (se översta bilden) och hanblommorna ingen klump alls. Om honblomman inte pollineras ordentligt utvecklas ingen melon från honblomman, den trillar av.

Stora pumpor med beskärning
Gurkor och små meloner (som barnens favorit Queen Anne´s pocket melon) växer ganska fort och frukten behöver inte en evighet på sig att mogna. Men en del pumpor och större meloner kan vara kräsnare, som butternutpumpa som behöver mycket värme för att trivas. Är det någon växt jag särskilt hoppas på fin skörd av brukar jag kapa huvudrankan när den bär till exempel två frukter. Då får plantan lättare att mogna fram frukten då den inte samtidigt behöver lägga energi på att växa på andra ledder.

De stora pumpaplantorna kan vara svår att reda i för att hitta det som från början var en huvudranka. Jag tycker det är smidigt att redan tidigt på säsongen leda ut just den rankan så den kan växa fritt på marken i en riktning, eller längs en mur eller någon anordning där den kan bindas upp. På så sätt är det lätt att kapa allt som växer ut.

En fin melon av sorten 'Sweet Granite' i tunnelväxthuset. När fotot togs var den stor som en grapefrukt och lika tung som en kokosnöt. Den växer snabbt.

I år odlar jag på barnens begäran flera sorters meloner i tunnelväxthuset. Det är vansinnigt roligt att se hur de växer fram. Fort går det. Och tunga blir de. Snart måste vi göra några slags melon-nät för att hjälpa till att hålla frukterna kvar på plantan. Kul!
/Sara Bäckmo