Skillnadens Trädgård 2013.

Sommaren 2011 odlade jag mitt livs första kålplantor. Då bekantade jag mig också med mina första kållarver och kunde för allt i världen inte förstå hur de kunde vara så många och göra så stor skada. Nu har jag intensivt inspekterat deras framfart i flera år och känner mig inte alls förvånad. Jag är inte heller arg, besviken eller ledsen över att de existerar. De bara är, lika självklara som allt annat i en trädgård.

Var kommer de ifrån?

Larverna som äter på kål kallas för kållarver. De kommer i första hand från ägg som kålfjäril och kålmal lägger på bladen. Kålfjärilens ägg sitter i stora kluster av mycket små orange-gula ägg. Kålmalens ägg brukar sitta i mindre kluster eller ett och ett, de är också mycket små. Ur dessa ägg kläcks larver, en larv per ägg. Det är alltså så larverna kommer till kålen, genom äggen.

Det finns också andra larver, från kålflugans ägg. Dessa ägg läggs i jorden bredvid plantans bas och när äggen kläcks äter larverna upp rotsystemen.

Nät skyddar mot larver på så vis att fjäril och mal inte når fram till plantorna lika lätt för att lägga sina ägg.

Nät över kålen gör det svårare för fjäril och mal att lägga ägg på bladen.

Nät hellre än duk

Helst vill jag täcka kålen med nät så snart den är utplanterad i landen, då täcker jag hela rasket snabbt som ögat med ett nät. Enklaste varianten är att lägga på en tät nät-gardin. Jag har använt en från Ikea, som heter Lill. Den funkar utmärkt och är billig. Däremot är den inte så hållbar. Just nu använder jag en specialfiberduk och ett rejält kålnät, bägge är toppen! Det viktigaste är att det är ett finmaskigt och tillräckligt stort sjok som räcker över hela landet, ner längs sidorna och sedan kan förankras i backen under sten, brädor eller annat.

Kål gillar inte när det blir för varmt, då kan plantorna bli stressade och börja blomma. Därför är det inte fullt så bra att täcka med fiberduk. Det är bättre att välja ett finmaskigt nät under sommaren.

Fixa stöd till nätet

Jag tar det jag har till att låta nätet vila på över kålen. Enkelt och billigt är att köra ner pinnar i lagom längd mellan kålplantorna, sätta en burk eller liknande på toppen för att skydda duken från att skavas sönder och sedan lägga duken över. Det har varit en blåsig vår och oturligt nog har burkar och krukor blåst iväg så att det ändå gått hål i nätet. Det är lätt att laga med några stygn eller en klädnypa som håller ihop kanterna.

I landet som nyss planterats satte jag växtstöd i de fyra hörnen och en böj av elrör i mitten för att få nätet att vila lite högre.

Det är viktigt att nätet ligger en bit över plantorna, under hela växtsäsongen. Annars är det lätt för fjäril och mal att nå att lägga äggen på bladen genom nätet. Alltså måste jag justera höjden allteftersom säsongen passerar. I mitten av september tar jag av näten och njuter av prakten.

Nätet ska inte ligga direkt på plantan, då kan fjäril och mal lägga sina ägg på bladen genom nätet.

Det är inget problem att vattna genom nätet, det kan ligga på hela tiden. Men ett skyfall eller hagelskur kan göra att det går sönder eller hasar ner över kålen. Då gäller det att snabbt rätta till innan flygfäna hinner före.

Enstaka angrepp

Jag räknar alltid med enstaka angrepp av larver trots att kålen står skyddad. Med jämna mellanrum kryper jag in under näten och kikar på undersidan av kålbladen. Äggen är lätta att känna igen eftersom de ligger i stora kluster med hundratals orangegula pluppar i varje. Varje ägg utvecklas till en otäck larv, i hundratal gör de snabbt stor skada särskilt när de hunnit bli några centimeter stora.

En kvällstur under nätet behövs ibland för att inspektera att inga insekter tagit sig in.

Äggen klämmer jag direkt på bladen. Men om det hunnit bli stora larver väljer jag att plocka bort dem och lägga dem i en liten burk jag har med mig. Första åren klämde jag för enkelhets skull larverna direkt på plantan, men det låter jag numera bli. Död larv ger nämligen smak åt kålen om jag har otur. Så gör också larvens bajs, som syns som gröna små geléartade högar på kålbladen. Blad som har jättemycket larver och jättemycket bajs på nyper jag av istället. Och jag är noga med att ta bort bladen från odlingen, de används inte som täckmaterial eftersom larverna då stannar kvar på platsen och kan hamna på plantan igen om jag har otur.

Broccoli och grönkål/purpurkål är den kål som blir läskigast av angrepp av fjäril och mal. De har krusiga blad och blomknoppar som är lätt för larverna att gömma sig i. Det blir många kokta larver under en säsong om jag slarvar med nätet.

Eftertraktad av fler än flygfän

Sniglar och snäckor ställer också till det i kålodlingen. Dessbättre har jag inga mördarsniglar än men vissa somrar ställer trädgårdssnäckor och små åkersniglar till stora besvär. För att minska angreppen från sniglar och snäckor har jag tagit för vana att nypa bort de blad från kålplantorna som ligger an mot marken. De stora, yttersta välvda bladen som sträcker sig ut från plantan och dippar ner i marken blir som en fin brygga där sniglar och snäckor kan transportera sig upp till restaurangen. Nyper jag bort dem blir det inte fullt lika många påfartsvägar upp till den läckra kålen.

Min syster har stor erfarenhet av att odla både kål och andra grönsaker i täckodlad trädgård med många mördarsniglar. Hennes tips kan du läsa här.

Annan bekämpning

Som alternativ till nät finns olika preparat att spruta kål med. Och är det en sak som jag blivit varse sedan jag började odla riktigt mycket grönsaker så är det hur mycket medel (av vilket slag det än må vara) som behöver användas i en kommersiell odling för att få fram den alldeles felfria kål som säljs i butik. Kål är alldeles för god för att egentligen kunna se ut så, så ett fel har den.

Jag vill inte spruta min kål. I första hand tycker jag att det är jobbigt att pricka in precis rätt tillfälle, eftersom preparatet ska användas vid viss väderlek och sprejas med försiktighet. Det är svårt att få det rätt.

I nödfall använder jag ett biologiskt preparat som heter Turex/Larvskydd om jag upptäckt angrepp på kål, men i första hand använder jag nät som förebyggande skydd.

Läs mer: Larvskydd - medel mot kål-larver

Genom att täcka kålen under hela säsongen får jag fina och stora plantor, nästan helt fria från angrepp.

Kål är suveräna grönsaker. De är en fröjd att odla, skörda och laga god mat av. Egenodlad kål är värd all uppmärksamhet under säsongen. Och om jag ändå ska pyssla om ett kålhuvud kan jag lika gärna pyssla om trettio. Jag odlar mängder med kål och hoppas du känner dig inspirerad att ge det ett försök du med.

/Sara Bäckmo