Som en kommentar till Skillnadens såkalender skickade Emma en fråga. Jag tror att flera undrar samma.

Emma: "Jag funderar på en sak med just detta att vinterså saker vid flera tillfällen. Gror de inte ändå vid samma förhållanden sen, oavsett om jag petat ner dem i november eller januari?"

När jag vintersår (vet du inte vad vintersådd är kan du läsa inlägget Vad är vintersådd?) föredrar jag alltså att göra flera små sådder på olika platser istället för att peppra en enda stor bädd full av till exempel sommarmorot. Det syns i mina sammanställningar av sådder månad för månad. Och den som följer mig på YouTube ser klipp efter klipp med samma slags gröda på många olika platser. Det är inte för att jag har dålig fantasi och bara sår nåt som råkar finnas inom räckhåll. Jag har en plan.

Det här är min värdefullaste odlingsbädd på friland; en djupbädd i skyddat läge. Om jag sår spenat här i februari blir det fin skörd i början av maj.

Risker, risker och risker
Fröna som sås under vintern ska ligga länge i jorden, dessutom under en tid på året när jag inte är ute och har samma koll på trädgården som vanligt. Många saker kan gå fel. I år krafsade hunden upp en halv pallkrage vintersådd morot direkt efter sådden i januari. Och en annan sådd av bladgrönsaker "rensades" av en hjälpsam treåring direkt efter att sådden kommit upp så fint i mitten av mars. Ett av de första åren jag vintersådde spolades ett stort område med palsternackor helt bort och ett annat år spred mullvaden ut sådden.

Mycket kan gå fel med andra ord.

Om jag sår mindre ytor, med olika sorter och vid olika tidpunkter tycker jag att det är större chans att lyckas. Några olika sorters morot (med olika förutsättningar beroende på sort), i några olika lådor. Spenat i bäddar på olika platser i trädgården. Rucola i pallkragar med lock och i pallkragar utan och i förstås också i tunnelväxthusen. I början av mars gror något nytt nästan varje dag och det är verkligen betydelsefullt för vår matlagning. En ynka kvadratmeter vintersådda gröna blad i växthus/tunnelväxthus kan ge kanonskörd på vårkanten, se klippet nedan.

Gror allt samtidigt?
Nej, grönsakerna som sås under vintern gror inte samtidigt bara för att temperaturen ute blir lagom. De olika växtplatserna och sorterna av grönsaker jag valt för med sig skillnader. Sommarmorötterna av olika sorter, sådda på olika platser gror med ett gäng veckors mellanrum. Det sprider ut den värdefulla skörden under tidig vår. Likadant är det med rucola, rädisa, dill, spenat, sallat och annat som sås. Odlingsplatserna erbjuder sällan exakt samma förutsättningar  - det är så spännande.

I våras gjorde jag en mätning av temperaturen i jorden på några olika platser i trädgården (läs Stora temperaturskillnader i bäddarna). Den visar tydligt hur stora skillnaderna är på odlingsplatserna. Så genom att odla många olika platser får jag ut maximalt att skörda under våren.

Olika sorters spenat gror och växer olika snabbt på olika växtplatser. Här är spenat som såddes i januari, grodde i mars och skördades i april. Växte inom en odlingsram med lock.

Det går åt mycket!
På våren skördar jag många grönsaker blad för blad eller genom att helt enkelt klippa ner plantor som efter en tid växer upp för att ge ännu en skörd. Då måste jag låta plantorna vila en tid. Därför är det bra att ha ordentligt med plantor i olika stadier att skörda från. Det är ännu en en fördel med att sådderna inte gror exakt samtidigt. Det är faktiskt en av mina viktigaste lärdomar när det kommer att odla mat för en stor familj, med kravet att skördarna ska räcka till just mat och inte bara till lite piff ovanpå, att jag måste odla mycket. Tidig på våren när utbudet inte är så stort går det åt såna mängder att jag fortfarande har svårt att tro att vi kan äta så mycket.

Det här kan säkert ses som lite nördigt och komplicerat. Men jag har stor yta att leka med och tycker att det här passar fint för att ge familjen skörd under lång tid. Den som inte har tid eller ork att proppa bäddarna fulla under vintern kan ju nöja sig med att prova att odla bara en plats för att se hur det blir.
/Sara Bäckmo