"johanfilip" undrar på Instagram: "Finns det några recept eller tips på maträtter i boken? Jag har länge undrat vad du gör av allt bladgrönt du odlar."

Vilken bra fråga! Tänker lite på hur köksträdgåren framstår - bladgrönsaker i varenda liten vrå. Och det stämmer ju! Jag älskar bladgrönsaker. Särskilt mycket tycker jag om spenat. Ibland hör jag de som tycker att mangold är godare, men jag kan bara inte hålla med. Jag älskar smaken av spenat och tycker den får så härligt mjuk konsistens när den tillagas. Barnen gillar den också, mer än mangold, och av den anledningen försöker jag odla så mycket jag bara kan, särskilt tidig vår när den blir som finast.

Andra bladgrönsaker jag odlar är mangold, nyzeeländsk spenat, rucola, rödbetsblast, dill, persilja, bladkål (som grönkål och svartkål), portulak, vintersallat, pak choi och en hel del andra. Plus sallat på längden och tvären.

De flesta bladgrönsakerna är extra värdefulla eftersom de kan användas både färska och tillagade, samt att många av dem kan lagras i till exempel frysen.

En stor skål med mangold har förvällts och ska frysas. Jag räknar med att bladrönsaker minskar till hälften i vikt när de förvälls, alltså 1 kilo färsk mangold väger 0,5 kilo efter förvällning.

Bladgrönt är fin snabbmat
När jag började odla Skillnadens Trädgård var jag en ganska typisk konsument av grönsaker, fast med ett ganska tydligt klimatperspektiv på grönsakerna. Vi fick två gånger per månad EKO-boxen levererad till dörren och gjorde vårt bästa för att hinna äta upp grönsakerna i den. Och vi försökte vara kreativa med att laga grönsaksmat på det vi fann i butik, men tyckte inte att det var särskilt kul. Ofta blev det slattar av grönt liggandes kvar i kylen som det aldrig blev något med.

Hela vårt sätt att tänka kring mat och användning av råvaror har förändrats under de säsonger vi levt med köksträdgården. Och en av de mest märkbara sakerna är förstås att vi äter vansinnigt mycket grönsaker. De första åren överraskade köksträdgården med så stora skördar att jag lovade bort delar av den, helt i onödan. Vi åt upp allt ändå.

I boken finns ett fåtal recept. Den som är nyfiken på mer kikar med fördel under fliken Skillnadens mat där det finns mängder med recept baserat på vår skörd. Flera av dem är kanon som snabba och enkla luncher, medan andra kräver lite mer. Några av de rätter jag längtar efter nu när årets skörd närmar sig är:

Lasagne med mycket mangold eller spenat
Räkor med vitlök och spenat
Pizza med mangold eller spenat
Gratinerade musslor med spenat och vitlök
Spenat och tomater i grädde

Bland det absolut godaste jag vet är de gånger vi gjort hemlagad palak paneer på nyskördad spenat, med nystekta vitlöks-naanbröd. Det har jag inget eget recept på men det finns plenty för den som googlar. Tillsammans med färska grönsaker från trädgården och bara en liten klick ris till är det en makalöst god och lagom lyxig helgmiddag. Helt vegetarisk.

Bladgrönt att bunkra till vintern
Jag räknar med att vi i genomsnitt gör av med cirka 1000 gram färsk spenat (eller mangold och nyzeeländsk spenat som jag använder på samma sätt) varje vecka. Det är ungefär 500 gram förvälld spenat, eller så som den är packad när vi köper den i butik. Det gäller med andra ord att odla mycket. Och också att lägga lite tid på att frysa in, vilket är ganska enkelt och går ganska snabbt.

När det gäller sallat är vi också storkonsumenter och äter betydligt mer än då vi köpte sallat i butik. Det finns så mycket god sallat att odla själv och utbudet i köksträdgården är mycket mycket större än butikernas hyllor. Det här helt enkelt väldigt bra mat och alla i familjen tycker om sallat. Ett exempel är att min man gärna tar med sig några små huvuden av den läckra sorten 'Little Gem' tillsammans med en yoghurtsås och lite övriga grönsaker och bröd som lunch, istället för att köpa mat på stan då han jobbar. Hemodlade sallatshuvuden är helt enkelt godare.

Under hela säsongen finns sallatsplantor i olika storlekar på tillväxt för en jämn skörd. Här är en av favoriterna, 'Little Gem' som är så liten att den kan odlas mycket tätt.

Svårt odla nog mycket smörgåsgrönt
En stor del av de bladgrönsaker vi odlar används som smörgåsgrönsaker. De första åren var grönsaker till våra smörgåsar det svåraste att odla fram, men mest berodde svårheten på en omställning; att lämna tomat, gurka och paprika till förmån för andra grönsaker i säsong. Tidig vår och sen höst är det bladgrönsaker som finns att ha på smörgåsarna, som dill, persilja, sallat, portulak, vintersallat och rucola. I början hade jag svårt att odla tillräckligt mycket, det är liksom svårt att gissa sig till vilka mängder som faktiskt går åt bara till smörgåsar. Nu är det enklare att avgöra - jag odlar så mycket jag kan på alla tillgängliga ytor. Vi har ändå aldrig riktigt nog!

Mer om sallat och goda sorter jag odlar senare i veckan.
/Sara Bäckmo