Stäng menyn

Tre sätt att skörda spenat

De flesta bladgrönsaker kan skördas på flera olika sätt. Beroende på vad jag vill använda bladen till och hur jag vill låta plantan växa vidare kan jag välja hur jag vill skörda.

Spenat är en av grönsakerna jag odlar riktigt mycket av under den tidiga våren. Den är så enkel att odla eftersom jag kan göra alla sådderna redan under vintern i kall jord. Helt utan att behöva nån tillsyn utom vattning växer plantorna upp och ger kanonskörd innan en stor del av de andra grönsakerna ens såtts.

Beroende på vad jag vill använda spenaten till eller hur stora plantorna är vid skörd så använder jag lite olika sätt för att skörda.

 

Klippa hela raden
För att kunna skörda mycket späda blad till smörgåsar och sallader sår jag breda och täta strängar med spenat. Vissa fröfirmor säljer riktigt stora förpackningar med fröer billigt och när jag kommer över dem lyxar jag till det med många såna här sådder.

När plantorna kommit upp kanske 20 centimeter börjar jag att skörda. De här bladen växer som en tät matta och jag klipper helt enkelt hela raden bit för bit så mycket jag behöver. Jag lämnar cirka fem centimeter av plantan och där växer nya blad upp så småningom.

 

En tät matta av gröna spenatblad.

Den här spenaten är sådd tätt tätt i en bred sträng, så kallad bredsådd.

 

Raden med spenat har blivit skördad.

Raden ser lite kraschad ut efter skörd men repar sig snart och sätter en andra omgång blad att skörda.

 

Blad för blad
En hel del av min spenat växer i rader där jag sått fröerna med avstånd om cirka 5 centimeter. Då är det lätt att urskilja varje planta. Den här spenaten låter jag gärna växa sig ganska biffig och använder gärna bladen i sallader eller matlagningen.

Eftersom varje blad är stort och synligt, dessutom med en kraftig stjälk, är det lätt att nypa av bladen var för sig. Jag skördar ganska hårt och låter ett eller två lite större blad tillsammans med tillväxtpunkten vara kvar på varje planta. Spenaten fortsätter att växa och snart kan jag ta en ny skörd. Och en till och en till ända tills plantorna går i blom.

 

Läs gärna mer om spenat:
Trettio meter spenat i djupbädden
Många sorters spenat i kallbänk
Så förväller jag spenat

 

En planta spenat med stora gröna blad.

De större plantorna växer med mer utrymme runt sig och ger stora blad att skörda.

 

En rad med spenat som blivit skördad blad för blad.

Blad för blad nyps de största av och lämnar små stumpar längs stjälken. Plantan fortsätter producera blad.

 

Bladrosett och stjälk
Så småningom börjar spenaten gå i blom. Det syns i toppen på plantan där små blomknoppar växer fram. När den blommar är den inte lika mild och fin i smaken så då vill jag inte använda den.

När plantorna visar tecken på att gå i blom skördar jag rubbet. Om plantorna ännu är ganska små klipper jag av dem strax ovanför jorden. Om de skördats under en längre tid och vuxit sig riktigt höga klipper jag av toppen där det finns en bladrosett.

Den här skörden använder jag i huvudsak för att laga mat på eller förvälla och frysa in. Att det följer med en stjälk gör ingenting alls, den är lika smakrik och fin som bladen. Och oftast väljer jag att fin- eller grovhacka plantan, då märks inte stjälken alls.

 

Höga spenatplantor med bladrosett i toppen.

Den här spenaten har övervintrat på sin växtplats i tunnelväxthuset och skördats sedan årsskiftet.

 

Den mesta spenaten äter vi färsk i sallader eller tillagad direkt efter skörd, i till exempel crepes, pastasås eller fiskgratäng. När de större sådderna på friland kommer att ge nog blad att frysa in.
/Sara Bäckmo

 

29. april 2016