24. november 2015

Så här började jag täckodla

När jag började samla info om täckodling var jag skeptisk. Jag letade efter ett sätt att odla med minimalt med ogräs bland grönsakerna och visste inte att jag snavade över min stora trädgårdslycka.

Frodig köksträdgård med mycket sommarblommor.

Så här fin är min köksträdgård på sommaren, med massor av frodiga växter som står i bäddar som täckodlas.

 

Ulrika skriver: "Har tittat på dina inspirerande klipp om täckodling, först något skeptisk men är nu helt såld på iden, och samlar material till mina bäddar..."

 

Starten

När jag först började samla info om täckodling (främst genom FOBO, Föreningen biologisk-organisk odling och YouTube) var jag också skeptisk, precis om Ulrika. Jag letade efter någon slags hjälp för att hålla trädgården mer ogräsfri än den varit min första odlingssäsong 2011. Året efter skulle vi nämligen få vårt tredje barn och jag insåg det ohållbara i att rensa, rensa och rensa ogräs i bar jord på det sätt jag gjort under året i min nya köksträdgård.

Täckodling verkade vara ett alternativ. Men som jag förstod det skulle det ta ett bra tag, kanske flera år, innan jag skulle kunna se stor nytta med metoden. Jag såg också framför mig att det skulle vara komplicerat att hitta nog med material, att det kunde se skräpigt ut och att det fanns en risk att det helt enkelt inte funkade. Just här kanske ogräset inte alls skulle hållas tillbaka, jorden kanske inte skulle få den näring den behövde och det där med att bäddarna skulle bli i princip grävfria lät alldeles för bra för att vara sant, egentligen.

Men jag bestämde mig för att ge det ett försök.

 

Läs min guide: Täckodling - min bästa hjälp

 

2012

Våren och försommaren 2012 var jag alltså gravid och senare höggravid, jag hade en plätt på 350 kvadratmeter nyanlagd köksträdgård och ganska stora ambitioner. Jag täckte bit för bit, mestadels med löv och gräsklipp från en av grannarna. En del av odlingsytan hade jag kunnat täcka redan hösten innan som förberedelse.

Det hann bara gå några veckor in på säsongen då flera av de stora fördelarna med täckodling var synbara, även om det sedan har tagit ytterligare år för att kunna se andra effekter. Men mitt huvudmål, att minska ogräsrensningen, var uppfyllt i samma stund täckmaterialet lagts på jorden. Senare under säsongen märktes också tydligt att näringen som tillfördes genom i första hand gräsklipp, gav grönsakerna det de behövde - jag fick stora fina grönsaker. Och jag behövde inte heller vattna så mycket som året innan.

 

Köksträdgård i under vintern, ingen snö.

I februari. De flesta bäddarna har täckts med ensilage, halm, gräsklipp eller annat. Bäddarna som saknar täcke sås mycket tidigt eller har blivit utan på grund av brist på täckmaterial.

 

Köksträdgården i försommarskrud. Det börjar bli lite grönt i bäddarna.

I juni. Det spirar i täckodlingen. Nya bäddar har täckts medan täcket tagits bort i andra bäddar där jag bestämt mig för att så mycket tätt.

 

En grönskande köksträdgård.

I augusti. Grönskan exploderar och i de täckta bäddarna växer det mest av allt.

 

Det är nog bra att känna viss skepsism inför nya saker. Ifrågasätta och vända och vrida på ett och annat. När det gäller täckodling är det en odlingsmetod som på ett sätt är väldigt formbar. Den går att anpassa på så många sätt till odlingen och den som odlar. Det går att vara skeptisk men modifiera täckodlingen så den passar både trädgård och odlare. Det är lätt att utveckla och förfina metoden, ta den ett steg längre och göra den till sin egen.

Nu har jag täckodlat min köksträdgård i snart åtta år. Jag har svårt att hitta rätt ord för att beskriva hur betuttad jag är i det här sättet att odla. Det är helt enkelt så jäkla bra! Nu när hela maskineriet är i gång syns resultaten på så många plan. Grönsakerna växer hej vilt, trädgården är tillräckligt lätt att sköta, jorden är outstanding i sin struktur och fin i vissa fall drygt 40 centimeter ner i bäddarna.

 

 

Min jord var ganska hårt packad de två-tre första åren, med ett ganska tunt lager matjord rakt på den hårda matta av jord som legat under den grässvål som grävdes bort vid anläggningen. Jag satte i system de första fyra åren att lufta jorden med grep i de delar där rotsaker som morot, palsternacka, svartrot och annat skulle växa. Annars fick de svårt att nå ner i bäddarna. Jag stack helt enkelt ner grepen, vickade lite, drog upp grepen och fortsatte så över hela odlingsytan. Det har jag bara gjort en gång. Nu är all odlingsyta odlad och luckrad av rotsaker och så porös och lucker att ingen grävning eller extra luftning eller luckring behövs. Maskarna gör jobbet. Läs gärna om inlägget jag länkar till nedan, där jag delar det fantastiska resultatet av jordanalysen på min täckodlade jord.

 

Läs mer: Täckodlad jord är bäst

 

Täckodlingen är den enskilt viktigaste faktorn som gör det möjligt för mig att odla den stora köksträdgården alldeles själv, samtidigt som jag gör allt det där andra en ska hinna med i livet. Som att vara med familjen och skjutsa alla små hit och dit, sköta husållssysslor och dessutom jobba.

Om du känner dig tveksam till om täckodling är något för dig tycker jag ändå att du ska prova, om inte annat för att kunna avfärda det. Välj att täckodla en liten del av odlingen först och se hur det blir. Det kan vara så att du också sällar dig till skaran täckodlings-tokiga!
/Sara Bäckmo

 

5 svar till “Så här började jag täckodla”

  1. cecilia lejon skriver:

    Jag odlar PÅ styv lera, zon 2. Jag bygger träsargar, 3,60 x 0,80 meter, höjd 0,36 meter. Jag köper jord från kommunen i storsäck, har köpt 12 säckar = 12 kubik, började odla 2014. Har anlagt 31 bäddar 2014/2015 på en villatomt..94 kvadratmeter odlingsyta. jag bottnar varje bädd m ett lager blöta dagstidningar/reklam, löv eller halm 10 cm o jord 10 cm o täckmaterial gräsklipp 10 cm när jag startar på våren, löv nu när jag vintrade in bäddarna. Jag har gödslat m kissvatten, nässelvatten o gräsklipp, det växer mycket stora fina grönsaker, INGET ogräs. Jag blev tvungen att flytta på en bädd o upptäckte då efter ett odlingsår att kirskålen/ maskrosorna/ skräppan/ nässlorna var kvävda av odlingsbädden, jag tänker fortsätta att täcka mina sargar m gräsklipp o löv. Tack Sara för alla goda odlingsråd.

  2. Angie skriver:

    Jag känner mg skeptisk inför täckodling pågrund utav flera saker. Dels sniglar hur hanterar du dem? Täckodling känns ju som rena rama barnkammaren för en snigel koloni.
    Sedan växternas näringsbehov hur balanseras den? Jag tänker att gräs innehåller mycket kväve och vissa växter får ju väldigt vattnig smak av kväve? Löv kan ju göra jorden surare så hur ska man tänka med näringsbalans åt växterna?
    Tänkte prova en light variant tror jag att man kan kalla det av täckodling. Första året som jag har halm och hästskit över i mängder från varmbänken så tänkte täcka några bäddar nu i höst med det för just jordstrukturens skull.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag tror inte man ska fastna för mycket i det här med balansen utan helt enkelt använda sunt förnuft. Jag täcker med allt jag kommer över, i blandade lager. Ömsom löv, ömsom gräsklipp och ogräs och halm och allt möjligt. Då blir det inte för mycket av något. Inget har än så länge behövt ratas för att smaken varit dålig.

      Sök gärna efter mördarsniglar på bloggen så hittar du info om det. /Sara

  3. jeanette skriver:

    Sara har skrivit om sin syster som täckodlar trots mördarsniglar "sök på skillnadens och mödrarsniglar". Är helt klart inne på att prova och se har packskadad lerjord i hela trädgården. Tänker att jag tar vad jag haver, löv, gräsklipp, sly, hästskit mm-

  4. Malin Sjölinder skriver:

    Hej. Jag har sparat gräsklipp i plastsäck och när jag efter en vecka skall använda detta så ser det som det har börjat mögla. Det är varmt och väl packat. Hur ser det ut när du sparat färskt gräs i säck och detstått ett tag? Planerar att det jag sparat skall jag ha ett bra tag fram i sommar. Lite orolig för attacker det förstörs, eller?
    Tacksam för svar från en trogen läsare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *