Om sanningen ska fram har jag gjort en hel rad varmbänkar som definitivt kan klassas som misslyckade. De har helt enkelt inte blivit varma. Det är förstås frustrerande att lägga tid och arbete på att bygga en odlingsplats med ett speciellt syfte och sen upptäcka att det inte blev nåt bra. Men håll i hatten - det är av misstagen vi lär oss!

Redan inför bygget av årets varmbänk började frågorna om misslyckade bänkar att dyka upp. Går det att liksom rädda en varmbänk som inte blivit varm? Finns det några knep att få igång värmen? Och vad kan en katastrofalt misslyckad varmbänk användas till istället?

En prunkande varmbänk i början av april är förstås drömmen, men det är inte alltid det blir som en tänkt sig.

Jag lägger mina bänkar med stor omsorg och är alltid nervös för om de ska bli varma eller inte. Som om det finns nån lag på hur varm en varmbänk ska bli för att just klassas som lyckad. Eftersom jag ofta experimenterar en del blir jag i och för sig inte så förvånad om värmen kommer långsamt eller inte blir så hög som jag inbillat mig först. Summa summarum har det ändå bara hänt en enda gång att bänken förblivit helt kall, så någon kunskap har ju ändå fastnat.

Om en bänk vägrar att bli varm eller endast stiger några fåtal grader kan en felsökningsmanual se ut så här:

Jag är noga med att vattna lite extra i varmbänken med varmt vatten. Materialet jag använder till bygget är ofta kallt och behöver lite hjälp på traven.

Fukten
Materialet i varmbänken behöver vara fuktigt och varmt för att processen ska komma igång. Vanligtvis är till exempel halm från ett stall indränkt i djurkiss och då är det enkelt. Men om extra halm eller annat fyllmaterial läggs i behövs garanterat extra vatten. Jag vattnar bädden redan när jag bygger den, men det går också att göra i efterhand. Vattnet ska vara varmt, särskilt viktigt att komma ihåg om gödsel och annat i bädden är kallt från början. Om processen går mycket långsamt i bädden kan du alltså prova att vattna med varmt vatten en gång om dagen för att hjälpa värmen på traven.

Kisset
Det är bra om gödseln som används i varmbänken är ordentligt fuktat av kiss och bajs från djuren. Men när jag blandar i till exempel extra halm och löv är ju det torrt och kanske inte använt som strö. Om jag vattnar detta med varmt vatten som spetsats med människokiss så kommer värmeprocessen igång snabbare, än om det bara är vatten i kannan. Ju mer kiss desto bättre. I inlägget Skaffa en potta och gödsla med ditt kiss har jag skrivit om hur jag rent praktiskt gör för att lösa toalettbestyren när jag vill använda kiss till varmbänk och gödsling.

Luften
Materialen i en varmbänk behöver ha kontakt med varandra och ska inte ligga så poröst att det bildas stora luftfickor i högen. Samtidigt får den inte vara så hårt packad att syret inte kan tränga in. Alltså är det viktigt att stampa ner materialet i bädden när den byggs, men lagom mycket. Om bädden har svårt att komma upp i temperatur kan det vara ide att lufta lite med en grep för att släppa in mer syre. Jag vet också de som helt lyfter ut materialet och börjar bygget från grunden igen, men det har jag själv aldrig haft tid att göra.

För att komma upp i höjd på bädden använder jag gärna kompostgaller som binds ihop på något vis. Gallren är lätta att ta bort när bädden sjunkit ihop under förmultningsprocessen och nått en mer normal höjd. Luften är fuktig i tunnelväxthuset eftersom bädden vattnats ordentligt strax innan fotot togs.

Höjden
En hög bädd med mycket material alstrar mer värme än en låg bädd över stor yta. Om varmbänken inte blir varm och det fortfarande finns tillgång på färsk gödsel kan det vara idé att bygga på höjden något. Ur värmesynpunkt är det alltså bättre med en hög bädd, snarare än en låg bädd som täcker större område. Behöver du komma upp i höjd men saknar något som håller gödseln på plats är ett tips att sno ihop kompostgaller - det är superenkelt och billigt. Så har jag gjort i tunnelväxthusen för att kunna odla mer provisoriskt på en plats. Gör du detta på friland är det viktigt att isolera extra noga eftersom mycket värme slipper ut genom gallret.

Innan bädden planterats låter jag till och med filtar och täcken ligga över bädden för att värmeläckaget ska bli minimalt. Runtom bädden har jag isolerat med gammal hö och halm.

Isoleringen
Om varmbänken görs då det är mycket kallt ute är det noga att isolera den, dels för att inte värmen som uppstår ska kunna leta sig ut men förstås också för att inte kylan ska leta sig in. Odlingsramen blir lätt kall av kyla och blåst och vill det sig illa fryser materialet närmast ramen inuti bädden, det sänker förstås potentialen. Halm och löv är till exempel bra att packa på utsidan av bädden och frigolit, halm och liggunderlag kan användas på insidan av till exempel en varmbänk i pallkrage. Glöm inte att lägga på täcke eller filtar över locket nattetid.

Mer om varmbänk:
Så har vi gjort årets varmbänk
Gör en varmbänk på friland
Lyxig varmbänk till försådda plantor

Tänk på att varmbänken blir olika varm beroende på vilka material som används till den. Halm ger värme snabbt - löv mer långsamt. I gengäld kan löv brinna (alltså förmultna under värmeutveckling) en längre tid och då behåller förhoppningsvis också bädden en fördelaktig temperatur en längre period från det att den anlagts.

De gånger mina varmbänkar stigit lååååångsamt i temperatur och kanske inte blivit så varma som jag önskat har jag stillat mitt missnöje genom att jämföra temperaturen i bädden med temperaturen utanför bädden. Om det är minusgrader ute och bädden är 20 grader varm är det ändå en makalöst mycket bättre växtmiljö för grönsakerna och så länge värmen håller i sig går det fint att odla ändå. I tunnelväxthuset, där årets bädd står, är det oftast något varmare än ute och en hög som når 30-40 grader är ändå att betrakta som riktigt lyckad. Allt är relativt.

Blir det inte varmt nån gång? Det kan ta en-två veckor innan bädden stigit i temperatur och sedan sjunkit till cirka 30 grader, då den odlas. Välj en termometer som går att sticka ner en bit i högen, där är det oftast varmare. Jag använder vanliga kött-termometrar, gärna digitala.

Om bädden ändå förblir en stor fuktig, kall jäkla skithög som vägrar att ge någon värme alls är den ändå en utmärkt odlingsplats. Toppa med jord och använd som en kallbänk. Det finns flera grönsaker att så under vintern som klarar att ligga i kall jord och gro sedan när fröerna tycker det är lagom behagligt. Spenat, morot, sallat, dill, persilja, palsternacka, rucola och pak choi är några förslag. Se gärna mer om hur jag sår i köksträdgården under vintern i Sen sådd av grönsaker, Vinterså spenat i kallbänk och Så odlar jag köksträdgården tidigt. Och så tar du nya tag med ny varmbänk nästa år och lär av eventuella misstag då!

Läs gärna Anette Nilssons artikel om de superläckra varmbänkarna hon byggt i sin köksträdgård Boäng - Bygg en egen varmbänk, ur Natur och Trädgård.
/Sara Bäckmo