05. september 2018

Mina äppelportaler

Jag har sex fina portaler av äpple och päron på gång i köksträdgården. Eller, fina och fina. De är ju fortfarande nyplanterade. Men potentialen är strålande och nästa år hoppas jag på fin blomning. Flera av er har önskat ett inlägg om portalerna - här kommer det.

En bild på en prunkande köksträdgård, med två små äppelträd i förgrunden.

Just nu växer äppelträden i den blivande portalen rakt upp, men inom kort ska de försiktigt bindas ihop och bilda en båge över gången.

 

Ja, det var alltså efter ett besök i Mandelmanns Trädgårdar förra sommaren som jag blev helt såld på träd. Min tidigare respektfulla hållning inför träd, av alla sorter, försvann och i ett huj kom jag på massa finurliga idéer och planterade träd på löpande band. Flera av er har sett träden i tunnelväxthuset till exempel och jag är så nöjd med att ha kommit till skott, snarare än att sitta och grunna på vad jag borde och inte borde.

 

Läs om exotiska träd i växthus: Sommar i tunnelväxthuset

 

Jag är bra på att odla grönsaker, men ingen hejare på träd. Dock har jag lärt mig en viktig sak under åren. Det är bättre att plantera träd än att låta bli. Det tar flera år för ett träd att etablera sig och (i alla fall när det gäller fruktträd) ge skörd. Om jag skjuter upp planteringen drar jag ut på tiden onödigt mycket. Alltså planterar jag. Av alla träd jag satt de senaste fjorton åren har ett päron kapats av en förrymd plåt i en orkanby och en mispel klarade inte min klimatzon. I övrigt har jag lyckats bra, trots att jag både slarvat medvetet och ibland missat mer grundläggande ting.

 

Köksträdgården i sensommarskrud med gångar av träflis.

Längs utkanten av köksträdgården (till höger) är blåbärstry och amerikanska blåbär på väg upp. De kommer att bilda en fin häck. Innanför den växer portalerna av fruktträd.

 

Portalerna står över gångar i köksträdgården, i anslutning till olika kvarter. Så småningom hoppas jag att hela köksträdgården ramas in av ätliga buskar och då kommer de blivande vackra bågarna att titta upp innanför inramningen. Det kommer att bli fint.

 

En stående bild på del av en portal med päronträd som växer upp ur en frodig plantering.

Här växer päronet Williams upp längs en båge av plaströr, som provisoriskt bundits fast i en stolpe för att ge stöd den först tiden. Alla päron i trädgården är noga valda för att pollinera varandra.

 

Bild på en klen trädstam som står i jorden, med gröna växter bakom.

Jorden i hela köksträdgården är otroligt lätt att gräva i, så det är inga problem att plantera träden. De kommer sannolikt att växa bra i den fina jorden.

 

Jag har sällan möjlighet att göra saker i trädgården exakt enligt regelboken. Dels är jag för impulsiv, men jag saknar också tid och pengar för större projekt. När jag väl bestämt mig för att göra portalerna åkte jag helt enkelt iväg och köpte på mig fruktträd och valde bland de som fanns i butik. Jag har valt träd som ser ut att ha en bra och tydlig topp som växer fint. Samtliga träd är svagväxande eller lite däröver och växer på grundstam A2. Sammanlagt har jag sex bågar i köksträdgården. Sorterna jag planterat 2017 och 2018 är:

Äpple:
Rubinola
Amorosa
Trulsa
Gyllenkroks Astrakan
Fredrik
Rött fläsk

Päron:
Williams
Esperens herre

 

Man kan förstås specialbeställa särskilda träd och sorter, men det hade jag inte tålamod till. Helt ärligt är jag ingen äppelexpert än heller, jag tycker till exempel Ingrid Marie är toppen och behöver inget extravagant.

I videon nedan kan du se en av äppelbågarna efter plantering år ett. Jag visar hur jag gör när jag vattnar träden på sommaren.

 


Fruktträd behöver bra jord, men det är inget jag ägnat mig särskilt åt att skapa. Min köksträdgård har redan bästa möjliga utgångsläge när det gäller jorden. Så här planterar jag:

  • en grop grävs, lite större än rotklumpen på trädet
  • en stödstolpe slås i i hålets ytterkant
  • trädet sätts ner i hålet (utan kruka eller plast, förstås)
  • tio liter vatten hälls i hålet runt plantan
  • sedan föses jorden tillbaka och trampas till runt trädet

Några veckor efter planteringen har jag klippt in alla sidogrenar till två-fyra ögon/bladpar, men lämnat toppen intakt. Jag har gjort det några veckor efter planteringen för att inte trädet ska få ytterligare en chock inom kort tid, utöver att bli omplanterad. Under sommaren har jag klippt bort utväxter från grenarna och klippt in dessa till två-tre ögon utanför själva grenen.

 

En närbild på en stam med täta grenar som är klippta ganska tätt mot huvudstammen.

Så här ser den höga trädtoppen ut efter att jag knipsat utskjutande små grenar och skott.

 

Egentligen borde jag förstås ha satsat på en piffig båge av något slag att staga upp träden kring, men det är ett så stort projekt att jag låtit bli. Provisoriska plaströr har satts kring några särskilt vingliga träd, medan två andra har vuxit så fint och står redo att försiktigt bindas ihop i toppen.

 

En svart båge av plast med några spensliga träd vid sidan.

Det ser minst sagt lite ynkligt ut just nu. Men bakom portalen kommer inom några år blåbären att växa upp i höjd med hagens stängsel och träden blir också kraftigare med åren.

 

Jag har lite svårt att se exakt framför mig hur träden ska utvecklas och hur arbetet med dem blir. Fullt naturligt eftersom jag ju inte har några fruktportaler på annan plats. Jag gissar att jag kommer att bli lite klokare på skötseln av dessa till exempel nästa år, då jag kanske också får uppleva en blomning.

 

En bild på en gång och två små äppelträd som stor på var sin sida.

Jag har ganska lätt att föreställa mig hur saker och ting kan komma att se ut om några år. Jag tror det blir jättefint!

 

Den vanligaste frågan som ställts om portalerna det senaste året handlar om rötter. Är du inte rädd att rötterna ska ta över odlingsbäddarna? Nej, det är jag inte. Jag tänker att jag har gott om plats för både träd och grönsaker. Eftersom träden beskärs så hårt kommer rotsystemen att hållas ganska kompakt, det är i alla fall min förhoppning. Och om så inte skulle ske har jag annan plats i trädgården dit vissa av grönsakerna kan utlokaliseras så småningom.

Så har jag alltså påbörjat arbetet med att skapa portaler i trädgården. Det är roligt med projekt som utvecklas och som presenterar grönsaksodlingen på nya sätt varje år. Äppelträd är något av det finaste jag vet, med blomningen på våren. Och förutom växtligheten är jag förstås nyfiken på skörden. Det finns mycket att se fram emot!
/Sara Bäckmo

 

6 svar till “Mina äppelportaler”

  1. lena-pettersson51 skriver:

    Du är helt fantastisk jag ska försöka med äppleträd efter detta inlägg. Jag är 67 men kommer väl i alla fallatt få uppleva någon skörd. Spämmamde med viljamspäron .

  2. Ida Nätterqvist skriver:

    Kul inlägg, funderat länge och blev nu precis sugen på att åka och köpa några.. För sent att plantera? Vill minnas att jag läst något om någon planteringsvecka i september, att många buskar och träd mår bra av att planteras nu?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Som jag vet det är det ok att plantera riktigt sent in på hösten med. Nu är absolut en jättebra tid att plantera. Har själv några nya träd som ska ner nu. Så kul!

  3. Jasmine skriver:

    Hej, vilken underbart fin hemsida! Jag fastnade också för äppelportalerna vid mitt besök hos Mandelmanns, de är jättevackra. Vet inte vilken grundstam de har på sina (vore skoj att få reda på det) men A2 är starkväxande grundstam, inte svagväxande som du skriver. Det finns alla möjliga olika svagväxande grundstammar; B9, M9, Bemali, M26 mfl men just A2 är klassisk starkväxande.
    Traditionellt används B9 eller annan svagväxande grundstam till spaljéring och portaler, men det går säkert alldeles utmärkt att använda A2 också så länge rotsystemet har gott om plats och du gillar beskärning. 😀 Fördelen med A2 är ju också att de har längre livslängd.

    Tack för ett roligt inlägg, hoppas att du inspirerar till många fina portalplanteringar runt om i landet.

  4. […] Inspirerad av Sara Bäckmo på Skillandens trädgård och hennes besök med bilder på Mandelmanns gård beslutade jag mig helt plötsligt att skapa ett rum i rummet. Det blev så eftersom jag satte dit ytterligare två pallkrageodlingar. Barnens sandlåda blir också så småningom en odlingslåda, men så länge någon av dem har roligt i sanden får det bli just vad det är – en sandlåda. […]

  5. Lena Wirblad skriver:

    Jag blev också helt såld på Mandelmanns fruktportaler och funderar hur och var jag kan ha dem. Nu när jag läst om ditt projekt blir jag ännu mer sugen. Måste sätta ett gäng i höst. 😊

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *