Den här fantastiska spenaten sådde vi 16 mars förra året, i pallkragar på solig och ganska skyddad plats. Då låg det fortfarande snö och det var långt kvar tills våren kunde kallas för vår. Men under lock tog sig i stort sett alla frön och frodades i sin kammare.

Att så så tidigt var verkligen ett experiment. Lika roligt att ha något att göra tillsammans med barnen som att se om det alls skulle kunna bli något. Hade jag vetat hur många kalla veckor det skulle bli ytterligare den våren hade jag väntat med att så, och därmed gått miste om den fantastiska skörden. Tur att oförståndet inte är långt borta! I år siktar jag på att så ännu lite tidigare. Det kan ju knappast bli en längre vår än den som senast passerade.

Spenat försöker jag planera in som förstagröda på de platser där jag ska så sent, alternativt plantera då det blir frostfritt. Alltså passar det bra där jag planerar för gurkväxter, som ju inte planteras ut förrän risken för frost är borta. Om spenaten sås tidigt och får bra förutsättningar hinner den bli skördeklar på åtta veckor.

Spenat sår jag också gärna där årets kål ska stå. Jag sår i den rad där jag senare planterar kålen, i kompostjord som jag lagt ut i en ränna i täckmaterialet. Vill jag kan jag dra upp en rad också mellan raderna av kål, fylla på med kompostjord och så spenat också där. Jag skördar allt efter som spenaten blir färdig, blad för blad. När det är dags att plantera ut kålen gallrar jag plats i raderna för kålplantorna och låter resten av spenaten stå kvar så länge det går, eller tills den går i blom. Det går såklart att så andra förstagrödor än spenat, till exempel asiatiska kålblad, ärtskott eller liknande.

Förra året blev jag inspirerad av Eva Uppsäll från Viresta, som jag intervjuade i P4 Kronoberg. Hon talade så fint om spenaten, som om plantorna vore nästan mänskliga! Ett av hennes tips är att bredså spenat, mycket glest. Det provade jag i höstas och fick jättefin skörd! Hör gärna spenat-intervjun med Eva på Sveriges Radios hemsida. Klicka här.

Jag har provat en del olika spenatsorter, men främst fastnat för ’Medania’. Tycker skörden är fin, bladen har fantastisk färg, de är liksom köttiga och mycket smakrika. Bladen blir väldigt stora.

Också sorten ’Viking’ finns i frö-pärmen. Den har inte funkat lika bra, men eftersom jag har mängder med frön kommer den att få nya försök i år.

I en liten silvrig påse från NordGen ligger också frön till Kongen av Danmark, A Henderup. Den blev liggandes bortglömd förra året och kom aldrig i jorden. Men i år så. NordGen öppnar sin fröbeställning till privatpersoner 1 mars i år. Ett datum att komma ihåg!

Spenatsådderna gör jag uppehåll med under sommaren eftersom de inte trivs under långa dagar (Eva beskriver också detta fint i intervjun…). Sista spenatsådden förra året gjorde jag i början av september och fick fin skörd. Innan vinterkylan kom i december hann jag flytta några av dessa plantor, tillsammans med mangold, till en odlingslåda med lock. Tänkte öppna den imorgon för att se hur det ser ut.

Tipsa gärna mig om andra spenatsorter du tycker funkar, och varför. Alla årets fröinköp är inte gjorda än! Fler av förra årets bladgrönsaker i Skillnadens Trädgård finns på Pinterest.

/Sara Bäckmo