fbpx

23. oktober 2019

Bokashi-kompostera inte växtdelar med potatisbladmögel

Jag läser råd om att bokashikompostera växtdelar som drabbats av potatisbladmögel. Det finns dock inget som tyder på att smittan försvinner med bokashi.

En skottkärra fullt med bladmögeldrabbade växtdelar från tomat.

Det är lockande att kompostera tomat- och potatisblast som drabbats av potatisbladmögel med bokashi. Men tar fermenteringen verkligen kål på den aggressiva smittan?

 

Det finns ingen forskning som visar att potatisbladmögel försvinner om du komposterar drabbade växtdelar med bokashi. Det finns inget som styrker att bokashi tar död på potatisbladmögel. Om du bokashi-komposterar drabbade växtdelar och sedan lägger det i din trädgård - tja, då lär du i princip ha lika infekterade växtdelar som när du lade dem i komposthinken. Och om du dessutom återför kompostmaterialet till jorden, där du kanske har tänkt odla potatis eller tomater nästa år, då är risken stor att smittan sprids vidare. Låter det som en bra idé?

 

Potatisbladmögel och bokashi

Under sensommaren har jag sett många odlare som frågat i olika Facebook-grupper om det funkar att göra bokashi-kompost av växtdelar som drabbats av potatisbladmögel. Svaren har varit varierande, minst sagt. Någon antar att det funkar och någon antar motsatsen. Någon vill att det ska funka och tänker prova. Någon är tveksam och tänker följa tidigare råd och bränna växtdelarna istället. Någon annan vet med säkerhet att erfarenhet visar att det funkar.

Anledningen till att frågan ens diskuteras är att potatisbladmögel är en särskild sorts bladmögel som är väldigt besvärlig. Den ställer till stor skada på några av de grönsaker vi älskar att odla och skörda - potatis och tomat. Om plantorna drabbas av potatisbladmögel vissnar blasten ner och växten kan inte växa vidare. Potatis brukar klara sig fint i jorden trots angrepp, värre är det med tomater som ruttnar en efter en. I min trädgård drabbades alla tomater på friland i år och i ett helt kvarter kunde jag inte skörda mer än några få tomater som gick att använda. Oerhört ledsamt.

 

Läs mer: Så sprids potatisbladmögel

 

Nuvarande råd för att minska smittan är att bränna blast som drabbats av potatisbladmögel, eller köra till återvinningscentralen och där be personalen att bränna materialet. Det ska bort från trädgården så att det inte riskerar att göra angreppen värre. Att kompostera smittat växtmaterial i en vanlig kompost rekommenderas inte, inte ens i en varmkompost. Smittan minskar inte av värmen i en kompost.

Potatisbladmögel är mer aggressivt än andra former av bladmögel, till exempel gråmögel och mjölkdagg. Smittan sprids overkligt fort och på flera sätt, inte alls bara via luften. Det som också gör den extra besvärlig är att den har lång livskraft då smittan finns i jorden. Den kan överleva där i flera år!

 

Fakta: EM-1, EM-A, bokashi och lakvatten

  • EM-1: Effektiva mikroorganismer i vilande koncentrat, grunden till bokashi och EM-A
  • EM-A: Aktiva effektiva mikroorganismer i flytande form, som till exempel kan användas på olika vis i trädgården
  • Bokashi: Aktiva effektiva mikroorganismer blandat i ett strö, som ofta används i kompost
  • Lakvatten: Vätska från bokashi-kompost som innehåller en del effektiva mikroorganismer, men också annat som följer med från kompostmaterialet

 

Vi som komposterar med bokashi stöter då och då på information om att bokashi och EM-A kan minska risken för att växter drabbas av sjukdomar och smittor. Det finns en hel del undersökningar och artiklar om hur bokashi stärker mikrolivet både i jorden och på växterna på fördelaktigt sätt. Och självklart kommer frågan om användning av bokashi också upp när odlare drabbats av potatisbladmögel. Jag har sett frågan diskuteras i de bokashi-grupper på Facebook som jag är med i och också i andra trädgårdsgrupper. I flera fall läser jag råd som gör gällande att det funkar fint att kompostera växtdelar som drabbats av potatisbladmögel med bokashi och jag ser odlare som glatt tänker prova. Gör inte det!

Komposteringsprocessen kommer antagligen att fungera fint och växtmaterialet blir ju jord precis som annat. Men vad händer med smittan, försvinner den från växtdelarna bara för att dessa fermenteras i bokashi-komposten? Jag gissar att det är förhoppningen hos den som funderar över att stoppa potatisbladmögeldrabbade växtdelar i bokashi-hinken.

 

Vad säger experterna?

Jag är själv ingen expert på varken potatisbladmögel eller bokashi. Min magkänsla har ifrågasatt de här råden en god tid, men jag är inte rätt person att säga varken bu eller bä egentligen. Därför bestämmer jag mig för att göra lite research inför det här inlägget och fråga några personer jag anser är trovärdiga och har mer kött på benen än jag i frågan.

 

Malin Hultberg

Jag börjar med att ringa till SLU, som står för Sveriges Lantbruksuniversitet. På SLU får jag tag i Malin Hultberg som är universitetslektor och samverkanslektor vid Institutionen för biosystem och teknologi. Jag frågar henne om det är ett bra råd att uppmana odlare att bokashi-kompostera växtdelar som drabbats av potatisbladmögel, till exempel i en bokashi-hink, en tunna eller i en säck, och sedan använda komposten i sin odling.

- Det känns inte som ett särskilt bra råd. Spontant känns det inte som något man ska tillföra odlingen, men det beror ju förstås på om man har mottagliga växter där. Alltså sådana som kan drabbas på nytt av potatisbladmögel.

Malin berättar att potatisbladmögel är en algsvamp som kan spridas med vatten ner i jorden. Där kan svampen bli kvar i 3-4 år.

- Potatisbladmögel är en tuff rackare och jag har mycket svårt att tro att man helt inaktiverar smittan genom fermenteringen i bokashi-processen.

Vidare säger Malin Hultberg att bokashi är något som kommit stort på bara några år och som forskare inte hunnit studera. Men med den kunskap och erfarenhet som finns idag, så finns inget som tyder på att bokashi-kompostering minskar smittan så till den grad att den inte utgör någon vidare smittorisk.

- Ska man säga något om det måste man göra upprepade dokumenterade studier, det är inget man bara kan anta utifrån egna experiment i trädgården. Det är många faktorer som spelar in, som väder, utsäde, kvalitet på jorden och så vidare.

 

Lena Israelsson

Trädgårdsförfattaren Lena Israelsson har skrivit mycket om potatisbladmögel och har stor erfarenhet av odling sedan decennier. Dessutom har hon otroligt många kontakter och en stor kunskapsbank som hon byggt upp under åren. Hon har sett hur potatisbladmögel blivit allt vanligare. Jag skickar henne ett mess och frågar om hon hört att det finns belägg för att bokashi-kompostering tar bort smittan ur potatisbladmögeldrabbade växtdelar?

- Det finns absolut ingen forskning som stödjer att det är ok att bokasha blast med potatisbladmögel. Det är svårt att säga hur stor betydelse det har om smittat kompostmaterial sprids i jorden, den största smittspridningen får vi ju från luften. Men det bästa är väl att minska riskerna på alla fronter.

 

Bokashi-företagen

Jag har också skrivit till tre av de större företagen som säljer bokashi på nätet och frågat vilka råd de ger till sina kunder och/eller läsare i sociala medier. Två företag avråder helt från att kompostera smittade växtdelar med bokashi, eftersom risken finns att smittan sprids vidare i trädgården också efter fermenteringen/komposteringen. Det tredje företaget, samma som ger rådet att kompostera smittat växtmaterial med bokashi, har inte svarat.

De tips som jag sett på nätet om att kompostera växtdelar med bokashi underbyggs inte av någon källa utan bygger, vad det verkar, på egna erfarenheter. Rådet är att kompostera smittade växtdelar i hinkar, säckar eller tunnor (alltså det vanliga tillvägagångssättet för bokashi). Enligt en kommentar på Facebook blir de farliga mikroorganismerna, alltså potatisbladmöglet, "väldigt få" vid bokashikompostering och "minskar i tillväxt".

Hur vet man att sporerna blir väldigt få om det inte finns några studier? Smittan går inte att se med blotta ögat, och om sporerna är alls så få så kommer de ändå att föröka sig och sprida sig aggressivt till nya värdväxter om de får möjlighet, det är så deras livsuppgift är.

 

Bränn den!

Det finns ingenting dokumenterat om att fermentering tar död på sporer och o-sporer och zoosporer och allt vad det nu heter som sprider den här smittan. Smittan finns på växtdelarna när du lägger dem i bokashi-hinken och finns med stor säkerhet kvar efter fermenteringen när du lägger bokashikomposten i din odling, även om växtdelarna också är pepprade med alla de finaste effektiva mikroorganismerna du kan förse dem med. Det är vad de (flesta) som tror sig veta något om saken säger.

Den som drabbas av potatisbladmögel får en hel säsongs ansträngningar förstörda på en dag eller två. Det är lätt att skriva en rad i sociala medier som signalerar en mer lättvindig inställning, men om vi inte vet med säkerhet så är det här fel slags bladmögel att hålla på och experimentera med i trädgården. Vi kan göra massa saker på enkla och till och med slarviga sätt utan att det får några större konsekvenser, men just potatisbladmögel behöver ha ett mer genomtänkt sätt att hantera och ge råd om. Kompost i all ära, trädgården kommer inte att stjälpas för att vi skippar att ta hand om tomatblast och ruttna tomater som drabbats av potatisbladmögel. Eller potatis heller för den delen.

Bränn dem till dess vi vet något annat med säkerhet!

Sist men inte minst. Malin Hultberg på SLU blev särskilt nyfiken på den här diskussionen och föreslog vid vårt samtal att hon ska försöka få till ett examensarbete för att studera det här. De har potatisbladmögel i sitt labb på SLU och det skulle troligtvis vara möjligt att ta reda på vad som händer med smittan om drabbade växtdelar fermenteras. Jättespännande att följa! Om resultatet visar att bokashi är grejen är jag den förste att applådera och starta en jättebokashi med allt mitt drabbade växtmaterial, men fram till dess inte.

I nästa inlägg om potatisbladmögel ska jag ge några tips på vad du kan göra om din odling har drabbats av smittan.
/Sara Bäckmo

 

 

10 svar till “Bokashi-kompostera inte växtdelar med potatisbladmögel”

  1. Mia Bengtsson skriver:

    Tack tack tack för att du tar upp detta på ett sakligt sätt Sara! Jag är mikrobiolog och forskar på bakterier och alger i naturen (inte i bokashi eller i jordbruket) och blir helt matt av all övertro och hokus pokus runt EM. De få ordentliga studier som finns visar på noll resultat av EM. Jag komposterar själv med bokashi och tvivlar inte på att dessa tillsatta bakterier kan hjälpa till att syra avfallet, precis som tillsatt jäst i öl och vin fungerar, men det finns inget magiskt med dessa bakterier. Det finns ingen grund att tro att dom skulle döda Phytophthora eller att dom ens överlever i jorden efter att komposten grävts ned. Det finns hundratusentals andra sorts bakterier i jorden som är mycket bättre anpassade till denna miljö än de få stammar som utgör EM.

  2. Madelene skriver:

    Tack för den här artikeln! Jag älskar att du gör den här typen av sammanställningar av fakta när det behövs.

    Har varit med i bokashigrupp på Facebook, och lämnade den efter en relativt kort tid igen bland annat pga den nästintill otrevligt uppläxande tonen kring just bokashi och bladmögel. Eller snarare, den överlag raljanta tonen att bokashi är räddningen på allt och de som säger annat har ingen kunskap. Känns så onödigt att försöka kränga produkter grundat på folks rädslor.

  3. Anna skriver:

    Bra inlägg!
    Jag satt faktiskt och läste i morse om EM och allt fantastiskt bra man kan ha det till. Blev lite sugen på att klicka hem och prova. Men nu tror jag att jag sparar de pengarna istället.

    Jag har troligen potatisbladmögel på tomatblast som jag klippt ner och som ligger ovanpå en pallkrage. Har inte riktigt fattat problemet förrän nyligen. Jag ska slänga iväg blasten till brännbart. Men vad ska jag göra med jorden? Borde jag byta bort den? Eller funkar den att ha i trädgården men inte plantera någon växt från potatissläktet där?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Trist att du fått potatisbladmögel, välkommen i gänget! Behåll jorden, men odla inte växter som är mottagliga för potatisbladmögel i den. Skippa alltså potatis, tomater, paprika, aubergine, physalis och en del sommarblommor som hör till potatisväxterna. Lycka till!

  4. Ann-Kristin Ölund skriver:

    Tack Sara. Det hedrar dig att du försöker ta reda på fakta inte minst med tanke på det genomslag dina råd har. Jag har själv sökt kunskap om EM, men tyvärr blir man lite dumförklarad när man ställer dessa relevanta frågor om fakta bakom. Tack för att du med din pondus gör det så blir det inte bara tyckanden. Kul att du initierade ett forskningsprojekt på SLU. Sen tror jag att både du och vi har mycket levande jordar. Men fakta skadar inte.

  5. AnnSofi Danielsson skriver:

    En frågar: Gäller det även gråmögel och mjöldagg? Blir även jorden smittad?

  6. Linnea skriver:

    Tack för det här inlägget. Jag har tröttnat på tonen som finns i den bokashigrupp jag är med i på fb. Om någon vill rekommendera en metod som du använder är admin direkt där och slår på fingrarna. Jag använder gärna bokashi och EM men vill inte vara med i någon sekt 😉 Du gör din grej så bra Sara, beundrar dig!

    • Sara Bäckmo skriver:

      Tack snälla! Och visst vet du att det finns flera andra bokashi-grupper du kan gå med i? De flesta är väldigt tillåtande och har högt i tak, med jättefina admins.

  7. helen.alill.johansson skriver:

    Vi är många lantbrukare som skulle jubla om det räckte att fermentera blasten på drabbade plantor för att bli av med smittan... 👍

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *