fbpx

21. oktober 2019

Så sprids potatisbladmögel

Potatisbladmögel är dessvärre något de flesta av oss måste stifta bekantskap med. I odlingen förstör den både tomat och potatis. Så här sprids smittan.

Tomater med mörkt brun blas.

Så här ser en tomatplantering ut på friland, några dagar efter att de första tecknen på potatisbladmögel har visat sig.

 

Den här veckan tänkte jag ägna några blogginlägg åt potatisbladmögel. Det är en svampsjukdom som vi odlare ogillar kraftigt. Den förstör några av våra viktigaste grönsaker och ett stort angrepp i trädgården kan göra att en hel säsongs potatis eller tomater går om intet. Det är en otroligt ledsam upplevelse att se grödor förstöras, efter att ha månat om dem under lång tid och sett fram emot en rejäl skörd. I år har till exempel alla mina tomater på friland drabbats och jag har inte kunnat skörda mer än några enstaka mogna tomater.

Bilden ovan visar busktomater i min trädgård sommaren 2016. Åren 2017 och 2018 hade jag mycket bättre skördar nästan helt utan någon bladmögel alls.

 

Vad är potatisbladmögel?

Potatisbladmögel är en sjukdom som sprids med svampen Phytopthora infestans på olika vis. De luftburna sporerna är så små att de inte syns och det är omöjligt för blotta ögat att se dem förrän de redan angripit växter. Det går oerhört fort för smittan att breda ut sig på växten och bara några dagar efter angreppet syns tydliga tecken på i huvudsak potatis- och tomatblast. Bladen får bruna fläckar och inom några dagar är det stor sannolikhet att växten nästan helt dött

 

Potatis

När potatis fått potatisbladmögel vissnar blasten och dör. I bästa fall skadas inte potatisen, men det är bara i bästa fall. Bladmögel kan sköljas ner i jorden vid vattning eller regnfall och får då fäste där. Vid ett hårt angrepp drabbas potatisarna av rötskador, det kallas för brunröta. Brunröta syns inte utanpå potatisen, den är fortfarande fast och fin. Däremot blir potatisen brun och skadad inuti.

Vill du veta hur potatisbladmögel på potatis ser ut kan du kika i videon nedan.


 

Tomater

När tomater drabbas av potatisbladmögel syns det i första hand på blasten, som precis som potatis vissnar och dör. Också de kraftiga stammarna och stjälkarna skadas och växten säckar ihop. Gröna tomater på plantan kommer inte att mogna - de drabbas av röta och det är mest troligt att hela skörden går om intet väldigt snabbt. Tomater som redan mognat, eller nästan mognat, kan ätas som vanligt. Men om de ligger en tid efter skörden kommer dessa också att ruttna.

Utöver potatis och tomater kan potatisbladmögel också smitta andra växter i familjen potatisväxter (Solanaceae). Här ingår till exempel paprika, chili, aubergine och physalis, samt en mängd växter som odlas för blommornas skull, som tobak, änglatrumpet och petunior. Jag har dock själv ingen erfarenhet av att växter utöver tomat och potatis drabbats av potatisbladmögel i min trädgård.

 

Historia

Potatisbladmögel kommer ursprungligen från Mexiko och har troligtvis letat sig hit till Sverige via smittat utsäde, alltså potatis som burit på bladmögel och som sedan odlats i jordar där smittan spridits vidare. På 1800-talet blev skadorna synliga i större utsträckning. Bland annat ledde stora angrepp av potatisbladmögel till en svältkatastrof på Irland, efter att skördar förstörts.

SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, beskriver idag potatisbladmögel som "en av potatisens svåraste skadegörare".

 

Hur sprids potatisbladmögel?

Luften

Smittan sprids på flera sätt. I första hand talar vi om att luftburna sporer sprids okontrollerat över stora områden. Det vill säga, om en potatisåker i närheten av din köksträdgård drabbats av potatisbladmögel, så blåser smittan från den odlingen till din och andra närliggande odlingar. Om du odlar potatis eller tomater är sannolikheten stor att grödorna angrips, eftersom just det här bladmöglet är av en aggressiv typ. Smittan kan spridas över ett mycket stort område. Men om du inte odlar någon växt som är mottaglig för just den här svampsjukdomen kommer du inte att märka något.

 

Vatten

Om dina växter drabbats av potatisbladmögel och det kommer en störtskur, sköljs smittan ner från växten och vidare till jorden. Den kan alltså också spridas med vatten. Om vatten från en smittad planta stänker över till en ännu ej smittad planta, så kan sporerna följa med och sprida sig där också.

 

Jorden

Via vatten och plantor som rister i vinden kan alltså möglet också leta sig ner i jorden. Där kan det övervintra och sedan sprida sig vidare via växter och rötter den aktuella säsongen eller kommande. Potatisbladmögel som finns i jorden är extra livskraftigt, på grund av att det kan föröka sig. Det kan också överleva i jorden i flera år, studier har visat på överlevnad i minst tre år. Smittan är aktiv betydligt kortare tid ovan jord, då det inte kan föröka sig där på samma sätt som i jorden.

 

Utsäde

Därtill sprids förstås potatisbladmögel genom att redan infekterade potatisknölar används som utsäde. När smittad potatis sätts i ny jord sprids bladmöglet upp i nya växtdelar och sedan börjar hela cykeln om.

 

 

Svår att bekämpa

Det som gör potatisbladmögel till en så ledsam smitta är att den är vansinnigt svår att bekämpa. De som vet något om saken betonar att den är aggressiv, alltså att den sprids snabbt och är svår att bli av med. Den kan inte jämställas med till exempel mjöldagg och gråmögel, som också är vanliga i grönsaksodling och som i första hand dyker upp på växterna när säsongen lider mot sitt slut och växterna är svaga.

Inom kommersiell odling bekämpas potatisbladmögel i första hand med olika förebyggande metoder, men också med kemiska bekämpningsmedel. Men hör och häpna, också med kemiska preparat är det svårt att få bukt med möglet! En faktor, förutom det att smittan är aggressiv, är att det finns risk att smittan utvecklas och förändras efterhand. Den kan blir mer uthållig och tålig för de påhitt vi människor kontrar med.

Vi som odlar för husbehov i trädgårdar och gemensamma odlingar använder inte kemiska bekämpningsmedel vanligtvis, vi försöker ligga steget före och jobba förebyggande för att minimera riskerna. Jag återkommer till detta i senare inlägg.

 

Läs mer om potatisbladmögel:

SLU: Växtskydd/prognoser - Potatisbladmögel
SLU: Faktablad om växtskydd - Bladmögel och brunröta på potatis
Fritidsodlingens riksorganisation: Frågor och svar om potatisbladmögel
Jordbruksverket: Skadegörare potatis

 

I nästa del ska du få läsa mer om potatisbladmögel. Då skriver jag om något som många har funderat över och diskuterat i olika Facebook-grupper den senaste tiden, nämligen råd om att bokashi-kompostera smittat växtmaterial för att minimera risken för smittspridning.
/Sara Bäckmo

4 svar till “Så sprids potatisbladmögel”

  1. Lina skriver:

    Charles Dowding komposterar potatis- och tomatblast har jag sett i hans videor och menar att "Blight" dör i värmen som komposter alstrar. Vet inte om jag skulle våga ändå, man skulle säkert behöva vara väldigt noga med temperaturen i komposten =/

    • Sara Bäckmo skriver:

      Blight kan betyda olika saker. Potato blight är potatisbladmögel, medan blight i allmänhet kan vara olika slags bladmögel. De flesta bladmögel kan komposteras utan att jorden från komposten tar skada. Potatisbladmögel ska hanteras annorlunda. Mer om det i nästa inlägg.

  2. […] Vill du veta mer om potatisbladmögel? Kolla in Sara Bäckmos jättebra och viktiga serie om just detta:https://sarabackmo.se/sa-sprids-potatisbladmogel/ […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *