Från vänster: Vinterbroccoli, svartkål, kålrot, savokål, röd spetskål, jätteverbena.

När mycket annat i köksträdgården dukat under för kyligare nätter, blöta, vind och allmänt ruggigt väder står kålen fortfarande fin. Inramad av jätteverbena som liksom omfamnar hela kvarteret.

Trots att det på sina håll fortfarande ser så vackert ut i sitt höstliga förfall har jag idag tagit förnuftet till fånga och börjat plocka bort främst sommarblommor. När kylan väl kommer är det inte roligt att behöva ha allt kvar.

Rosenskäror och heliotrop har jag alltså ryckt bort från kålplanteringarna. De gula bladen längs kålstammarna syns tydligare då. Men de stör mig inte. För på andra sidan jätteverbenan står den gulnande sparrisen och håller ihop färgskalan.

Att odla grönsaker ska inte bara vara gott för magen. Det estetiska sinnets utmaning och tillfredställelse är minst lika viktigt, tycker jag!
/Sara Bäckmo