14. januari 2016

Frågor och svar: Den lilla köksträdgården

Här har jag samlat några av frågorna som kommit efter att jag delat en serie inlägg med ett konkret förslag på hur en ny köksträdgård kan anläggas och odlas.

Jag är jätteglad över att så många verkar ha hittat inspiration i serien Den lilla köksträdgården. Många har hört av sig med frågor om just hur det går till att börja odla och jag hoppas att den här väldigt enkla varianten kan bli startskottet för så många som möjligt. Tipsa gärna andra om den här serien om du stöter på fler som undrar över sätt att förverkliga drömmen om en egen köksträdgård.

Flera har postat frågor om grönsaksodling jag beskrivit. Jag samlar ett gäng här.

 

Varför behåller du inte pallkragarna som kant? 
Av flera skäl:
1. Pallkragarna kostar pengar och för att hålla nere kostnaden vill jag inte köpa fler än nödvändigt.
2. I år odlar jag i sällskap av mördarsniglar, dessvärre. De jag odlare jag hämtar inspiration från betonar gärna att sniglarna gillar att hålla till i utrymmet mellan brädan och jorden/komposten. Därför vill jag helst inte rama in bäddarna.
3. Min erfarenhet är att bäddarna betydligt snabbare torkar ut om jag odlar i pallkragar. Kragarna rymmer inte så mycket jord och ofta bildas ett mellanrum mellan bräda och jord så fort det blir torrt och jag måste hålla efter med vattningen på ett helt annat sätt än i frilandsbäddarna. Större ramar är annorlunda, men pallkragarnas storlek verkar göra att min vattningsfrekvens är på tok för låg. I övriga köksträdgården behöver jag inte vattna så mycket eftersom jag täckodlar.

 

När tycker du att pallkragar är bra att använda i odlingen?
När jag bygger nya bäddar är de suveräna, jag fyller dem med skräp och startar bädden där och lyfter sedan bort dem. De är också jättebra att använda i till exempel tunnelväxthusen där jag inte vill att jorden ska sticka iväg utåt kanterna. Där vattnar jag oftare och jorden torkar inte ut på samma sätt. Jag använder också pallkragarna i barnens odling, av den enkla anledningen att det är rättvist och enkelt; två kragar till varje barn att sköta och bestämma över som de vill. Här måste jag också vara mycket noga med vattningen. Dessutom vet jag att pallkragar eller andra typer av lådor är jättebra för den som till exempel behöver ha en något högre odling för att inte behöva böja sig när kroppen värker, eller som odlar från rullstol.

 

Vi är bortresta flera veckor i streck under sommaren och har svårt att vattna, kan jag lyckas med odlingen ändå? 
Det tror jag! Täckodling är helt suveränt för att behålla fukten i jorden. Ju tjockare lager organiskt material över marken desto mindre vatten behöver tillföras. Ett väldigt enkelt bevattningssystem kan vara en stor tunna vatten med ansluten vattenslang till där själva slangen är perforerad och liksom läcker ut vatten kontinuerligt i bädden. Kanske kan vatten dit ledas från en stupränna eller annars kan grannen fylla på en gång i veckan?

Jag skulle tänka noga på vilka grönsaker som odlas i bäddarna och välja bort de grönsaker som behöver skördas regelbundet för att hålla sig fina. Många grönsaker behöver ju skördas ofta för att producera mer. I det förslag jag ger i Den lilla köksträdgården skulle jag i så fall byta ut sockerärterna mot kanske en låg kokböna och sommarsquashen mot en pumpa som kan skördas till hösten. Dessutom skulle jag så sommarmorötterna glest i två rader istället för att bredså. Bredsådden kräver nämligen gallring för fina rötter, men det gör inte sådden i rader om fröna redan från början sås med lagom avstånd.

 

Vad tror du om att gödsla med det som blir över när vi gör rent i hamsterns bur? 
Njae. Gödseln är kanon, liksom kaningödsel och annat smådjursbajs. Det är inte så näringsrikt nämligen och kan läggas rakt ner i bädden. Men spån är inte bra. Det kräver en massa näring från jorden för att brytas ner. Och i en ny bädd med köpejord är det dumt att suga ur den lilla näring som finns och låta den gå till spånet. Lägg hellre burgödseln till potatisen, gärna tillsammans med gräsklipp eller hushållskompost som jämnar ut förhållandena något. Potatisen kräver heller inte så mycket näring, den växer fint ändå. I en väl etablerad bädd med gott om övrigt täckmaterial skulle jag inte vara fullt lika försiktig. 

 

Finns det annat som passar att odla i pallkragarnas kompostodling än potatis? 
Yes, mängder! Pumpa och squash är kända för att växa fint på komposter. De älskar näring och klagar inte om du gödselvattnar högen emellanåt under sommaren och täcker med gräsklipp. Tomater funkar också fint, men välj låga sorter som inte välter omkull i den porösa massan. Jag kan också tänka mig bönor, kål och en massa andra växter, men inte rotsaker. Var noga med att dra upp kraftiga plantor i förväg och plantera ut i bädden på samma sätt som jag beskrivit med potatisen. Ge plantan lite extra jord och täck gärna ytan med organiskt material som ser till att högen inte torkar ut. 

 

Hur tjockt lager med jord ska man lägga på tidningarna för att rötterna ska få utrymmet de behöver?
Ju mer jord desto bättre växer grönsakerna, förstås. Så ett enkelt svar är ju att lägga på så mycket jord en kan undvara. Det här är ju enklast möjliga förslag för att komma igång att odla. Och jorddjupet kommer ju att bli bättre och bättre ju fler säsonger som odlas, då perforerar rötterna gräsmattan mer och mer och får mer utrymme. Men också första säsongen händer förvånande mycket när rötterna letar sig igenom lagret av tidningar för att nå jorden under. Om växten tycker det är tungt låter den rötterna gå i sidled där jorden är porös. Ett bra tips är, igen, att täckodla med så tjocka lager som möjligt. Det ger goda förutsättningar för ny jord att skapas.

Den som tycker jordlagret bli i tunnaste laget och är tveksam till om till exempel rotsakerna kan ha en chans i bädden kan välja andra sorter än de jag föreslagit. Rödbetan kan till exempel vara av en sort som är plattrund (det brukar stå så i beskrivningen) och av morötterna finns det runda sorter (till exempel 'Paris Market') eller sorter som ger mycket korta rötter.

Hela serien Den lilla köksträdgården finns att läsa här. 

Är det något specifikt du letar efter för att utveckla din nya köksträdgård kan du leta under kategorier och etiketter i högerspalten på bloggen. Eller släng iväg ett mess via Facebook, jag försöker svara så snabbt jag hinner.

Och för dig som bara måste få veta mer och hämta ännu mer inspiration rekommenderar jag än en gång Charles Dowdings klipp på YouTube. En oerhört kunnig odlare som på ett så ödmjukt och fint sätt visar ett sätt att odla som vi inte ser så mycket av, tycks det mig. Kanalen innehåller inte så många klipp, men det framgår med allt tydlighet vad som går att göra i en trädgård utan att ta ett enda spadtag, nästan. Det finns många fler som gjort klipp som visar metoden "no dig-garden", sök så hittar du.

Nu är det snart vår! Hurra! Och fastän jag kommer att ha jättemycket att göra med nya lilla bebisen, en massa jobb-projekt, tunnelväxthus och allt annat i köksträdgården så kan jag ändå inte låta bli att planera för hur jag ska utöka min odling med nya bäddar likt de jag beskrivit i serien. Det är så roligt!
/Sara Bäckmo

 

 

 

 

11 svar till “Frågor och svar: Den lilla köksträdgården”

  1. Christina skriver:

    Stort tack för de utförliga svaren!

  2. Maria Roos skriver:

    Jag köpte för ett år sedan en kolonistuga med tillhörande trädgård med absolut lerjord - området heter t.o.m. Lärjehed - kände redan innan jag börjat gräva o anlägga köksträdgård att det här blir för tungt. Så stort varmt tack för "miniserien" att angöra, nej, anlägga en köksträdgård a la "no dig-garden". ?

  3. Gun Haraldsson skriver:

    Hej
    Nu har jag min pallkrageodling på markväv, då det var så vansinnigt med ogräs på detta område. Vilken köpejord är bäst till odling i pallkragar? Jag har stor tillgång till kogödsel eftersom jag är bonde, så där är det inga problem. Men jag tycker att alla andra får till så otroligt fina odlingar.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Om du odlar i pallkragar skulle jag nog satsa på att fylla nästan ända upp i kragarna med kogödsel, komposterad eller färsk, och sedan täcka med ett tio centimeter tjockt lager av jord från kompost eller påse. Många påsjordar innehåller väldigt mycket torv och det kan vara knepigt att odla i tycker jag, särskilt i pallkragar. Har sett att det finns en sort i handeln den här säsongen som innehåller mer jord, typ återvunnen, men kan inte komma ihåg vad den heter. Om du kan tycker jag att du ska gräva ur pallkragarna och lyfta bort markväven. Den hindrar mikrooganismerna från att tränga upp ur jorden och berika din odlingsjord med det som den behöver för att bli sådär fin. Täck istället botten på lådan, och en bit utanför, med ett tjockt lager tidningspapper. Det kväver ogräs och förmultnar efter en tid så att maskar och andra smådjur kan krypa upp i lådan. Lycka till. Hälsningar Sara

  4. Maeia skriver:

    Tack för alla tips. Jag ska böra i liten skala, men funderar hur du gör med fleråriga grödor? Specifikt sparris, men även generellt, täckodlar du även där?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Jag har flera fleråriga grönsaker, som sparris, jordärtskockor, rabarber, perenna löksorter mm. De täckodlas liksom övriga växter i köksträdgården. Sparrisen står täckt under hela säsongen efter skörd fram till tidig vår. Då makar jag undan täckmaterialet så att jorden kan värmas upp, jag tycker det verkar som om sparrisen kommer något tidigare då. Hälsningar Sara

  5. Hanna skriver:

    Tack för svar!!

  6. Kina Mulec skriver:

    Ser än mer fram enot våren för att få testa dessa tips! Har du några råd gällande kajplök? Kan det funka istället för Piplök i ditt förslag om den lilla köksträdgården? Jag köpte fröer i höstas efter att läst om hur mkt du uppskattat löken. Plats, sådd, skörd mm... Hälsning Kina

    • Sara Bäckmo skriver:

      Kajplök är fantastisk! Men vad du än gör, så den inte i köksträdgården. Låt den aldrig ens se din köksträdgård, för då har du den överallt. Den sprider sig något fruktansvärt. Så eller plantera in den i en del av trädgården där den kan få växa för sig själv utan risk att konkurrera ut sånt du är rädd om. Jag har inte hört om någon som sått kajplök tidigare, är du säker på att det är just den löken? Vill du ha ett alternativ till piplöken som ettårig grönsak är salladslök ett tips. Hälsningar Sara

  7. Riktigt bra tips! Bloggen är en guldgruva för både nya och vana odlare. Den var inspirationen som som gav mig odlarlusten tillbaka och som gjort att jag idag ska jag boka min andra kolonilott. Vad är väl hundra kvadrat...inget, jag behöver två. Minst! Och Charles Dowding! Helt underbar!

    • Sara Bäckmo skriver:

      Åh, vad roligt att du utökar! Är också sugen på att prova odla en kolonilott nån gång i framtiden. Tack för fina recept på bloggen! Gillar! Hälsningar Sara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *