11. augusti 2018

Gästblogg: Odla kål á la Skillnadens

"Resultatet blev i mina mått mätt en braksuccé. Vi har grönkål så det räcker större delen av vintern. Stora, ståtliga plantor har gjort mig glad hela sommaren." Läs Elin Iderströms gästblogginlägg om hur hon lyckades med kålen.

Närbild av frodig kål.

 

Du som läser Skillnadens blogg vet att jag älskar kål. Ända sedan starten av min köksträdgård har jag odlat kål och glatts åt både maten och odlingen. Jag har också skrivit massor om kål under åren. En av dem som läst och inspirerats är min kollega Elin Iderström. Här är hennes gästblogginlägg om årets kålodling. Varsågod!

 

I fem år har jag misslyckats med kål. Trots enträgna sådder har jag bara fått lite blad tidigt på våren och några få överlevare till hösten. Inte ens tillräckligt för att garnera på julbordet med.

De flesta år tar jordlopporna allt. Både plantor och min lust att odla kål överhuvudtaget. När jag inte täckt med nät har såklart kålfjärilar- och malar varit där och spridit ut sina ägg. Värst var nog första odlingsåret då jag inte visste att jag behövde ta bort ägg och larver, och blomkålshuvudena blev mer kryllande gröna än vita. Inte så aptitligt. Åren när jag väl täckt med nät har åkersniglarna massakerat kålen innan de hunnit bli något. Men allra värst var nog förra året när en katt eller stora fåglar grävde upp varenda kålplanta jag långsamt och omständigt försått och skolat om och till slut planterat ut. Så ledsen jag blev när varenda en var uppgrävd, avsliten och uttorkad ett par dagar senare.

Vi älskar dock stuvad grönkål, indiska grytor med kål, kålsoppa, kokad vitkål med vitlökssmör, smoothie med grönkål och nästan allt med kål, så jag har inte gett upp. I år bestämde jag mig för att jag banne mig skulle lyckas - och jag skulle göra det genom att göra EXAKT som Sara. Sjätte gången gillt!

 

Närbild av små Pak Choi-blad, med krypande små svarta små loppor på.

Så här brukar kålodling se ut i min trädgård. Små blad, som här Pak Choi, som angrips av jordloppor och en snigel i bakgrunden.

 

Så odlar jag

Jag och familjen flyttade från lägenhet i Karlstad till hus på landet några mil därifrån för sex årsedan. Som för många var pallkragarna inkörsporten till mitt stora odlarintresset. Första sommaren smällde vi upp några kragar och jag blev alldeles tagen av att det faktiskt gick att odla mat. Fantastiskt! Nu skulle jag tippa att vi har omkring 300 kvadratmeter köksträdgård och ett hemmabyggt växthus med plast på ca 3 x 9 meter. Vi har näringsrik, ganska tung lerjord och odlar i zon tre, men i ett ganska kallt och blåsigt hörn. Tack vare Börje Remstam har jag täckodlat från start och det roligaste jag vet är att göra stora kompostlimpor rätt på gräsmattan, så är de flesta bäddar i min trädgård anlagda. Jag är ganska lat i min odling, vill kunna lämna det en vecka utan problem. Och helst inte köpa några prylar alls utan låta allt gå runt i ett kretslopp med det som finns till hands. Jag bör nog också nämna att försådder egentligen inte är min grej och att omskolningar är det tråkigaste som finns.

 

Odla kål som Sara

Till i år bestämde jag mig alltså frankt för att göra exakt som Sara för att lyckas med kålen. Nu skulle jag ockås äntligen få äta mig nöjd på kål! Lägligt nog spelade Sara in en hel videoserie i år om att odla kål, från sådd till skörd. Den tittade jag noga, noga på. Noggrannheten blev faktiskt min viktigaste medhjälpare och jag följde de här metoderna till punkt och pricka:

Vintersådd. Jag gjorde som det är beskrivet i artikeln Våga vinterså grönsaker. Sedan läste jag också noga blogginläggen Praktisk vintersådd i stor krukaKnubbigt och frodigt i vintersådden och Vintersådd kål i pluggbrätte, och tittade på spellistan om Vinterodling på Youtube. Mina vintersådder växte så bra!

Många plantor. Ett tips som Sara återkommer till är att så mycket, så att du har många plantor att spela med. Jag har nu precis gjort min femte kålsådd för året. De flesta har kommit upp fint, och har kommit fint till hands när ett gäng dog vid utplantering, mest till följd av vattenbrist och hetta tror jag. Här är årets fem sådder:
- februari: vintersådd i växthus, i 
krukor, pluggbrätten och i jordbäddar. Grönkål, purpurkål, svartkål, vitkål, spetskål, broccoli, blomsterkål.
- februari: vintersådd i krukor utomhus. Samma sorter som ovan.
- februari: sådd inomhus. Fyra spetskål.
- april: vårsådd i växthus som flyttades utomhus så snart de grott. Grönkål och broccoli.
- juli: sen sommarsådd. Pak choi, salladskål, broccoli, sprouting broccoli, grönkål, purpurkål.

Flera omskolningar. Uh, så tråkigt! Eller ja, jag följde också Saras råd om att göra det enkelt för sig och plockade aldrig in jordpåsarna och krukorna från vardagsrumsbordet. De fick ligga framme från mars till maj. Det gjorde det lite enklare att skola om i tid. Och de tidigaste plantorna skolades nog om tre gånger. Rekord! I Del två om kål från sådd till skörd berättar Sara mer om just omskolningar.

 

I små krukor och brätten växer små plantor.

Här är den senaste sådden med mest asiatiska kål. På samma sätt gjorde jag under vintern; sådde frön i krukor och pluggbrätten, som fick gro långsamt och sedan omskolas. Hela tiden utomhus eller i växthuset.

 

Näringsvattna. Det har jag aldrig gjort innan, i alla fall inte medan plantor stått i krukor i väntan på utplantering. Nu har jag vattnat dem sedan de var små plantor med lakvatten från bokashi och nässelvatten. Det gör så stor skillnad! Jag har bland annat inspirerats till gödslingen av artikeln Inomhusodling - min stora guide.

Nät från första stund! Helt avgörande i all sin enkelhet. Så här beskriver Sara odling av kål under nät. Från första stund har mina plantor varit täckta med fiberduk eller nät i form av gardinen Lill från ett stort möbelvaruhus. Det har hållit undan de större angreppen av mal, fjäril men kanske framför allt jordloppor som är en av kålens stora fiender i min trädgård.

Bokashi. Jag har alltid haft mycket näring i mina jordbäddar. Kompost, täckodling, hästskit från snälla grannar, laddat biokol... I år adderade jag även bokashi-kompost efter att ha läst alla lovord om det från Sara (och för att jag äntligen accepterade att det nog var mer miljönyttigt än min vanliga, ständigt misskötta varmkompost). Jag tror att det har gjort sitt för frodiga stora plantor.

 

Bild av min köksträdgård.

Tre bäddar har i år fått dedikeras till kålen. Bädden på bilden är 1,2 x 4 meter lång och har varit proppfull med kål sedan tidig maj. Längst bak i bild är en odlingslimpa av ogräs och gräsklipp där jag planterat kål och täckt med fiberduk. Det är väldigt torrt där, nära våra stora ask, men plantorna lever och kommer nog bli fina om hösten blir lite blötare. Den tredje platsen blev en skuggig bädd på norrsidan av vårt lilla växthus. Där har det också vuxit fint.

 

Grönkålen 'Lerchenzungen' har vuxit superfint med krusiga blad, nästan helt utan angrepp. Så goda! I bakgrunden växer en purprukål och palmkålen/svartkålen 'Nero di Toscana'. Under hela sommaren har jag skördat dem något blad här och där.

 

Närbild av en frodig bladkål och ett rött hus i bakgrunden.

Närmast i bild är 'White Russian', en sibirisk bladraps som brukar sorteras in under grönkål av fröfirmor. Jag som många har odlat 'Red Russian' för blad i flera år och idag var det dags för syskonet, som blir större och ska tåla mer kyla. Den växer så det knakar och smakar gott.

 

Hur gick det?

Reusltatet blev i mina mått en braksuccé. Vi har grönkål så det kommer att räcka större delen av vintern, även om min senaste sådd skulle misslyckas. Stora, ståtliga plantor har gjort mig glad hela sommaren. Snart skördar vi det första spetskålhuvudet, och trots att det är sent på sommaren är det en milstolpe i min odling. Broccoli har vi åtit oss nöjda på och börjat frysa in. Jag är så nöjd. Min copycat-plan fungerade!

Den stora, stora skillnaden för mig var vintersådden. Jag slapp ha utrymmeskrävande taniga plantor inomhus som var svåra och tråkiga att ta hand om. Istället fick jag massor av rejäla plantor som växte utomhus och det gjorde hela processen roligare.

Den andra stora skillnaden var att jag accepterade att jag måste vara noga. Kål tål inte några genvägar. Tro mig, jag har ju testat dem i fem år! Men om jag gör alla steg noga - täckning, omskolning, gödsling - ja, då får jag en fin skörd!

Tredje succéfaktorn är faktiskt nåt som inte är odlingsrelsterat: Jag hade tiden och lusten att odla - tack vare mitt jobb på Skillnadens. Innan jag började jobba som projektledare och redaktör här på sajten, pluggade jag heltid och frilansade som kommunikatör på heltid. Det säger sig självt att tiden och orken tog slut, långt innan jag hann ut i trädgården om dagarna. Innan dess jobbade jag mig sjuk som socialskereterare. Då slokade även min trädgård. Nu får jag vara med och bygga ett enormt spännande företag, med roliga personer och ha ett yrkesliv som jag styr över själv så att det passar mig och min familj. Jag mår bra, och då orkar och vill jag odla. Tack Sara för det! Och tack till dig som läser och stöttar vårt arbete på olika sätt. Utan dig vore det inte möjligt.

 

Bild på en hand med rött nagellack som håller ett grönkålsblad med lila bladnerver.

Grönkålen 'Midnight sun' har vuxit fantastiskt fint och skulle nog klara sig ganska bra på friland. Både jordloppor och sniglar har låtit den vara helt.

 

Vad händer nu då? I år ville jag bara få en efterlängtad skörd. Nu när jag lärt mig hur jag kan odla kål, ser jag fram emot att planera nästa säsong med olika sorter, mer samodling med blommor och ännu mer huvudkål. Lite mer kontrollerat. Kanske ger jag mig till och med på blomkål igen, som jag inte vågat sedan huvudena var mer larver än grönsak det där första odlingsåret. Dessutom har jag köpt två tunnlar som är fem meter långa och en meter höga, där jag ska experimentera med övervintring av kål och ännu mer vintersådder. Så kul!

Om jag skulle skicka med dig som alltid misslyckas med kål tre tips, så är det dessa:
- Våga vinterså! Det gör det både enklare och roligare än att traggla med ömtåliga små kålplantor inomhus.
- Skola om ordentligt. Då får du rejäla plantor när det är dags att plantera ut och de står lättare emot både småkryp och större marodörer.
- Täck från första stund. Så snart kålen tittar upp ur jorden - på med en duk. Även om det känns krångligt är det lättare att hantera än att jaga små, små larver och behöve titta igenom vartenda blad varenda dag.

Lycka till!
/Elin Iderström

 

Bild av Elin, i blont hår framför ett hav av lupiner.

Om Elin

Elin Iderström odlar sin köksträdgård strax utanför Karlstad i Värmland. Köksträdgården är ca 300 kvadratmeter stor och ligger i på en mindre gård mellan skogar och åkrar. Familjen består av två vuxna och tre barn och siktet är inställt på att vara så självförsörjande som möjligt. Elin följer du bäst på Instagram: @eliniderstrom.

 

4 svar till “Gästblogg: Odla kål á la Skillnadens”

  1. Anneli skriver:

    Ååh jag känner så igen mig själv och min egna resa att odla grönsaker, tack Elin!

    Har genom Sara fått inspiration att komma igång med bokashi och täckodling. Det senare är det iår som varit avgörande om det växt något överhuvudtaget då jag har begränsat med vatten (egen brunn). Men nu har du med din artikel väckt tankar hos mig, biokol. Resten av familjen uppskattar (tänk hatar) när jag näringsvatten med lakvatten.
    Berätta gärna lite mer hur du gör steg för steg! Tack för ett bra gästinlägg!!

  2. helens.halsocenter skriver:

    Tack Elin för din gästblogg! Mkt intressant att läsa
    Vi ses den 29/8 hoppas jag

  3. camilla.mattsson skriver:

    "I år adderade jag även bokashi-kompost efter att ha läst alla lovord om det från Sara (och för att jag äntligen accepterade att det nog var mer miljönyttigt än min vanliga, ständigt misskötta varmkompost)."
    Kan du förklara vad som är mer miljönyttigt?

  4. […] Läs mer: Gästblogg - Odla kål á la Skillnadens […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *