Även om förutsättningarna är andra än i Småland så går det att vara självförsörjande på grönsaker större delen av året i Lappland med. Agneta Andersson har en kanonfin odling i zon 7 och är nästan självförsörjande på grönt. Jag har bett Agneta att skriva ett gästblogginlägg om hur det är att odla i norr: 

Hur är det möjligt, undrar säkert många. Säsongen här i zon 7 är kort och självklart kallare än i övriga delar av landet vilket gör att jag inte alla gånger kan följa de vedertagna rekommendationerna för till exempel frösådd och utplantering. Men jag har många fördelar av att odla här. Jag har till exempel inga mördarsniglar, det finns många grönsaker som trivs och utvecklas riktigt bra i svalare klimat, jag behöver inte vattna så ofta och mycket av det jag odlar innehåller mer näring än då de odlas på varmare breddgrader.

Odlingslådor för nya bäddar
Vår köksträdgård har en yta på drygt 450 kvadratmeter fördelat på två områden och är anlagd direkt på gräsmattan, utan att grässvålen tagits bort. I delen med odlingslådor är området täckt med uppklippt marktäckduk så att maskarna ska kunna göra grovjobbet med grässvålen och luckra och gödsla i bäddarna. Den största delen består av frilandsodling. Vi utökar köksträdgården ungefär var tredje år genom att markduken flyttas till intilliggande gräsmatta. Odlingslådorna flyttas och jorden läggs tillbaks, så att vi kan fortsätta följa växelbrukets turordning. När maskarna jobbat i tre år är det lätt att iordningställa den gamla odlingsytan till friland. Vi djupgräver och matar jorden med trädgårdsavfall, Bokashi och gödsel. Gångarna är kvar på samma ställe, kompakta och lätta att gå och köra skottkärra på.

Agnetas köksträdgård anläggs rakt på gräsmattan med markväv under gångarna och bäddar inom odlingsramar som senare kan lyftas bort.

Jag odlar i byggda odlingslådor och i djupgrävda upphöjda bäddar, där jorden värms fort av vårsolen. Den näringsrika jorden ger växterna allt de behöver och de kan ohämmat växa under hela säsongen. Plantorna får enorm kraft av att det är ljust dygnet runt sommartid och växer därför fort, vilket är viktigt när säsongen är kort.

Tidig sådd ger längre växtperiod
Just på grund av den korta säsongen börjar jag så tidigt. Redan i slutet av januari sår jag det som har lång utvecklingstid, till exempel purjolök, blekselleri och rotselleri. Hos mig är det mörkt större delen av dygnets timmar vintertid och därför är extrabelysning viktigt. I slutet av mars-början av april sår jag det mesta inomhus. När plantorna sedan sätts ut använder jag alltid dubbla lager fiberduk som får ligga på till midsommar. Grönsaker som är känsliga för kyla sår jag först i maj och planterar ut under andra hälften av juni, allra helst efter de sista frostnätterna.

Jag har inget växthus och får inte plats med alla plantor inomhus. Därför brukar jag göra så kallade vintersådder under mars-april. Jag sår i flera tråg som placeras i låga blastbackar med hål borrade i lock och botten. De ställs utomhus på en plats i skydd från den starka vårsolen och täcks sedan med snö.

I enkla plastbackar trängs vintersådderna av bland annat kål, som på det här sättet inte behöver uppta värdefull yta inomhus.

Tomatodling i zon 7 - jo, det är möjligt. Jag brukar odla mot gårdshusets vägg. Frilandstomater fungerar jättebra men jag odlar också andra sorter, några nya sorter varje sommar. Men den extremt dåliga sommaren i år gjorde att jag fick sämre tomatskörd än önskat. Vissa år är bättre än andra, vilket naturligtvis gäller för de flesta oavsett zontillhörighet. De tomater som inte hinner mogna ute får eftermogna inomhus. Och det är hur trevligt som helst att få ”skörda” egenodlade tomater i november.

Fin kålskörd i norr
Kål tycker jag verkligen är grönsakernas Rolls Royce. Stora präktiga och med en enorm variationsrikedom. De klarar den kalla försommaren och kan liksom rotfrukterna stå kvar länge i landet under senhösten. Jag har faktiskt skördat spetskål ’Filderkraut’ så sent som i början av december. Den var hur fin som helst under ett snötäckt nät. Precis som många andra skyddar jag kålen med insektsnät, främst från kålmalen men även från kålfjärilen. Jag är mycket noga med detta, från det att plantorna sätts ut till dess att det mesta är skördat.

Agneta älskar att odla kål och får fina plantor av många sorter, de växer största delen av säsongen under nät.

För att kålplantorna ska hinna bli stora nog under den korta säsongen är Agneta noga med att förkultivera plantorna så att hon har stora exemplar att sätta ut när det blivit varmt nog.

Trots att säsongen är kort hinner jag få tillräckligt stor skörd av de mesta, även om jag bara sår en omgång. Grönsakerna växer olika snabbt och ger skörd vid olika tidpunkter. Så trots att jag inte sår nytt med jämna mellanrum kan jag skörda under en längre period. Att ha tillräckligt stor köksträdgård underlättar också.  Och eftersom jag ofta drar upp fler plantor än jag behöver så finns det alltid plantor att sätta ut där det gapar tomt efter skörd. De sist utplanterade hinner inte bli så stora men små grönsaker är också grönsaker - och himmelskt goda. Spenat och sallat sår jag flera omgångar av.

Nu är det början av december och köksträdgården är täckt med ett lager av snö. Men fortfarande har jag kålväxter kvar, som grönkål och svartkål som står under ett snötyngt nät väl skyddade från rådjur. Det är två månader kvar innan nästa säsong börjar. En skön och viktig tid då jag hinner återhämta mig, samla kraft, beställa fröer och planera.

Avslutningsvis vill jag säga att om du bor i en högre zon och därför tvekar inför att prova odla för att bli självförsörjande så gör du det helt i onödan. Det går, helt klart, att vara självförsörjande under större delar av året också i odlingszon 7.

Det här är bara en bråkdel av det Agneta kan skörda under en säsong, så visst är det idé att satsa på att odla mycket grönsaker också i norr!

Ett stort tack till Sara för att du hörde av dig till mig med en fråga om jag kunde skriva på din blogg och berätta om mina odlingar, som alltså ligger i en zon där många tror att det inte går att odla i någon större omfattning.
/Agneta Andersson

Om Agneta: Bor i Stensele i Västerbottens inland, Lappland. Odlar i zon 7, på gränsen till 8. Blev intresserad av odling genom små köksträdgårdar i hembyn som odlades av farmor och en annan kvinna. Agneta är apotekstekniker till yrket och intresserad av mat och dess ursprung, byggnadsvård, natur, böcker och köksträdgården, som hon odlar tillsammans med sin man.

Agnetas bästa sorttips:
Spetskål ’Filderkraut’ - Fin sort som kan skördas så sent som i början av december.
Vitkål ’Langedijker Bewaar’ – En sen sort som kan stå kvar länge under hösten, förkultiveras tidig vår.
Savoykål ’Vertus 2’ - Tidig, snabbväxande sort för nordisk klimat.
Blomkål ’Di Sicilia Violetto’ - En härlig färgklick bland allt grönt, färgen bevaras genom ångkokning.
Kålrot ’Wilhelmsburger’ - Bra odlingsegenskaper för nordiskt klimat och kan lagras länge.
Kålrot ’Brora’ – Växer snabbt, är köldtålig och tål att lagras länge.
Brukale ’Petit Posy’ – Är en korsning mellan brysselkål och grönkål, mycket frosttålig.
Broccoli ’Groene Calabrese’ – En sort som ger många sidoskott, rik skörd i hela landet.
Sibirisk bladraps/grönkål ’Red Russian’ – En sort som passar fint att frysa in.
Rädisa ’Hilds Blauer Herbst und Winter’ – Påminner om rättika och kan lagras flera veckor på sval plats.
Rädisa ’Kulata Cerna’ – Påminner också om rättika. Blir upp till 9 cm i diameter och behåller sin smak även lagrad.
Purjolök ’Elefant’ – En stor sort som kan stå kvar i landet tills snön kommer.
Rödbeta ’Forono’ – En avlång rödbeta som är perfekt för lagring.
Tomat ’Black Russian’ – Hinner mogna och bli stor som en bifftomat.
Morot ’Deep Purple’ – God och härlig lila färg, särskilt fin som färskriven.
Bindsallat ’Little Gem’ – Odlas tidigt under fiberduk, klarar kyla fint.
Piplök ’Evergreen’ – En snabbväxande och lättodlad lök som påminner om purjolök. Tål kyla.
Röd Salladslök ’Noordhollandse Bloedrode’ – En snabbväxande sort som är enkel att odla.