Ett kålblad som perforerats av oändligt glupska larver.

Det är förstås typiskt att kålmalen dundrar in över kålvarteret med full styrka det år som kålfjärilen lyser med sin frånvaro. Stora moln av små vitgrå flygare studsar upp och ner från plantorna. De är ettriga som tusan just i år och finns i anslutning till kålen under hela dagen, oavsett sol eller regn.

Och vad gör de där? Lägger ägg förstås. Äggen utvecklas senare till larver, som äter och äter och äter. Först äter de inuti bladen. När de vuxit och blivit några millimeter stora syns de på bladens undersidor, knappt synbara. Så småningom är de gröna centimeterstora larver i massor.

Den lilla gröna larven kastar sig ut från plantan när något närmar sig och firar sedan upp sig på bladet igen.

Liten larv i liten tråd

Just kålmalens larver har den egenheten att de kastar sig från bladen och hänger och dinglar i en liten tråd när någon taskmört försöker klämma ihjäl den. När faran är över jobbar den sig upp längs tråden igen som om inget hänt och fortsätter äta. Jäkla typ. När de fått sitt kapslar de in sig i ett vitt nät på bladens undersidor och sen börjar eländet om en tid senare när larven utvecklats till en ny mal.

På ganska kort tid ställer larverna till stor skada. Extra äckligt är angrepp på de kålsorter där vi äter själva knoppen, som broccoli, blomkål och vinterbroccoli. Larverna letar sig in i till exempel blomkålens alla små gångar och när huvudet sedan kokats ligger larvlik lite här och var och sabbar aptiten.

Att täcka kålplantorna omsorgsfullt med nät redan från det att de satts ut i landet, och helst redan då de står på tillväxt i kruka, minskar angreppen ordentligt (se klippet ovan). Men ett år som det här är det svårt att värja sig.

Blad som är hårt angripna försöker jag plocka bort, om det inte skadar själva plantan. Eftersom det ofta finns larver på ger jag dem till hönsen, eller lägger på en annan plats en tid innan de åker tillbaka som täckodling (om jag inte slarvar och lägger dem direkt i landet igen.... vilket jag gjort en del den här sommaren... fy, fy, fy).

Några plantor av blomkål och broccoli har fått extra skydd för att åtminstone kunna ha larvfri kål att göra små puréer av till vår bebis under hösten.

Bakterie mot larver

Det finns ett medel att använda för att ta kål på larverna. Det går att beställa på nätet till exempel under namnet Turex eller Larvskydd. Medlet är ett biologiskt preparat, godkänt för ekologisk odling, som blandas ut i vatten och sprejas på bladen. Larverna dör kort efteråt. Det finns en noggrann beskrivning som följer med preparatet och där står också tips och råd för användning, som att medlet till exempel inte ska sprejas vid regn.

Jag föredrar att inte spruta mina plantor, men i år har jag inte mäktat med att täcka kållandet med nät. Istället har jag räddat plantorna med det här medlet och det har gett jättefint resultat. En stor del av främst kålrotsplantorna var riktigt illa där an, men nu växer de jättefint. Likaså var spetskålen nästan uträknad, men hämtade sig fint och har knutit sig till fina huvuden.

Spetskålen såg illa ut och jag var på väg att dra upp alla plantor. Både sniglar och larver har ätit mycket.

Ungefär två veckor efter att larverna dödats har plantan fått massor av kraft och vuxit enormt på bara några dagar.

Så, det finns räddning. Ha lite is i magen om plantorna ser riktigt skruttiga ut och låt dem stå kvar med en behandling av det här. Även om det är stora hål i bladen så kan plantan återhämta sig fint och ge god skörd trots att den blivit lite sinkad på vägen. Och glöm inte bort att det är jätteviktigt att det är minst lika viktigt att ge de skadade plantorna näring så de kan återhämta sig, som det är att ta bort larverna och minska angreppen! Täckodling med gräsklipp eller gödselvatten är kanonbra!
/Sara Bäckmo