Så här började jag täckodla
När jag började samla info om täckodling var jag skeptisk. Jag letade efter ett sätt att odla med minimalt med ogräs bland grönsakerna och visste inte att jag snavade över min stora trädgårdslycka.
Ulrika skriver: "Har tittat på dina inspirerande klipp om täckodling, först något skeptisk men är nu helt såld på iden, och samlar material till mina bäddar..."
Starten
När jag först började samla info om täckodling (främst genom FOBO, Föreningen biologisk-organisk odling och YouTube) var jag också skeptisk, precis om Ulrika. Jag letade efter någon slags hjälp för att hålla trädgården mer ogräsfri än den varit min första odlingssäsong 2011. Året efter skulle vi nämligen få vårt tredje barn och jag insåg det ohållbara i att rensa, rensa och rensa ogräs i bar jord på det sätt jag gjort under året i min nya köksträdgård.
Täckodling verkade vara ett alternativ. Men som jag förstod det skulle det ta ett bra tag, kanske flera år, innan jag skulle kunna se stor nytta med metoden. Jag såg också framför mig att det skulle vara komplicerat att hitta nog med material, att det kunde se skräpigt ut och att det fanns en risk att det helt enkelt inte funkade. Just här kanske ogräset inte alls skulle hållas tillbaka, jorden kanske inte skulle få den näring den behövde och det där med att bäddarna skulle bli i princip grävfria lät alldeles för bra för att vara sant, egentligen.
Men jag bestämde mig för att ge det ett försök.
Läs min guide: Täckodling - min bästa hjälp
2012
Våren och försommaren 2012 var jag alltså gravid och senare höggravid, jag hade en plätt på 350 kvadratmeter nyanlagd köksträdgård och ganska stora ambitioner. Jag täckte bit för bit, mestadels med löv och gräsklipp från en av grannarna. En del av odlingsytan hade jag kunnat täcka redan hösten innan som förberedelse.
Det hann bara gå några veckor in på säsongen då flera av de stora fördelarna med täckodling var synbara, även om det sedan har tagit ytterligare år för att kunna se andra effekter. Men mitt huvudmål, att minska ogräsrensningen, var uppfyllt i samma stund täckmaterialet lagts på jorden. Senare under säsongen märktes också tydligt att näringen som tillfördes genom i första hand gräsklipp, gav grönsakerna det de behövde - jag fick stora fina grönsaker. Och jag behövde inte heller vattna så mycket som året innan.
Det är nog bra att känna viss skepsism inför nya saker. Ifrågasätta och vända och vrida på ett och annat. När det gäller täckodling är det en odlingsmetod som på ett sätt är väldigt formbar. Den går att anpassa på så många sätt till odlingen och den som odlar. Det går att vara skeptisk men modifiera täckodlingen så den passar både trädgård och odlare. Det är lätt att utveckla och förfina metoden, ta den ett steg längre och göra den till sin egen.
Nu har jag täckodlat min köksträdgård i snart åtta år. Jag har svårt att hitta rätt ord för att beskriva hur betuttad jag är i det här sättet att odla. Det är helt enkelt så jäkla bra! Nu när hela maskineriet är i gång syns resultaten på så många plan. Grönsakerna växer hej vilt, trädgården är tillräckligt lätt att sköta, jorden är outstanding i sin struktur och fin i vissa fall drygt 40 centimeter ner i bäddarna.
Min jord var ganska hårt packad de två-tre första åren, med ett ganska tunt lager matjord rakt på den hårda matta av jord som legat under den grässvål som grävdes bort vid anläggningen. Jag satte i system de första fyra åren att lufta jorden med grep i de delar där rotsaker som morot, palsternacka, svartrot och annat skulle växa. Annars fick de svårt att nå ner i bäddarna. Jag stack helt enkelt ner grepen, vickade lite, drog upp grepen och fortsatte så över hela odlingsytan. Det har jag bara gjort en gång. Nu är all odlingsyta odlad och luckrad av rotsaker och så porös och lucker att ingen grävning eller extra luftning eller luckring behövs. Maskarna gör jobbet. Läs gärna om inlägget jag länkar till nedan, där jag delar det fantastiska resultatet av jordanalysen på min täckodlade jord.
Läs mer: Täckodlad jord är bäst
Täckodlingen är den enskilt viktigaste faktorn som gör det möjligt för mig att odla den stora köksträdgården alldeles själv, samtidigt som jag gör allt det där andra en ska hinna med i livet. Som att vara med familjen och skjutsa alla små hit och dit, sköta husållssysslor och dessutom jobba.
Om du känner dig tveksam till om täckodling är något för dig tycker jag ändå att du ska prova, om inte annat för att kunna avfärda det. Välj att täckodla en liten del av odlingen först och se hur det blir. Det kan vara så att du också sällar dig till skaran täckodlings-tokiga!
/Sara Bäckmo
24. november 2015