Potatislandet börjar fyllas av blast. Den sträcker sig över åsarna och vittnar om någon slags aktivitet en bit ner i jorden. Förhoppningsvis är det gott om knölar på tillväxt för skörd i höst.

I min köksträdgård täckodlar jag. Det betyder att jag strävar efter att så ofta jag kan täcka bar jord med organiskt material. Det ger näring till jorden, håller ogräs borta och hindrar mycket vatten från att dunsta från marken. Potatislandet är en utmärkt plats att täckodla, eftersom täcket också hindrar solljus från att nå potatisen som därmed inte blir grön lika lätt.

Grunden för potatislandet görs vid planteringen. Det tjocka lagret av täckmaterial på toppen gör att potatisen skyddas från köldknäppar tidigt på våren.

Så fort blasten börjar att visa sig ovanför täckmaterialet langar jag på mer av sånt jag har tillgång till. Beroende på hur mycket material jag har att undvara täcker jag all potatis en eller två gånger under säsongen. Dessutom använder jag potatislandet som slutförvar för diverse blast, växtdelar och ogräs under hela säsongen. Också kökskompost som innehåller bara växtdelar läggs här och kan gömmas bra mellan raderna av potatisblast senare under sommaren. Allt blir så småningom jord på plats i landet som förberedelse till det som ska växa här nästa år.

Normalt sett kupas potatis en eller två gånger under säsongen. För att få upp jord över potatisen, som tas från dalarna mellan potatisraderna, måste potatisen stå med någorlunda tilltaget avstånd. Jag kupar inte potatisen, utan täcker istället, och kan därför låta potatisen stå något tätare och får på så sätt plats med mer i landet.

Vilket täckmaterial ska användas?

Precis om på all annan plats i köksträdgården använder jag det som råkar finnas till hands. Ensilage, gräsklipp, kompost, växtdelar och löv brukar vara det vanligaste. Jag har stora områden som täcks och det brukar göra att bäddarna får ganska varierade täcken under säsongen. Och det är så jag vill ha det.

Det finns rekommendationer om att inte gödsla med gräsklipp till potatisen eftersom blasten då växer på bekostnad av knölarna. I min trädgård ser jag ingen skillnad på mängden jag skördar beroende på täckmaterial. Kanske har det att göra med att jag just varierar materialen i täcket och inte enbart låter gräsklipp, halm eller löv ligga i landet.

Att odla potatis med täckodling på det här sättet ger potatis som är ganska lätt att skörda. Den ligger grunt i jorden och är lätt att fiska upp efter att täcket skuffats åt sidan.

Efter potatissäsongen har jag dessutom jättefin jord till det som ska växa här nästa år. I skuggan av potatisblasten har maskar och mikroorganismer bearbetat materialet, och fortsätter att göra så under vintern, till finaste jord. Den näringsrika, mjuka jorden är perfekt att odla i året efter.
/Sara Bäckmo