02. mars 2018

Vintersådd spenat i Lappland

"26 maj, midnattssol och ljust dygnet runt sedan några veckor. Första skörd sker eftersom spenaten är på väg upp i blom. Slutskördar inte klipper bara ner den men får ändå 1 kg, kan därför fortfarande skörda den 11 juni."

En pallkrage full med ljusgröna spenatblad.

Skörd av spenat i pallkraage. Maj 2016, södra Lappland.

 

Förra vintern uppmanade jag till #spenatupproret. Jag ville visa vilka stora fördelar som finns med att så spenat på vintern, triggad av att ha blivit uppläxad av en odlingsprofil om motsatsen. Odlare i hela Norden gick samman och sådde spenat mitt i vintern. Helt fantastiskt!

 

En av alla odlare som gav sig ut med fröpåsarna var Agneta Andersson som odlar i zon 7 i Lappland. Vill du veta mer om Agnetas odling kan du läsa hennes tidigare gästblogginlägg på Skillnadens: Agneta odlar nästan allt - i zon 7. Inför den här vintern har jag gjort en intervju med Agneta och bett henne berätta mer om hur hon sådde spenat. Min förhoppning är att du som odlar i norr ska våga dig ut med fröpåsarna du med. Alla har nytt av att så spenat på vintern!

 

Läs om #spenatupproret här: Det stora #spenatupproret

 

Snö ligger över marken i trädgården och solen står lågt på himlen.

En vintrig och snöfylld köksträdgård, vintersådda pallkragen syns i nedre delen av trädgården.

 

Agnetas vintersådd av spenat

När ska man så för att få tidigaste skörden? Hur gör man när trädgården är täckt av snö? Och vilka sorter funkar i norr? Agneta Andersson har provat med bra resultat och ger tips för hur du lyckas med vintersådd spenat i norra Sverige.

I Stensele i södra Lappland har det varit en snörik vinter. Gångar och tack skottas frekvent, ibland tar det flera timmar om dagen. Agneta Andersson och sambon Roger har dessutom skottat flitigt runt sitt stora tunnelväxthus och puttat av snö från tunneln för att slippa skador. Nu i mars pågår vintern ännu i många veckor till, det är kallt och bister. Då undrar förstås många om det verkligen är värt att ge sig ut och odla? Traditionellt sett görs ju de första vårsådderna utomhus först i maj.

– Vinterodling i zon 7 är inte märkvärdigare än att så frön under hösten, säger Agneta. Frön som sås innan snön kommer hamnar under ett tjockt lager snö på vintern, men gror sedan när det smält och rätt förhållanden uppstått. Skörden brukar bli fin!

Vintersådd är ett bra sätt för att få försprång på våren, särskilt som fröerna som används inte är så känsliga för varken tjäle eller snödjup. Till skillnad från höstsådd görs vintersådden mitt i vintern, gärna på skyddade platser fria från snö. Läs gärna mer om vintersådd här om du inte är bekant med begreppet sedan tidigare: Vad är vintersådd?

 

Letar enkla vägar
När Agneta hörde om vintersådd första gången lockades hon av att slippa bära plantor ut och in för avhärdning under våren. Det som sås utomhus när det är kallt växer upp till härdiga plantor - utomhus, under förutsättning att rätt fröer väljs. Allt som underlättar odlingen är välkommet i den här trädgården, liksom för andra som odlar i norr. Särskilt våren är en hektisk tid när mycket behöver göras på en gång i odlingszoner där säsongen är kort.

– Spenat kan man ju så sent på hösten strax innan vintern anländer, så att den kommer igång tidigare på våren. Jag tyckte att spenatupproret handlade om precis samma sak – att så tidigt, så vi skulle få tillgång till spenat tidigare på säsongen. Så jag tänkte; varför inte prova? Dessutom kändes det kul, och i viss mån viktigt, att också visa att visst går det även här, trots att det är zon 7.

Att så just spenat för tidig skörd är särskilt värdefullt för odlare i norr eftersom det är en bladgrönsak som tål mycket kyla. Enligt Agneta är det en av de mest mångsidiga bladgrönsakerna, användbar till många olika maträtter. Den kan ätas både färsk och tillagad och dessutom kan den frysas in, vilket är en stor fördel för den som odlar i högre växtzoner där det kan vara svårt att odla bladgrönt under vinterhalvåret.

 

En tumstock är nertryckt i snön och visar ca 60 cm.

Snödjupet i Agnetas trädgård vid sådden den 16 mars.

 

Så gjorde Agneta sådden:

Växtplats:  En av de högsta odlingsbäddarna, dubbla pallkragar med en slags drivbänk över. Den skulle vara lätt att skotta fram.

Gödsling: Odlingsbädden hade redan under hösten preparerats med massor av bokashi och växtavfall som grävts ner innan jorden plattades till.

Tid för sådd: Mitten av mars, när vårsolen tinat jorden i drivbänken ca 10 cm ned.

Typ av sådd: I rader som dragits upp i översta lagret av tinad jord.

Vattning: Jorden var fuktig så det behövdes inte ej.

Lock: Ja, en färdig drivbänk av kanalplast.

Groning: Ungefär två månader tidigare än vanligt.

Skörd: Bra och betydligt tidigare än vid sådd då snö och tjäle försvunnit, även om bladen inte blev lika stora som vid vårsådd.

 

Pallkragar tittar fram ur snötäcket en mulen vårdag i Lappland.

En dubbel pallkrage användes som odlingsplats och tittar precis upp ur snön som smält hjälpligt.

 

Jord med fyra rader spenat som precis tittat upp.

Den 14 april, spenaten har grott – hjärtblad. Ute är det fortfarande vinter det är 40 cm snö runt pallkragen och minus 4 grader, så drivbänken behålls på.

 

En orsakt till att Agneta väntade med sådden till mars, var att hon ville att det skulle vara tillräckligt många ljustimmar ute dagtid då sådden grott. Det är inte förrän i mitten av mars som Lappland har tillräckligt med dagsljus så att växterna kan växa. Dessutom var det först då jorden tinat hjälpligt. Om sådden görs innan dagsljuset är tillräckligt är det risk att skörden blir sämre.

 

Förväntan och viss tvekan
Eftersom Agneta tidigare sått vissa grönsaker på hösten var det ingen nyhet att fröer tål att ligga i kall och frusen jord. Det hon däremot funderad på efter sådden gjorts var om den enkla drivbänken över pallkragen skulle vara tillräcklig som skydd mot kylan när spenatfröerna väl grott. Minusgraderna kan dröja sig kvar en bra bit in i maj och enstaka nätter i juni. Det skulle dock inte vara något problem alls.

Så här gick det för Agnetas sådd i zon 7, Stensele, södra Lappland:

  • Sådd: 16 mars
  • Grodd: 14 april
  • Skörd: 26 maj

"26 maj, midnattssol och ljust dygnet runt sedan några veckor. Första skörd sker eftersom spenaten är på väg upp i blom. Slutskördar inte klipper bara ner den men får ändå 1 kg, kan därför fortfarande skörda den 11 juni."

Normalt sett startar Agnetas vårbruk i slutet av maj, början av juni. Med vintersådd av till exempel spenat kunde alltså en del av skörden inledas samtidigt som de vanliga utomhus-sådderna påbörjades.

 

Fyra rader med ljust gröna spenatblad tittar upp ur jorden.

I det tilltagande ljuset växer spenaten fort.

 

Agnetas spenatfavoriter

  • Palco F1 - mycket snabbväxande
  • Matador - lättodlad och god färsk
  • Bloomsdale Long Standing - trögblommande och tål flera minusgrader
  • Toucan F.1 RZ - småblad, perfekt om man inte vill så ofta
  • Geant D'Hiver - ger skörd redan inom 28-35 dagar
  • Mikado F1 - unik orientalisk spenat med mängder av sidoskott

 

En trädgård där pallkragarna just tittat fram ur snön.

På vintern står solen väldigt lågt i norra Sverige. Tänk på att välja en odlingslåda som nås av solen hela dagen.

 

Nytt tunnelväxthus för vintersådder
Agneta odlar sin trädgård med målsättning att vara självförsörjande på grönsaker året runt. Det har antagligen varit viktigt för att väcka nyfikenheten och gjort henne våghalsig nog att leta sig utanför traditionella sätten att odla. Det är otroligt spännande! I sociala medier och tidningsreportage får vi ta del av hennes skördar och många häpnar över hur mycket mat trädgården ger. En del blir också provocerade och ifrågasätter både odlingmetoder och resultat.

- Odlingen här uppe är intensiv under en kort säsong. När väl tjälen går ur jorden är det bråttom, då ska allt helst vara gjort igår. Och lika bråttom är det på hösten för att hinna med skörden innan det blir för kallt. Det är ju inte konstigt att folk väljer att gå i vintervila 7-8 månader här i norr. Men jag är glad att jag vågar prova och utforska - det borde fler göra!

I år har Agneta Andersson laddat för nya vintersådder i ett stort tunnelväxthus som sattes upp redan i höstas. Det har alltså stått med plast på under hela vintern och nya odlingsplatser har förberetts.

- Jag sådde en första omgång spenat redan i mitten av januari. Det ska bli spännande att se hur mycket tidigare spenaten kommer att gro i tunneln, jämfört med i odlingslådan med drivbänken, där jag sådde förra året. Men, jag hinner nog så där ute också, innan all snö töat bort.

 

Agnetas tips för att vinterså spenat:

  • Välj odlingsplatser du kan skotta till. Skotta så att du håller upp gårdsplanen och några strategiska gångar till köksträdgården, växthustunneln och bodar.
  • Eftersom Lappland har ljust dygnet runt under större delen av odlingssäsongen (det är en av orsakerna till varför spenaten går upp i blom) - välj sorter som beskrivs som stocklöpningsresistenta eller trögblomande.
  • Leta sorter som kan höstsås för en tidig vårskörd, vilket antyder att de klarar av kyla lite extra bra.
  • Leta efter sorter som beskrivs som snabbväxande.
  • Vänta inte med att skörda spenaten tills bladen är stora. De är minst lika goda, ja kanske till och med godare, som mikroblad.

 

Agneta Andersson har ingen egen blogg eller Facebook-sida du kan följa. Men du hittar många av hennes uppdateringar i gruppen Trädgårdsskafferiet. Sök i gruppen efter Agneta och Lappland zon 7 så hittar du hennes inlägg.

 

 

En välfylld köksträdgård i norr med prunkande odlingsbäddar framför ett rött hus.

Så här ser Agneta Anderssons trädgård ut på sommaren. Vilken vacker oas!

 

Agneta håller upp en kålplanta i kruka och visar upp.

Stilig vintersådd kål. Tack Agneta för att du ville vara med och berätta om din vintersådd!

 

Nu är det mars och jag hoppas innerligt att du som odlar i norr och känner dig nyfiken på att prova vinterså spenat. Jag vet att många av er närmast drunknar i snö den här vintern, men det finns flera sätt att så som inte innebär att du behöver leta dig fram till en en översnöad och frusen pallkrage.

Hämta mer inspiration i artikeln Vintersådd spenat gjorde succé. Där finns listat grotider och skörd för alla Sveriges odlingszoner, samt beskrivet många olika sätt som fungerar att så. Artikeln är en del av medlemsmaterialet på sarabackmo.se. Det här är Nordens största trädgårdsblogg, med ett välmatat extramaterial i form av längre artiklar, videos, recept och erbjudande till dig som vill bli medlem. Artiklarna kan också köpas var för sig. Bli medlem på sarabackmo.se här.
/Sara Bäckmo

 

 

5 svar till “Vintersådd spenat i Lappland”

  1. erika_soderman skriver:

    Superkul! Jag blir alltid så glad när jag läser om Agnetas odling. Ser fram emot bilder från växthuset framåt sommaren.
    Jag förstår inte hur nån kan bli provocerad av en så fin och lyckad odling. 🙂 //Erika Roos

  2. Aila Thorsander skriver:

    Nu törs jag nog också pröva; med bildbevis att det fungerar i Lappland så är jag övertygad och nu ska det sås spenat, bor vid havet med nordostläge och snön ligger alltid kvar längst på vår tomt. Med något slags vindskydd ska det gå. Tack för jättefin artikel. Häls Aila

  3. Sandra N skriver:

    Men oj den där köksträdgården är jämlik med min målbild!! SÅ vackert Agneta!! 😀 Här i zon 4, Finland har jag sått spenat i kallväxthus för några veckor sedan, och ska så i drivbänk mot södervägg småningom 🙂

  4. Karolina skriver:

    Åh, så roligt att läsa om Agnetas odlingar här i norr. Här i Luleå har vi enorma mängder snö i år (rekord sen 60-talet) och tyvärr ser det inte bättre ut än att jag får vänta till i början av april med första vintersådderna. Men av erfarenhet från tidigare år kan jag säga att det är ett utmärkt sätt att odla, speciellt för mig som bor litet och inte har plats med mängder av sådder inomhus. Jag tycker också att plantorna blir mycket kraftigare, tål kylan bättre -i maj kan vi nämligen ha temperaturer ner mot -5 om vi har otur. Jag ser oerhört mycket fram mot att du ska komma upp hit och föreläsa i april!
    Varma hälsningar/Karolina

  5. Ingrid sturesson skriver:

    Med inspiration från Sara och Agneta sår jag köldtåliga sorter nu i mars. Alla kålsorter, spenat och sallad står i fruktbyttor i stora backar i växthuset. Det blir som växthus inuti växthus. Mycket av det jag sår nu kommer att bli utplanterat i trädgården när värmen kommer. Det betyder att jag skördar ca två månader tidigare än annars. Hurra vad det är kul!
    Hälsningar Ingrid i zon 6

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *