Nyligen delade jag en bild på Instagram som visade summan 3 805,17 kronor på ett papper. Det är senaste månadsfakturan från matvarubutiken och den summa vi handlat mat- och hushållsartiklar för under december. En anmärkningsvärt låg siffra för ett hushåll med sex personer, om jag får säga det själv.

Innan vi började se minskningar på matkontot, som ett resultat av min odling, snittade vi på 8 000 kronor per månad för mat- och hushållsartiklar, det var innan vi fick vårt fjärde barn. Summan 3 805 kronor är alltså nästan all mat vi köpt under en månad, samt blöjor för ett barn (nej, vi använder inte tygblöjor och jag kan gärna skriva mer om det vid annat tillfälle). Läs gärna inlägget Odla och spara pengar om du tycker 8 000 kronor är en hög summa och vill veta varför det är så.

De gånger jag offentligt delar ett hurra-rop för minskade matkostnader kommer alltid kommentarer om att de sparade kronorna måste ställas mot kostnader för arbetstid, utgifter för material och helst ska också kostnader för lån, räntor och annat för den aktuella odlingsytan räknas in. Jag har lyckats hålla mig från att skriva något om det i flera år, eftersom jag känner att jag lätt halkar in i en lite bitsk ton. Men nu gör jag ett försök och hoppas att jag lyckas formulera mig väl. Det här är min syn på saken.

Trädgården som fritidssyssla
En viktig detalj för mitt resonemang nedan handlar om intentionen för den här odlingen. Det här är inte en yrkesodling. Huset, med tillhörande trädgård, är inte införskaffad för att odla. Det råkade bli en odling av nyfikenhet. Det är alltså en hemträdgård - med mycket grönsaker. Det är min fritidssysselsättning. Min passion. Det roligaste jag gjort.

Det är också mitt jobb, på så sätt att jag skriver och berättar om trädgården på olika sätt. Jag skriver blogg, artiklar, böcker och håller föredrag och gör YouTube-klipp som genererar inkomster. Odlar gör jag på min fritid, som de flesta andra. Ingen betalar mig för att, så att säga, hålla trädgården igång genom att arbeta i den x antal timmar i den per dag. Det är alltså i den här trädgården ungefär som i alla andras. Och med fyra små barn är trädgårdstiden minimal!

Min roliga fritidssyssla råkar föra med sig att vi sparar en massa pengar på matkontot. Det är ju fantastiskt! Genom att odla trädgården och framställa mat hemma har vi lärt oss att planera vad vi äter på ett sätt så att vi minskar våra inköp av mat. Det ger minskade utgifter.

En del av Skillnadens följare är nyfikna på utgifterna för att kunna få en bild av om det är rimligt att anta att en hemodling ger sparade pengar. I praktiken skulle vi ju kunna ha väldigt höga utgifter för trädgården och på så sätt gå plus minus noll. Likt många andra grönsaksodlare är jag en sparsam typ som sätter stor prestige i att odla så billigt som möjligt. Här finns liksom ingen guldkant på saker och ting. Inget piff. Det är grönsaker och det som behövs för att framställa dem, inte mer än så. Den som följt den här trädgården länge och dessutom varit här och hälsat på vet det.

Utgifter oavsett
När det gäller trädgården tycker jag att utgifterna är helt ointressanta, faktiskt. Men det är ju för att jag vet att de är tämligen låga. Om jag jämför vår trädgård och utgifter samt arbetsinsatser där med dito hos grannarna finner jag att alla (och i vissa fall de flesta):

• Har lån på hus och tomt och amorterar och betalar räntor
• Klipper gräset med köpt gräsklippare
• Klipper häcken (i den mån det finns) med någon slags inköpt sax eller maskin
• Har ungefär samma utbud av trädgårdsredskap (och vår familj är inte bland de som har flest!)
• Köper gödsel i trädgårdsbutiker
• Köper och planterar fruktträd
• Köper och planterar bärbuskar
• Har växthus eller växthustunnel
• Har uteplats som kräver underhåll
• Har grönsaksland i stor eller liten skala och köper frö, plantor och redskap till dem

Av ovanstående kan jag dra slutsatsen att den som bor i hus och har en trädgård på något sätt håller den i ordning och att det medför vissa kostnader. Det som skiljer just vår trädgård från andras är att jag odlar en väldig massa grönsaker. Och jag har hela två tunnelväxthus på tomten, istället för bara ett. Ingen i grannskapet använder arbetstid för att sköta trädgården, det sker på fritiden.

Som jag ser det går utgifterna för vår trädgård på "huskontot". Det är sånt som hör till för den som bor i hus. Trädgården ska skötas. Sen är det visst så att särskilt en utgiftspost är större än den är för andra husägare - nämligen inköp av frö. Men i gengäld har vi inte byggt något soldäck, har ingen pool, ingen carport. Vi har inte heller någon stor studsmatta till barnen, ingen fyrhjuling, ingen damm, ingen pergola i smide och så vidare. Utöver mitt trädgårdsintresse köper jag lite garn då och då, men i övrigt har jag inga intressen som kostar pengar. Därför spar jag inte på krutet när det gäller fröer utan köper helt enkelt det jag tycker mig behöva, utan att snåla det minsta.

Varför provocerande?
Jag har aldrig någonsin frågat någon av mina odlande vänner hur mycket deras fritidsodlingar kostar. Inte ens när de glatt berättar att de inte köpt en grönsak på nästan ett år och därmed sparat pengar. Jag frågar inte heller mina jagande vänner hur stora utgifter de har för bössor och redskap och utbildningar när de berättar om frysboxar fyllda av viltkött. Eller vännerna som har bilar som intresse och aldrig behöver lämna dem på reparation hos verkstan. Och jag frågar aldrig renoveringstokiga vänner hur mycket tiden de lagt på huset uppskattas till då de är glada över att ha sparat pengar på att göra jobbet själva istället för att leja bort det. Jag kunde inte bry mig mindre.

Men trädgård. Här är det viktigt att räkna ut en timkostnad per arbetad timme i paradiset för att få säga något om sparade pengar. Är inte det konstigt? Varför har det blivit så? Trädgård är ett intresse som lockar långt många fler kvinnor än män. Det är knappt jag vågar lyfta frågan, men kan det vara så att det ligger något lite obekvämt i att ett så typiskt kvinnligt intresse kan resultera i sparade kronor? Va, av att odla palsternackor!?! Nu raljerar jag lite, men jag är lite ilsk på ifrågasättandet. Som om man måste vara nån slags proffsodlare med en av myndigheterna godkänd areal för att få prata om kronor och ören. Pyttsan heller.

Jag är jättestolt över att säga att vår familj spar pengar genom att jag odlar. Och jag är glad att så många är nyfikna och undrar hur vi ställt om mathållningen för att lyckas med det. Det vill jag gärna berätta mer om.

Och i det sammanhanget är de faktiska utgifterna intressanta.

Utgifter
Följande kostade de tjänster och produkter som kan beskrivas som grunden för köksträdgården:

– Grundgrävning med grävmaskin 7 000 kr
– 38 kubikmeter anläggningsjord 3 600 kr
– Material till plank 1 500 kr
– Växthustunnlar 18 000 kr

Varje år köper jag grönsaksfröer för uppskattningsvis 4 000 kronor (både blommor och grönsaker).
Varje år köper jag redskap och material för uppskattningsvis 2 000 kronor.
Varje år köper jag ätliga växter för uppskattningsvis 2 000 kronor.

Trädgården har inga utgifter för gödsel eftersom jag täckodlar.

Köksträdgården har odlats i sex år och jag räknar med att de första större utgifterna tjänades in under år 2 och 3. Kostnader för redskap och fröer torde gå plus minus noll med det vi sparar i matkostnader under två månader, om man nu inte vill se att det går på nöjes- eller huskontot.

Om vi räknar ett lågt genomsnitt där vi spar 3 000 kronor varje månad jämfört med tidigare kostnad på 8 000 kronor minskar vi våra matkostnader på ett år med 3 000 kronor x 12 månader=36 000 kronor. Om vi räknar bort årliga utgifter på 8 000 kronor har vi minskat våra matkostnader med 28 000 kronor. Det är jättemycket pengar, för vilket hushåll som helst.

Avslutningsvis
Till kronor och ören kommer en massa andra positiva effekter, som har värden men som är svåra att omsätta i pengar. Giftfri mat. Världens godaste mat. Fritidssysselsättning. Tid med familjen. Frisk luft. Vardagsmotion. Att omge sig med vackra ting. En yrkesbana.

I min värld går det inte att se siffrorna på annat sätt än att det går att spara väldigt mycket pengar på att odla hemma. Själv. Så nu ser jag fram emot ännu ett år med minskade matkostnader och en massa härlig hemodlad mat på tallriken.

Låt mig gärna veta vad du tycker om det du nyss läst.
/Sara Bäckmo