15. augusti 2017

Täckodling för bästa kålen

Nu lägger jag grunden för nästa års kål. Med täckodling bereds jorden och fylls med näring. En salig blandning av mikroorganismer hjälper myllan att få rätt struktur. Allt som behövs är mitt skräp.

Bild från köksträdgården med odlingsbäddar sommartid.

Så här ser det ut när jag lägger växtmaterial på bäddar som jag ska odla kål i nästa år.

 

Det här inlägget är supernördigt och visar en viktig pusselbit i min odling. Det här sättet att odla spar mig mycket arbete och, bäst av allt, det ger en otroligt läcker odlingsplats nästa år. Jorden blir väl gödslad, lucker och fin genom maskarnas framfart. Dessutom kommer den hålla fukten på ett fantastiskt sätt.

Jag tänker mig trädgården som en böljande våg, som alltid går i nästa våg. Fast vågorna är säsonger. Täckodlingen är liksom energin som gör att de hänger ihop. Den håller i taktpinnen. Min trädgård gödslas enbart med växtmaterial genom täckodlingen, jag använder ingen djurgödsel. Och eftersom täckodlingen är så bra att jobba långsiktigt med blir arbetet jag gör nu något jag i första hand ser effekterna av nästa år. Med andra ord förbereder jag nästa års odling redan nu.

 

Bild på landet innan bondbönorna skördas.

Första steget var att skörda och klippa ner bondbönorna. Bädden är sex meter lång och gav cirka 4 kilo rensade bönor att frysa in.

 

Närbild på den täckodlade bädden utan plantor.

När bondbönorna skördats klipps både bönorna och jordgubbsplantorna ner.

 

Tidigare baljväxtlandet

Mittenkvarteret i köksträdgården odlas med baljväxter i år. I en av bäddarna har jag samodlat bondbönor och jordgubbar (läs mer i Bondbönorna i jorden). Den bädden skördades för två veckor sedan, då klipptes alla bondbönorna av i marknivå och samma gjordes med jordgubbarna. Anledningen till att jag inte drar upp bönplantorna är för att jag vill ha så mycket som möjligt av rotsystemen kvar, de släpper ifrån sig välbehövlig kväve till jorden. Läs mer i Om varför baljväxterna är så bra. Anledningen till att jag klipper jordgubbarna kan du se i videon Klipp ner jordgubbar efter skörd.)

En första impuls är förstås att städa ur bondbön-bädden och så nytt där. Men för täckodlingens skull är det bättre att tänka annorlunda. För att mitt sätt att täckodla ska fungera optimalt behöver jag en bädd fri nu när hösten börjar leverera mängder av växtmaterial. I den här bädden kan jag nämligen bygga upp en ordentlig vall med täckmaterial från övriga bäddar.

 

Bild på en hög med nerklippta växtdelar.

Alla nerklippta växtdelar från kvarteret samlas i en hög.

 

En depå

I den gamla bondbön-bädden har jag alltså matat på med stora högar av bortklippta bondbönor, nerklippta jordgubbar, nerklippta sockerärtsplantor och märgärtsplantor, samt ogräs. Det blir högt. Många decimeter. Och högre blir det.

Bädden där bondbönorna växte blir en depå för täckmaterial i väntan på att övriga bäddar klipps ner. Jag langar på växtdelar som ligger här i några veckor/månader, till dess övriga bäddar är redo att täckas. Och det är inte bara växtmaterial från det här kvarteret som sparas. Så mycket som möjligt från övriga köksträdgården med. Varför då?

I det här kvarteret ska jag odla kål nästa år. Kål är kanske trädgårdens mest krävande grönsaker, de slukar näring. Genom att täcka kvarteret ordentligt med växtmaterial, ensilage och gräsklipp ger jag maskarna material att jobba med. Jorden förbereds till nästa år. När det är dags att plantera är det inte tal om att gräva i jorden. Under lagret av täckmaterial kommer den att vara som ett läckert potatismos i strukturen. Jag behöver bara putta ner plantorna.

 

Odlingsbäddarna sedda ovanifrån.

Den höga vallen till höger är den forna bondböns-bädden. Till vänster är nysådden av höstgrönsaker. I gången mellan täcker jag senare med tidningspapper och annat organiskt material för att hindra ogräs.

 

Plats för sådd

En del undrar förstås var plantorna ska ner till våren om det nu ligger tjocka drivor med växtdelar över jorden. Kålplantorna är stora när de sätts ut och växer på ganska ordentligt avstånd från varandra. Det räcker att putta undan täckmaterialet och sätta ner plantan i jorden under, inga problem. Se gärna exempel på det i videon Plantera kål i täckodlad bädd.

Sensommarsådder och höstsådder gör jag på annat håll. När märgärterna bredvid bondbönbädden klipptes ner frigjordes yta i en halv bädd. Raskt krattade jag den fri från växtdelar och täckmaterial, drog upp två långa rader och sådde nytt. Rädisor, rucola, spenat.

 

 

 

Gör jobbet ordentligt

Jag strävar efter att täcka så stora ytor som möjligt i köksträdgården, det underlättar min odling mycket. Men jag är också realistisk. Ibland hinner jag inte eller har inte nog med täckmaterial. Då låter jag bli. Hellre få bäddar som är täckodlade ordentligt än många bäddar som är täckta halvhjärtat, då får jag problem istället för fördelar.

Avslutningsvis vill jag säga att jag genom att använda växtmaterial från trädgården på det här viset inte har  användning för en traditionell kompost. Det mesta går direkt tillbaka till jorden som näring, utan att passera en kompost. Det är väldigt arbetsbesparande. Samtidigt minskar behovet av extern gödsel, vilket också spar tid och pengar. Men jag vill betona att jag naturligtvis hade använt djurgödsel också i trädgården, om jag hade haft tillgång till det på egen gård.

Mer om serieodling, där jag också berättar om just den här växtplatsen, kan du höra i vårt senaste avsnitt av podd-radion Två odlare emellan. Hör det genom att klicka på gröna pilen nedan. Det är gratis och du behöver inte ladda ner någon särskild app eller program för att lyssna.

Nerifrånperspektiv på den nytäckta bädden.

Jag älskar att se trädgården ändra skepnad. Täckodling är vackert!

 

Ett inlägg som det här kommer att ge en hel drös av följdfrågor, så jag bifogar några länkar redan nu där jag tror att du kan hitta en del svar:

Blir det inte problem med mördarsniglar i täckodlingen?
Hur gör jag för att starta en täckodling från grunden?
Hur håller jag ordning på växtföljden?
Kan jag täckodla med ogräs?

Hoppas mina tips kan vara till nytta och att du också börjar förbereda ditt nästa år redan nu. Det gör stor skillnad i odlingen. Lycka till!
/Sara Bäckmo

13 svar till “Täckodling för bästa kålen”

  1. Maria skriver:

    Tack Sara för ett genomarbetat inlägg (som vanligt)!! Det här ger mig en klar plan om vad som skall ske härnäst.. 🙂

  2. Anna skriver:

    Tack för allt du lär mig! En undran, v
    ad händer med de nedklippta jordgubbarna nästa år? Klarar de att det stora berget multnar ovanpå dem?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Om du kikar noga på bilden syns det att jordgubbarna står i ytterkant och att täckmaterialet ligger i en vall i mitten. Det här är verkligen supernördigt... Men jag har alltså lagt vallen i mitten för att den inte helt ska täcka jordgubbarna. De har redan satt fart och bildat nya blad. Genom täckmaterialet får de näring. Superbra kombo! /Sara

  3. Åsa Kätting skriver:

    Hej Sara!Jag har visserligen täckodlat i några år,men ditt sätt att jobba och tänka på ger mig massor av nya tankar och inspiration.Men jag har några frågor:Hur gör du med växtmaterial som är angripet av t ex kålfjärilslarver,jordloppor,bladlöss och liknande ? Särskilt angripna kålblad är jag osäker på var jag ska göra av.En annan fråga gäller spanska skogssniglar.I år har de hittat till min trädgård.Om man lägger upp en limpa av växtmaterial borde det vara lämpligt att lägga t ex ferramol under.Men kan man vara alldeles säker på att inte daggmaskar skadas av det?

  4. Hur gör du med jorden där du haft potatis o tomater? Lyckades få brunröta på vissa tomatplantor eftersom jag idiotiskt nog satte dem där jag haft potatis. Hade då ändå haft en ingång baljväxter där emellan men det räckte tydligen inte. Har fått rådet att ta bort o bränna den jorden och använda ny nästa år. Hur skulle du göra? Har aldrig haft problem med brunröta tidigare eftersom jag varit så noga med att sätta potatis, tomater o jordgubbar med avstånd från varann.

  5. Kitty skriver:

    Gör likadant på min odlingslott. Det är så tacksamt att ha någonstans att lämna "avfallet". Jag har inga tomma bäddar ännu, men jag har slutskördade platser där det bara är lite blommor kvar, där fyller jag upp runt...
    Det är så roligt med kontrasten jag har mellan odlingsstilen på odlingslotten jämfört med köksträdgården hemma som är odlingslådor med grusgångar.
    /Kitty

  6. Göran skriver:

    Hej,
    Tycker du att det är skillnad mellan att gräva ned "halvkomposten" än att lägga den ovanpå jorden - kan tänka mig att kanske maskarna gör jobbet - skulle kännas bra att slippa grävandet

    • Sara Bäckmo skriver:

      Den enda anledningen till att jag gräver ner hellre än lägger på ytan är att jag vill kunna så nytt direkt i jorden. Om det ligger växtdelar eller halvbrunnen kompost är det inte lika enkelt. /Sara

  7. Fanny skriver:

    I en del böcker och på annat håll har läst att täckning på hösten kan orsaka näringsläckage när ingenting växer i bädden över vintern. Jag har kommit in mer och mer på det här med täckodling och i år har jag tänkt göra lite så som du skriver här. Har du (eller någon läsare)
    koll på hur det fungerar med just hösttäckning och näringsläckage? Gäller det främst gräsklipp och liknande?

    • Sara Bäckmo skriver:

      Ja en del påstår det. Men naturen täckodlar sig själv med flera decimeter täckmaterial på vissa håll utan att be om lov för att riskera näringsläckage. Konstigt. Jag är inte det minsta nervös för att täcka jorden inför vintern. Hälsningar Sara

  8. Hej Sara o tack för fantastisk blogg o böcker!
    Har förstått att jord jag haft tomater i bör bytas ut o brännas (ej komposteras) liksom alla delar från tomater o tomatplantor. Hört jag bör göra detsamma med potatisjorden men gammalt sattes ofta potatis för att "jorden blev så bra av det". Stämmer inte det längre? Kan juvinte sätta t ex jordgubbar eller tomater där men annat som t ex bönor tänkte jag. Hur gör du?

    Tack i förhand för din hjälp!

  9. Helena skriver:

    Hej Sara. Älskar din klipp !
    En fråga om höstsådd och täckodling.
    Jag har i dag (södra Närke) varit ute och testat på det här med höstsådd. Spred ut Ringblomsfrön och gurkört i en pallkrage och lite jord ovanpå det. En annan krage som var två kragar hög bädd som inte är grävd på ett antal år utan jag har lassat på mängder med gräsklipp, vallörtplantor, löv etc genom åren. Idag skalade jag av den övre kragen och gjorde en ny bädd av den. I den gamla har jag nu testat att så morot och salladslök.

    Täckoodlarnörd som jag är så skaver det något alldeles förfärligt att låta jorden vara bar över vintern. Kan man lägga på löv etc ovanpå de kompostgaller jag lagt på som skydd och sedan lyfta upp hela härligheten i vår när det förhoppningsivs börjar bli dags för fröna att gro och titta upp?
    Mvh Helena

  10. Ida skriver:

    Hej!
    Har en fråga gällande täckodling och växelbruk. Man ska ju inte odla potatis på samma plats nästa år men går det bra att täcka med blasten på samma plats under samma år eller bör man undvika det?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *