15. oktober 2018

Skörd i gemensamma potatisodlingen

Med handkraft och mycket envishet har vi tagit upp nästan all potatis i vår gemensamma byaodling. Trots en torr sommarn och minimalt med underhåll har vi fått otroligt mycket potatis till vårt vinterförråd.

En korg fylld med nyskördad potatis.

Det är svårt att uppskatta hur många kilo den totala skörden blev, men summa summarum kommer vi inte att behöva vara hungriga i vinter.

 

Igår var det äntligen dags för vår stora potatis-skördar-dag i den gemensamma byaodlingen. Och vi kunde inte ha valt en bättre dag, minsann. Väder för t-shirt, torr jord och massor av härliga människor som slöt upp. I somras hade vi planer på att försöka få hjälp av någon maskin för att få upp potatisen, men det slutade ändå med att vi bestämde oss för att gå loss med grepar och hackor.

 

 

Träbingar i ett mörkt källarutrymme, fyllda med potatis.

I stenkällaren har fina bingar byggts där vi kan lagra potatisen hela vintern.

 

Bild på en binge fylld med potatis.

Förhoppningsvis kommer vi att ha fin potatis långt in i nästa vår. Hit kan vi lätt gå och hämta den potatis vi behöver under hela vintern.

 

Läs mer: Vår gemensamma potatisodling

 

Sommarens skötsel

Potatisen kom i jorden sent på våren, i slutet av maj. Det tog tid att få hjälp att plöja den lilla åkerplätten, vilket är fullt förståeligt med tanke på jorbrukande grannars arbetsbelastning den sena våren, och att sedan dra ihop arbetsstyrkan några passande dagar.

Under sommaren har vi inte setts hela gänget tillsammans, utan då och då försökt gå upp och kupa potatisen när tid funnits.

Vår potatisodling har varit ovanligt frodig under sommaren, trots att det varit så torrt. Våra grannar som äger marken borrade nämligen ny brunn förra året, men det var först i år som den kopplades in. De behövde spola ur en del vatten till en början och visade sig ha bra tillströmning. Och självklart fick potatisen vattnet som spolades ur.

Vi satte den tidigaste potatisen i ytterkanten mot vägen och kunde i augusti börja nalla en del knölar där. Annars var det just höstskörden vi siktat på, för att lagra till vintern. I ett av uthusen på gården har en gammal stenkällare iordningställts, med fina nya bingar och (snart) nya dörrar, där potatisen ska lagras.

 

Gemensam skörd

I helgen har vi alltså skopat upp potatis för glatta livet. Det var tungt! Vi har varvat jobbet med att gräva och plocka och däremellan gjort paus för gemensam lunch och fika. Allt medan ungarna har lekt för glatta livet och sprungit runt i skogarna och hoppat i grushögar och busat med vår hund Kuling. Så himla härligt!

 

En tjej tar i med hacka för att få upp potatis ur jorden, bredvid en stor korg med potatis.

Min vän Erika (som jag skriver om i boken Skillnadens Trädgård och som jag har att tacka för att jag bor med min familj här på Bökebacken) skördar potatis för glatta livet.

 

Vi har försökt märka upp potatisen i landen hjälpligt, på flera sätt. Dessvärre var min noga genomförda dokumentation i mobilen värdelös, eftersom Loa lyckats radera flera anteckningar vid något tillfälle. Stödda på mitt tidigare blogginlägg om potatisodlingen och pinnar med sortnamn, tror jag ändå vi lyckats sortera efter sorter i källarens bingar.

Det är kul att se hur olika sorterna vuxit. De flesta har gett väldigt fina knölar, trots att vi alltså inte gödslat den här åkern någonting alls på förhand. Men 'Maria' hade förskräckligt mycket skador, både med knäpparlarver och brunröta. Kanske är det bara så enkelt att den stått i jorden för länge, det är ju en tidig sort som dessutom inte sägs kunna lagras så länge. 'Arran Victory', en läcker sort med lila skal, var hemskt drabbad av skorv. Alla andra ser ut att ha levererat kanon. Glädjande nog har vi inte sett tillstymmelse till potatisbladmögel på plantorna i år.

 

En stor jordig åker med några små människor som jobbar längst bort i bild.

Den lilla potatisåkern känns enorm vid skörden. Så mycket att ta upp! Trots att vi var många som hjälpte till fick vi inte upp allt och får göra en ny insats om några dagar.

 

Den gemensamma odling har gett mersmak. Det är perfekt att kunna odla rejält av de grönsaker varje hushåll behöver mycket av på en sådan här plats. Nästa år vill vi gärna odla potatis igen (det ska man ju inte göra på samma plats, men jag tror vi skiter i det nu medan vi bygger upp en slags växtföljd) och dessutom lägga till lök, som ju alla har stort behov av. Dessutom är vi några familjer som gärna skulle satsa på en rejäl majsplantering nästa år. Jag vill också få in baljväxter i systemet, helt enkelt för att det är så grymt bra för jorden. En plätt med märgärter vore toppen.

Så, kanske kan vi få till en något mer avancerad byaodling nästa år, med fyra grödor i en begynnande växtföljd. Kvar att planera för är dock hur vi göra med gödning och arbete. Det får vi samlas och diskutera kring vid en härligt vintrig glöggafton i byn.

 

Sara och Kuling står mitt i potatisåkern.

Kuling hade höstens bästa dag och fick springa fritt med barnen och busa hela dagen. Både han och matte var supertrötta efter dagen. Själv gick jag och lade mig med småttingarna klockan sju!

 

 

En lärdom från i år är att det kräver mycket arbete för att bedriva en gemensam odling. Det är lätt att göra planer men när många är involverade är det svårt att få till ett bra flöde av arbete. Alla har liksom sitt i livet. Och när inte grönsaksodlingen är hemma, just utanför dörren, är det inte lika lätt att bara titta förbi och göra något litet då och då. Det är något jag kommer att grunna en del på till nästa säsong.
/Sara Bäckmo

 

4 svar till “Skörd i gemensamma potatisodlingen”

  1. […] avsnittet av Två odlare emellan pratar vi om allt möjligt som är aktuellt här och nu. I och med potatisodlingen som jag gjort i år tillsammans med grannarna funderar vi till exempel lite extra på hur man […]

  2. […] Läs mer: Skörd i gemensamam potatisodlingen […]

  3. […] Läs mer: Skörd i gemensamma potatisodlingen […]

  4. […] Skörd i gemensamma potatisodlingen (oktober 2018) […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *