Det här är blomsterkål. En vacker kål som växer likt brysselkål, men med öppna små huvuden längs stammen.

Jag har fått ett mess som jag gärna vill svara på så här några dagar innan jul. Det handlar om julmat.

Alexandra: "Hej Sara, Min uppfattning är att ni, utan att vara vegetarianer, äter grönare än många andra. Med julen för dörren med all skinka och sill blir jag jättenyfiken på vad ni har på ert julbord? Med er gröna utmaning kan jag tänka mig att det dyker upp en del mindre traditionella rätter och det vore kul att bredda sig på den fronten."

Jag önskar verkligen att jag utförligt skulle kunna berätta vitt och brett om alla fantastiska grönsaksrätter på vårt julbord. Men riktigt så är det inte i år.

Tradition går före

Julen är en traditionsbunden mathelg. Och kanske är det framför allt min barndoms jular som ligger till grund för hur det ser ut på vårt julbord. Som ö-barn och med en mamma som drivit fiskaffär i många år har sill och lax varit på finplatsen. Min mammas inlagda sill är gudomlig! Vad jag minns var det mycket sparsamt med grönsaker just på julbordet när jag var liten...

Hemma på Bökebacken är grönsaksrätterna något fler. Men just i år har vi begränsat oss på alla fronter för att inte förlora kraft och ork. Det främsta i år blir rödkål, grönkål, brysselkål, blomsterkål (jag ska skriva mer om den snart, det finns så mycket att säga om den...) och färsk grön sallad, på vintersallad, spenat, vinterportulak och andra gröna blad, med apelsiner. Grönsaksrätterna är valda utifrån barnens önskemål, utom röd- och grönkål som är vuxenfavoriterna.

Blomsterkål och brysselkål finns att skörda på friland, medan övriga grönsaker står i tunnelväxthusen. Vi har en riktigt mild period nu så bladen är otroligt fina och fräscha.

De utomordentligt vackra små huvudena av blomsterkål används likt brysselkål eller bladkål.

En del plantor av blomsterkål som inte hunnit bli fullstora har underbart lila blad som är mycket goda att använda i sallad.

Vårt knep de här bebisjularna är att sprida ut julmaten under flera dagar. Vi har till exempel redan ätit Janssons frestelse, tomtegröten görs dan före dan och jag hoppas kunna göra rödbetssallad till sillresterna i mellandagarna.

Hemmamys istället för storstilat

Vi firar vår jul bara med barnen här hemma. Det är något vi planerade redan innan barnen blev ett helt litet gäng, att vi vill fira just julafton hemma. Alla får gå i tomtekläder, kan vara ute och leka, mumsa godsaker och vi gör alltid en julpromenad runt kvarteret med hunden. Det känns fint att inte behöva ha en massa sociala förväntningar just den här dagen och istället kunna ta hand om varandra. Vi älskar verkligen att vara hemma tillsammans!

Eftersom vi firar just bara vår familj är vi ju inte så många vuxna som bidrar till matlagningen. Därför känns det viktigt att begränsa jobbet när det känns som att det behövs. All mat i år är förstås lagad från grunden, och alla grönsaker (utom lite smörgåsgrönsaker till frukosten) är självklart hemodlade.

Det enda jag tycker att jag verkligen saknar i år är hemgjord äppelmust. Barnen föredrar alla gånger att dricka hemgjord äppelmust till julmaten. Men i år blir det köpt.

Om några år ser jag fram emot en jul med lite fler nya experiment på julbordet. Just nu är jag nöjd med att bara alla är glada och nöjda och har glittrande ögon runt bordet och helst inte välter ut för mycket julmust på trägolvet. Det finns pepparkakshus och precis lagom mycket julgodis. Och så har vi satsat på stora klappar i år...

Fläsk-tips

Sist bjuder jag på ett lite halvläskigt kött-tips. Gör egna fläsksvålar! Skär av svålen från den kokta skinkan och dela i mindre bitar eller strimlor. Lägg på bakplåtspapper i plåt med höga kanter. Salta. Lägg ett bakplåtspapper också ovanpå. Sätt in i ugnen på drygt 200 grader och grilla till önskad knaprighet uppnåtts. Försvinnande gott!

God Jul alla fina som läser Skillnadens blogg!
/Sara Bäckmo