Stäng menyn

Så täckodlar du trots mördarsniglar

Går det att täckodla trots mängder av spanska skogssniglar i trädgården? Många svarar nej. Men min syster Hanna har hittat sätt att odla en täckt trädgård trots mördarsniglar. Här är hennes tips.

En långhårig kvinna sitter i en grönsaksodling.

Min syster Hanna Bäckmo odlar en stor köksträdgård utanför Cork, på Irland.

 

Jag får många frågor om att täckodla med mördarsniglar i trädgården. Sniglarna har precis letat sig hit och jag behöver själv inspiration. Min syster Hanna Bäckmo odlar en stor köksträdgård utanför Cork på Irland där det finns gott om sniglar och jag sneglar gärna på hennes odling för att hämta styrka och kunskap. Förra sommaren hade vi ett samtal om hur hon gör för att täckodla trots mördarsniglar i trädgården.

 

Många säger att det är så svårt att täckodla när det finns sniglar i trädgården. Varför täckodlar du?
Man kan vända på frågan också och säga att jag täckodlar FÖR att jag har sniglar!
Jag har anpassat min täckodling så att den ger så lite spelrum för sniglarna som möjligt, utan att tumma på de sunda odlingsmetoder jag vill använda i min köksträdgård. Täckodlingen bidrar till att jorden mår bra. Och en frisk jord ger starka plantor som kan motstå angrepp från både sniglar och andra djur.

 

Du odlar i upphöjda bäddar istället för i backen. Varför då?
Min köksträdgård är till största delen indelad i bäddar om ungefär 240cm x 240 cm. Höjden är cirka 20 cm. I början valde jag att odla direkt i marken men eftersom jag har väldigt stenig lerjord så valde jag snart att bygga upp bäddar.

I dessa bäddar odlar jag det mesta förutom morötter, fänkål, haverrot, svartrot och olika typer av sallat och asiatiska salladsblad. De sistnämnda odlas i lådor som är 50-60 cm höga. Lerjorden är inte idealiskt för långa raka rötter så det passar bättre att odla dem i höga lådor. Dessutom kan jag lättare hålla sniglar och morotsflugor borta, samt hålla en jämn temperatur med hjälp av glas och fleece. Då kan jag odla rotfrukter och sallad hela året om.

Om jag bara hade tänkt på sniglarna då trädgården anlades hade jag nog struntat i de lägre bäddarna eftersom de är fulla med krypin för sniglarna. Trots detta är just dessa bäddar mest praktiska för mig att odla i.

 

Läs mer om Hanna Bäckmo på Hanna's Bee-Wraps

 

Hanna föredrar att lägga på täckmaterialet i tunna lager så det hinner torka på ytan.


Läs mer om mördarsniglar:
Karins täckodlade paradis - med mördarsniglar
Nematoder mot mördarsniglar
Mördarsniglar i trädgården

 

Varför väljer du att täcka dina odlingar även då du har sniglar?
Jag täckodlar för att det innebär en massa fördelar, egentligen har det inte några nackdelar alls om jag planerar det hela bra. Fördelarna är många: mindre ogräsrensning, jämnare fukt och jordtemperatur, det bidrar med näring och organiskt material till jorden, minskar mängden växtmaterial på komposten (som därmed tar mindre plats och mindre tid att vända).

Dessutom tycker jag att täckodling är snyggt och det har blivit lite av en sport att hitta lämpligt material at samla ihop och använda i odlingen. Alla frågor från besökare om gräsklipp i odlingen blir också starten på intressanta diskussioner om hur naturen fungerar och varför vi forcerar den genom att tillföra kemiska medel som näring till jorden etcetera.

 

Visste du att du hade eller skulle få mördarsniglar i trädgården när du började odla grönsaker?
Jag var nästan helt novis när jag började odla min trädgård för fem säsonger sedan. Jag visste ju att det fanns massor med sniglar, till och med året om, här på Irland eftersom klimatet är så milt. Men vilken åverkan de skulle göra på min odling hade jag inte en aning om.

Nu väljer jag att inte se dem som ett problem. Jag har anpassat mig efter dem mer än vad de har anpassat sig efter mig. Jag lär mig hela tiden vad som funkar och vad som inte gör det och försöker in i det längsta att inte behöva använda mig av olika produkter för att bli av med dem.

 

Prunkande odlingsbädd med purjolök, mangold och bönor.

 

Hur gör du när du täckodlar?
Jag använder mig mest av gräsklipp, välbrunnen hästgödsel, löv och finfördelat växtmaterial. Jag använder också tång, hö, stenar (de är en utmärkt värmekälla) och på vissa ställen snäckskal och barr. Det har även hänt att jag spridit ut köpejord som täckmaterial över sparrisen eftersom mina tidigare försök med blad och tång resulterade i att sniglarna kalasade på mina finaste primörer.

När jag täckodlar runt rader med direktsådda grönsaker brukar jag så och sedan vänta på att de växer till sig lite innan jag lägger på täckmaterial. Om jorden är djup och lucker då jag sår gräver jag inte, utan drar fram rader mellan täckmaterialet som redan ligger i landet. Jag vattnar i raden innan jag sår och täcker sedan med jord. Sedan täcker jag landet med fleece eller nätgardin för att hålla fukten inne och fåglarna ute – sniglarna är inte ensamma om att gilla täckodling.

Jag försöker oftast att inte vattna mer innan fröna har grott men om de har lång grotid eller om det är torrt så får de sig en skvätt.

När de första bladen börjar titta upp är det viktigt att hålla koll på sniglarna eftersom de gillar små späda blad. När plantorna vuxit till sig så lägger jag på ett ganska tunt lager gräsklipp som får torka. Sedan lägger jag ut tunna lager med jämna mellanrum under säsongen. Jag tycker det blir mindre snigelangrepp ju torrare täckmaterialet är, det är därför jag sällan lägger på ett tjockt lager och alltid försöker ha ovansidan så torr det går.

När jag planterat ut försådda plantor gräver jag en grop mellan täckmaterialet, planterar och vattnar sedan bara i gropen runt plantan. Eftersom sniglarna älskar när det är blött och fuktigt försöker jag hålla det så torrt som möjligt mellan plantorna då de sätts ut. När plantorna etablerat sig lite så får de ofta ett lager välbrunnen hästgödsel. Det verkar inte som om sniglarna är särskilt förtjusta i hästskit. Och jorden blir fin!

En av de viktigaste sakerna när det gäller odling med sniglar är vattning. Sniglarna rör sig mest på kvällen och när det är fuktigt. Därför vattnar jag aldrig på kvällen eller eftermiddagen, för då ligger fukten kvar på ytan och ger perfekta förutsättningar för sniglarna.

Istället vattnar jag på morgon och förmiddag. Har jag gott om tid punktbevattnar jag snigelfavoriter som exempelvis kål, alltså att jag vattnar med kanna eller slang vid plantans rötter. Annars använder jag spridaren, men bara på förmiddagen så att eftermiddagssol och vind hinner torka ytfukten till kvällen. Jag vattnar heller inte särskilt ofta utan låter hellre jorden bli genomblöt de gångar jag vattnar. På så sätt tränger vattnet ända ner till rötterna och jorden kan hålla plantorna med fukt under lång tid medan ytlagret får torka.

 

Förbereder du täckmaterialet på något särskilt sätt, finhackar, torkar upp det eller så?
Ju mer finfördelat och torrt materialet är desto färre sniglar blir det. Gräsklipp åker på i tunna lager. Löv och växtmaterial klipps ofta sönder med gräsklipparen. Detta gör att maskarna snabbare kan bearbeta materialet, att det torkar ut fortare på ytan och att det blir färre gömställen för sniglarna.

Vad gäller tång och hö så verkar sniglarna tycka mycket om att gömma sig under detta, så när jag använder det som täckmaterial ska tången vara torr och tunt spridd. Hö använder jag mest till gångarna.

Jag använder också stenar till min tomatodling. Under dessa ligger alltid sniglar, men det är bara till att lyfta bort stenarna ibland så kommer både grodor och höns och äter upp ägg och sniglar.

 

Hannas täckodlade bäddar ger rika skördar av grönsaker, trots mördarsniglar i odlingen.

 

Ser du någon skillnad i hur sniglarna lever i odling som täcks, jämfört med ställen som inte täcks?
Nej. De bor mest under stenar och plankor och verkar dras till de plantor de gillar oavsett vad som ligger på marken.

 

Hur gör du för att få behålla grönsakerna så att inte sniglarna äter upp dem?¨
Jag får såklart inte behålla alla plantor jag sätter ut eller sår. Men eftersom jag vet det kan jag göra någonting åt det. När jag planterar ut försådda plantor så ser jag till att de är så friska, fina och robusta som möjligt så att de kan motstå eventuella angrepp. Jag spar alltid ett par ersättningsplantor som kan sättas ut om sniglarna lyckas ta kål på någon stackare.

Om det är så att sniglarna äter upp ersättningsplantan också följer jag Charles Dowdings råd och lägger en eller två snigelpellets vid varje angripen planta och hoppas att de gör susen.

När jag sår frön brukar jag ha mantrat ”ett till sniglarna – ett till mig”. Om de sen mot förmodan inte äter upp deras ranson får jag helt enkelt gallra!

 

Inte särskilt, annat än att vi har problem med sniglar under större delen av året, det har ju inte ni. Jag har ingen erfarenhet av just de svenska sniglarna men min mor meddelar att de är förskräckliga!

 

Säg tre tips till andra som vill täckodla trots att de har sniglar.
1. Finfördela täckmaterialet och strö ut det i tunna lager flera gånger under säsongen. Då får sniglarna färre gömställen.
2. Vattna under förmiddagen så att ytan torkar till kvällen, punktbevattna känsliga plantor. Då minskar du fuktiga ytor där sniglarna kan hänga.
3. Ta bort allt gammalt växtmaterial som gulnat eller fallit av och ligger på marken, till exempel kålblad, som sniglarna kan äta.

Och som en bonus: Sniglar försöker alltid överlista dig – bli smart och tänk som en snigel!

 

 

Hanna Bäckmo, intervjuad av Sara Bäckmo

01. oktober 2014