fbpx

18. februari 2019

Regler vid import av fröer

Det finns helt fantastiska fröer att beställa från länder när och fjärran. Ha-begäret blir stort i de lättillgängliga nätbutikerna och både jag och andra har köpt spännande fröer till våra trädgårdar från andra länder. Men reglerna för import av fröer är hårda, och blir ännu hårdare. Det här är vad som gäller.

Bild på prydliga rader av sallat och dill.

Bladgrönsaker som sallat och dill får importeras från länder utanför EU utan särskilda certifikat.

 

Hu, så krångligt det blev att kombinera alla önskade fröinköp från utlandet med gällande regelverk för import av fröer. Jag är en av alla som insett hur spännande det är att frossa i utbudet av fröer hos utländska fröfirmor. Det finns många sorter som jag ser stor potential för i min egen odling, såna som jag inte alls kan hitta hos svenska firmor, och såklart vill jag prova. Men det är lite olika vad som gäller vid köp från utländska firmor och det är lätt att bli rådvill.

Nu har jag gjort en intervju med Jenny Andersson, som jobbar vid växtregelenheten på Jordbruksverket, för att ta reda på vad som gäller.

 

Varför dessa regler?

Det är noga reglerat vad som gäller vid köp av fröer från utlandet, det som kallas för import av fröer eller växtmaterial. Reglerna är ganska omfattande och till en början är det lätt att tycka regelverkat är väl petigt. Jenny Andersson berättar att reglerna finns för att hindra att växtskadegörare förs in i Sverige. Det är alltså olika slags bakterier och svampar som kan orsaka nya sjukdomar, såna som inte redan finns i vårt land. Det skulle kunna orsaka stora problem och kostnader för både miljön i stort och våra odlingar särskilt.

- Det är lätt att ignorera riskerna, säger Jenny Andersson. Jag vill inte kalla köpare för aningslösa men det kan vara svårt att se riskerna om man inte är så insatt.

Som exempel berättar hon om potatisbladmöglet, som blev en stor katastrof när det kom till Europa på 1800-talet. Nu kräver det bekämpningsmedel i odlingen och ställer till problem också i hemodlingarna. Med fler växtskadegörare kan bekämpningsmedlen öka och det blir svårare att odla ekologiskt. Kulturarvet i miljön kan åka på stryk helt enkelt och det är därför reglerna finns.

Nåväl, men vad är det då som gäller?

 

2019

Du får lov att köpa köksväxtfröer från länder i EU, på samma sätt som från svenska fröhandlare. Du får också lov att köpa från länder utanför EU, men för vissa fröer ska du kunna visa upp det som kallas för ett sundhetscertifikat. Det beställs hos fröfirman du köper av och visar att fröerna testats och bedömts som fria från smittor, av ansvarig myndighet i exportlandet.

Just nu ska sundhetsintyg finnas för fröer som till exempel lök, bönor, tomat, paprika, chili och majs från alla länder utanför EU och för alla kålslag från vissa länder. Dessa sorter kan ändras då och då och det faller på köparen att hålla sig uppdaterad. Listan över alla växter och växtmaterial som kräver sundhetscertifikat finns på Jordbruksverkets hemsida. Själv tycker jag att listan är krånglig att läsa, det är lätt att missa något. För grönsaker som inte finns på listan krävs inget certifikat. Det gäller till exempel rotfrukter, sallat, kryddor, sparris, bondbönor, gurka, ärter och bär.

Observera dock att potatisfröer (alltså knölbildande arter), vinfröer och citrusfröer är helt förbjudet att importera från länder utanför EU.

 

Läs mer om de specifika växterna som kräver certifikat här

 

2020

Från 14 december 2019 blir reglerna mycket enklare, men hemskt mycket tråkigare för oss som odlar och vill hitta nya spännande sorter. Då måste alla fröer från länder utanför EU ha ett sundhetscertifikat för att få föras in i Sverige.

Hepp, kanske du tänker. Då är det väl bara att ordna ett certifikat. Njae, det är inte så bara.

 

Läs mer om de nya importreglerna här.

 

 

Om sundhetscertifikat

Certifikatet utfärdas alltså av myndigheten i avsändarlandet men det ordnas av fröfirman som säljer fröer och kostar en slant för kunden att beställa vid köpet, drygt 600 kr enligt en fröfirma jag varit i kontakt med. Certifikatet skickas med fröförsändelsen och postföretaget ansvarar sedan för att meddela svenska Jordbruksverket eller kunden om att försändelsen behöver kontrolleras. Paketet skickas därefter till Jordbruksverket, som kontrollerar och tar ut en avgift på cirka 1 000 kronor för arbetet, innan fröerna skickas till kunden.

Så lång är ju allting ändå rätt bra. Det blir dyrare och tar lite längre tid, men om många går ihop och köper samtidigt kan det ju ändå vara värt det.

 

Men. För många fröfirmor är det definitivt inte värt det. De är så inte-värt-det att de inte ens har testat sina fröer och kan då inte heller skicka med något certifikat. Jag har gjort en mailintervju med Lisa på den fina fröfirman Baker Creek Heirloom Seeds i USA. Hon berättar att de inte längre kan skicka sundhetscertifikat till kunder, eftersom myndigheternas tester kräver allt för stora mängder fröer.

- Sedan EU-s regler hårdnade för några år sedan kan vi inte skicka certifikat. Det är så komplicerat att testa fröer. Inspektörerna måste kunna inspektera fälten där fröerna odlas, och vi har väldigt små fröodlare som är utspridda över hela USA så det var inte möjligt.

För flera fröer, bland annat tomater, krävs dessutom en stor mängd frö för att kunna genomföra ett sundhetstest. För fröfirmor som jobbar med att bevara och odla upp unika kulturarvssorter i små volymer är det omöjligt att skicka stora mängder frö till provtagning.

- Ofta är mängden frö ungefär samma eller mer än vad vi tar in till försäljning från odlare, så om vi gjorde testen skulle vi inte ha något att sälja, skriver Lisa på Baker Creek Heirloom Seed.

Nikitovka seeds i Ukraina säger Tania på kundtjänsten samma sak. De erbjuder inte heller sundhetscertifikat, eftersom processen med att testa fröerna är så kostsam och komplicerad. Hon påpekar också att fastän den aktuella fröfirman gjort testerna korrekt och utfärdat intyget, så kan fröleveransen trots det fastna i tullen och inte skickas vidare. Vissa länder gör undantag för mindre leveranser till hemodlare, så länge fröerna är tydligt märkta och inte av sorter som är direkt förbjudna att ta in (potatis och majs till exempel).

- Vi såg en tydlig nedgång i beställningarna av frö från Sverige förra våren, skriver Tania på Nikitovka seeds i Ukraina. Min gissning är att det har med de komplicerade reglerna att göra.

 

Det här gör ju att många av de unika sorterna, såna vi hemmaodlare går igång på och tycker är kul att köpa, helt enkelt inte är möjliga att köpa till Sverige. Om vi inte kan hitta dem hos större fröleverantörer, vilket inte är så troligt.

Å ena sidan finns alltså EUs regelverk som ska se till att vi så gott det bara går skyddas mot sjukdomar som kan bli komplicerade för vår miljö på olika vis, å andra sidan en önskan om att hitta bästa möjliga växter till våra odlingar. Jenny Andersson på Jordbruksverket säger att de inte har möjlighet att åka runt och kontrollera att alla håller sig till reglerna, men önskar att vi tar dem på allvar. Handeln med fröer ökar i takt med att vi reser i större utsträckning och därtill handlar mer och mer på nätet. Det ökar risken för att nya växtskadegörare kommer hit. Med klimatförändringarna så förstärks risken att de etableras här. Och det är därför reglerna skärps från och med nästa år.

- Ska du handla frön från utlandet tycker jag att du ska välja butik i EU-land i första hand, säger Jenny Andersson. Se efter när du öppnar försändelsen så att det inte trillar ut några insekter eller annat ur paketet. Och beställer du från butiker utanför EU - se till att det finns ett sundhetscertifkat med. Därtill är det viktigt att ha koll på sina odlingar och plocka bort växter som inte ser friska ut.

 

Mina tankar

Det är lätt att tänka "äh, vad gör det för skillnad, liksom". I den egna trädgården får det kanske inte heller så stora konsekvenser, på kort sikt. Men när jag hör om saken från myndigheternas perspektiv förstår jag förstås det rimliga i att kontrollera, och också att ta betalt för den kontrollen. Jag har inte alls, som många andra, reagerat på att jag måste betala moms och tull på mina varor jag beställt från butiker utanför EU. Sannolikt skulle jag tycka det var värt en extra kostnad för att ta hem fröer från utlandet för att testa med.

Innan Jenny och jag avslutar vårt samtal pratar vi lite om alternativa sätt att få hem nya fröer. Hur ska man göra? Jag menar, i takt med att vårt klimat förändras och vi hittar nya sätt att bedriva odling på (här är ju min vinterodling ett fint exempel, där jag ser stor nytta med en viss typ av växter som ännu inte finns att få tag i i Sverige), hur ska vi kunna utveckla odlingen om vi inte kan prova? Då ligger ju utvecklingen enbart i fröfirmornas händer och med all respekt för de jättefina fröföretag vi har i Sverige, jag tror ändå att vi odlare kan bidra med en hel del kunskap. Det hittar vi inget bra svar på, annat än att det är viktigt att ha en fin dialog med våra svenska fröföretag och uttrycka våra önskemål om grönsakernas egenskaper tydligt till dem. Det får vi hjälpas åt med tillsammans.

Och till nästa år kanske vi också kan hitta sätt att gå ihop för att köpa certifierade fröer från utlandet och dela på kostnaderna.

Om du är nyfiken på om fröfirman du tänkt köpa från kan skicka ett sundhetscertifkat så ska du söka på "phytosanitary certificate" eller fråga om det i kundtjänsten.

Tack för att du orkat läsa hela vägen hit! Och ja, du undrar förstås om mina fröbeställningar följt regelverket eller inte. Nej, dessvärre inte. Jag trodde jag hade koll men har både glömt bort mig totalt och därtill uppenbart inte tittat noga nog i listorna. Jag har lyckats pricka in alla grönsaker som kräver certifikat, från olika fröfirmor. Bot och bättring till nästa år!
/Sara Bäckmo

 

 

 

13 svar till “Regler vid import av fröer”

  1. Lollo skriver:

    Tack för att du gjort research åt oss i detta ämne. Det var en toppenbra grundkurs i ämnet👍🏻

  2. Lasse skriver:

    Genom att ha för hårda regler och höga avgifter har EU misslyckats totalt.
    Fröer kommer att köpas och föras in utan kontroll. Detta kan man tycka vad man vill om men regler och avgifter styr vårt handlande.

  3. louise skriver:

    Tack för denna artikel! Det kan vara så svårt att förstå vissa regelverk, tack för att du förklarar. Det blir också mer begripligt varför reglerna finns. Det känns ibland så himla tråkigt att inte vara fri och köpa det man vill varifrån i världen man önskar, men med en förklaring så är det lätt att begripa och då blir regelverket också en hjälp för oss på lång sikt eftersom vi förhoppningsvis får friskare jordar och plantor.

  4. Åsa Hellberg skriver:

    Tack för att du tog upp detta, det är ju ganska snårigt. Har också försökt mig på Jordbruksverkets förteckning över fröer från olika växter... Ett förslag är att man kanske skulle gå ihop i en förening eller starta en firma för fröimport om det finns några växter som man kan enas om borde finnas i Sverige men inte finns. Eller lobba hos de större fröfirmorna. Eller större odlare...? Kanske kan de sistnämnda avyttra något av sitt utsäde om det kommer från land utanför EU. Hörde om att man testodlar sötpotatis i Skåne - var fick de tag i utsäde till det undrar man. Känns tråkigt med alla regler, är själv mer oroad för GMO och det är ju inget som Baker Creek håller på med utan är ytterst noga med avstånd till sådana odlingar.

  5. Lena skriver:

    Är lite nyfiken på vad som egentligen hände med dina fröer. Blev du tvungen att betala avgifterna? Har själv en sändning som stoppats och är nu orolig för extra kostnader.

    • Sara Bäckmo skriver:

      Mina fröer har inte stoppats och förbjudits att ta in. Jag har betalat moms och nån tullavgift tror jag och sedan fått mina paket.

  6. Anna skriver:

    En mycket viktig artikel.
    Tack för ditt arbete.

  7. Anne fra Norge skriver:

    Jeg har vært på jakt etter planter av blåbærstry. Det er ikke lett å finne i Norge. Men i Sverige derimot er de lette å kjøpe nesten over alt. Og vi reiser ofte til Sverige på grunn av familie. Men planter med jord på kan vi ikke ta med til Norge uten sunnhetssertifikat. Så jeg har fortsatt ingen blåbærstry! Forøvrig: våre hatede fiender mordersneglen har kommet inn på grunn av dårlig kontroll. Så vi må prøve å være lovlydige.

  8. Veronica skriver:

    Hej Sara!
    Tack för ditt gedigna arbete och alla svar du gett oss. Jag blir dock nyfiken på vilka utländska fröfirmor du rekommenderar? Det känns som det finns huur många som helst och det vore ju fantastiskt att veta åtminstone någrasom håller måttet eller ännu bättre är bra!

    Tack ❤️

  9. karlsson.c.eva skriver:

    Tack Sara för din research! Självklart ska vi förhindra våra växters sjukdomspanorama så mycket som är möjligt. Konsekvensen för nästa års fröinköp blir tydlig för mig. Det blir att hitta fröfirmor inom EU. Jag önskar du har ett inslag i slutet av året, där vi hjälps åt att tipsa varandra om firmor. Efter att min försändelse från NIKITOVKA Seeds legat en månad på PostNord för importbehand- ling, kom alla fröer (även tomat och kål). Så igår såddes kronärtskocka och idag ska sparris sås.

  10. Linnea skriver:

    Hej Sara!
    Tack för en intressant artikel!
    Jag har sått fröer från chilifrukter utan sundhetscertifiering, vet du om jag fortfarande kan behålla plantorna hemma i vår lägenhet eller behöver jag slänga dem?

  11. […] Läs mer: Regler vid import av fröer […]

  12. Sofia skriver:

    Det självklara svaret är egentligen att ta in utvalda sorter, under kontrollerade former, EN GÅNG, och sedan ha fröodling lokalt. Både i lokal fröindusti och privat. Det är också en beredskapsfråga att bevara kunskap och kapacitet inom fröodling. Egen fröodling borde verkligen öka, det kan du skriva om.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *