Stäng menyn

Ogräs i täckodlingen

Att störa rötterna brukar vara det allra bästa och lättaste när täckmaterialet fått liv och börjat växa. Ofta är det lätt att åtgärda och ger mig ingen större oro.

Med jämna mellanrum skriver jag om täckodlingen och lovordar metoden att så gott det går täcka jorden. Det är verkligen helt otroligt vad det gör för strukturen och näringen i jorden. Fastän jag behöver slarva på vissa håll på grund av tidsbrist byggs ett fint förråd av näring upp i jorden och det växer så otroligt fint.

De flesta som täckodlar råkar någon gång ut för att det börjar växa ogräs i täckmaterialet. Hos en del går det så långt att täckodlingen till och med blir invaderad av ogräs. Eftersom jag också använder ogräs i min täckodling är det många som undrar hur jag gör för att inte allt ska börja växa och ta över.

 

Närbild på täckodling som spirar.

Täckmaterialet av ogräs och växtdelar börjar växa, men det är ingen anledning till panik.

 

Fukt ger tillväxt
I den fuktiga hösten har jag ett bra exempel att visa. Det här är en bädd i det som varit baljväxtland och som nästa år blir hemvist för kålen. Här har jag gjort en hög vall i mitten av bädden, mellan jordgubbsplantorna. Läs mer om det i inlägget Täckodling för bästa kålen.

Nu har den tidiga hösten varit fuktig med mycket regn. En del av ogräset/gräset på toppen spirar, det tittar fram små gröna strån på toppen av högen. För att lösa det här lyfter jag bara upp den grästorva eller härva av ogräs som tagit sig. Är det varmt väder brukar det räcka med att bara vända på torvan så att rötterna ligger uppåt, då torkar de ut och förlorar livskraft. Vill jag störa växtligheten ännu mer drar jag isär torvan så att rötterna verkligen utsätts för luft. Sen lägger jag tillbaka rasket på toppen igen.

Att störa rötterna brukar räcka för att avbryta etableringen. Enstaka gånger har något rotat sig på ett mer elakt sätt, men jag kan faktiskt inte riktigt komma på när. En snabb lösning är att helt enkelt lägga på en blöt tidning som kväver växten, eller att lyfta bort materialet på just den aktuella platsen. Jag är noga med att göra någon typ av åtgärd eftersom det annars lätt går överstyr, särskilt om jag fortsätter mata täckodlingen med mer näringsrikt material. På så sätt göder jag ju också ogräset.

 

En hand håller en pinne ovanför täckodlad jord.

När jag vänder på täckmaterialet passar jag på att sticka ner en pinne och mäta jorddjupet. 40 cm i en täckodlad bädd som inte grävts på flera år. Många maskar ger lucker jord.

 

Jord i närbild.

Under täckmaterialet är jorden fuktig och läcker och jag blir alltid glad av att se den täckodlade myllan.

 

En täckodling i närbild.

Efter att jag vänt på täckmaterialet har jag stört ogräset och det mesta dör när det hamnar uppochner.

 

Generellt sett är jag inte alls rädd för att saker ska sprida sig i täckodlingen. Om jag gör täckodlingen bra är det mycket lite som tar sig och täckodlingen spar otroligt mycket tid. I år har drygt hälften av min odlingsyta varit täckodlad och jag är så irriterad över att jag inte varit bättre på att täcka. Vår lillkille är en närhetstörstande skatt och det har inte varit så lätt att kånka tunga grejer och jobba böjd eller sittandes längre stunder. Trots det har ytan som väl täckts varit otroligt effektiv.

Särskilt mycket har jag tyckt om kvarteret där jag odlar tomater och majs. Här och var växer det upp någon maskros eller rugge med annat, men jorden under är så lucker och fin att det är mycket lätt att pilla upp. Eftersom också gångarna är omsorgsfullt täckta med tidningspapper och halm växer inget ogräs där heller. Bästa möjliga förutsättningar för en hanterbar odling!
/Sara Bäckmo

18. september 2017