Med den kunskap jag har om trädgård och odling nu är det ett absolut måste att hålla mig i skinnet. Hela tiden. Jag skulle kunna sväva iväg och anlägga i stort sett hela tomten som odlingsyta i ett nafs. Så enkelt är det.

Konstigt nog gick jag omkring i tio år och trodde det var svårt. Tänk allt material som gått till spillo under de här åren. Alla värdefulla tidningar och kartonger som åkt i containrar. Och trädgårdsskräp som eldats upp eller körts iväg.

Nu är mitt stora dilemma inte längre att lista ut hur jag ska börja min väg som odlare, utan att odla med måtta. Fortfarande väntar en stor del av trädgården på att kultiveras, men det är en dålig idé att göra allt arbete på en gång. Tid är en stor begränsning i den här familjen, precis som i många andra. Jag kan helt enkelt inte anlägga för stor yta åt gången för då hinner jag inte ta hand om den i steg nummer två när allt ska odlas. Men jag skulle gärna vilja kräma på allt i ett svep.

Med gott om material i trädgården är det lätt att göra nya ytor, för både grönsaker och perenner. Jag har gjort drygt 30 kvadratmeter ny odlingsyta på gräsmattan i år.

Jag har samlat på mig ett gäng pallkragar som är lätta att flytta omkring. Dessutom har jag tre riktigt stora och enkla odlingsramar av ytved, som använts i en av odlingstunnlarna tidigare, att flytta dit där de behövs.

Nu när det finns gott om material ställer jag ramarna där det kan tänkas behövas en bädd framöver, täcker marken under och utanför ramen med tidningar eller kartong och väntar sedan på lämpligt material. Bäst är om jag kan blanda olika sorters material, då blir det inte så ensidigt där i lådan.

Det jag skapar är helt enkelt trädgårdskomposter. Och jag använder allt möjligt organiskt material som jag kan komma över. Löv, hönsskit, annan gödsel, växtdelar, trädgårdsskräp, kompost, gräsklipp och annat som med tiden bryts ner är fina grejer. Jag lassar det i ramarna efterhand som jag har det tillgängligt. Eftersom jag är en riktigt hamster och gärna far till grannarna för att hämta sådant de inte använder själva kan jag komma över ganska mycket material. Jag matar lådorna med blandat kompott, låter det sjunka ihop och fyller på med mer under vinter och vår. Med ett enkelt lock på lådan kan jag också gräva ner till exempel näringsrik Bokashi-kompost och få en riktigt dunderladdad bädd att använda kommande vår.

Efterhand sjunker komposten ihop. Jag brukar räkna med att en tredjedel av det ursprungliga materialet blir kvar i slutänden, som jord. Men det tar minst ett år att komma dit, längre om det är grovt och mycket torrt material. Det underlättar att blanda olika slags grejer i lådan, då brukar nedbrytningen ske snabbare. Lagret med tidningar i botten gör att gräs och ogräs under täckmaterialet kvävs och komposteras efterhand.

Det går bra att odla många olika saker i lådan till våren. Enklast är att lägga på ett lagom tjockt lager jord över hela ytan till våren och sedan så eller plantera i stort sett vad som helst. Tänk på att lådan kan behöva extra vatten under säsongen eftersom både växter och nedbrytningsprocessen ska ha sitt.

Jag är ofta snål med jord och väljer ett annat sätt att odla i såna här kompostbäddar. Om jag vill odla till exempel pumpor och andra stora växter som breder ut sig mycket gör jag helt enkelt en grop i materialet, fyller bara den med jord och planterar min växt där i. Då behöver jag inte fylla upp hela bädden.

Längs den blivande uteplatsen (som jag snart ska skriva mer om) har jag lagt ramar som efterhand fylls med material och blir komposthögar att odla på.

Förra helgen städade jag hönshus och hönsgård, samt hämtade tio säckar löv hos grannen. Nu börjar jag fylla upp ramar som i framtiden ska ge mig perennrabatter längs en nyligen planterad häck av liguster. Tidningar i botten och sedan mängder med material som fylls på i blandade lager under hela vintern. De här bäddarna är strategiskt placerade inom räckhåll för en stupränna, där jag enkelt kan koppla på en slags perforerad slang som läggs ut över bäddarna och försörjer dem med vatten.

Efter något eller några år kan ramen lyftas bort och en kant kan grävas som markerar bädden ut mot en blivande gång eller gräsmatta. Det gör att gräset får svårare att växa in i den fina bädd som skapats.

Jag är inte så noga med vilken typ av löv jag använder i såna här kompostbäddar. Eklöv och boklöv sägs vara mindre bra i odlingssynpunkt, men det har jag inte märkt av. Jag tror att det beror på att jag aldrig använder enbart den typ av löv utan alltid blandar med annat material. Min erfarenhet är att både kompost och täckodling blir allra bäst om det är just en blandning och inte bara en sorts material.

I säckar lagras allt möjligt material fint till dess jag ska använda det.

Allt jag kommer över men inte har tid eller plats för att använda nu lagrar jag i säckar. Jag gör inga lövmullskomposter eller så i säckar utan knyter bara ihop och låter stå till dess jag behöver dem. De är guld värda till olika projekt under våren. Det behövs alltid material på olika håll och jag har aldrig behövt undra vad jag ska använda dem till. Det gör däremot min man.
/Sara Bäckmo

[YouPlaySinglePlayer video="104,495,46583" yod yot ]