25. juli 2018

Josta - ett bär i min smak

De läckra jostabären (kallas också för krusvinbär) är skördade. Bären är sötare än vinbär men syrligare än krusbär och blev snabbt en favorit som marmelad på frukostmackorna.

Stora klasar med mörklila bär i motljus.

I stora klasar under grenar och bladverk hänger de mörka jostabären.

 

Häromdagen gjorde jag min första ordentliga skörd av jostabär i trädgården. Tjoho! Den yviga busken kallas också för krusvinbär och i min trädgård planterades den första busken våren 2016. Ett år senare gav den några bär att provsmaka och i år kan vi ta den första ordentliga skörden. Jag tycker att de flesta bärbuskar tar minst två år på sig att etablera sig något sånär och det brukar vara först år tre som det blir riktigt bra utdelning. Bra att tänka på för den som går i bärtankar - plantera så snart du kan!

Jostabär är en korsning mellan svarta vinbär och krusbär. Det har roat mig ända sedan jag åt mitt första bär på busken just att de i smaken är precis så jag föreställer mig smakkombinationen. Syrlig och frisk smak av nåt svartvinbärsliknande, men med konsistens av ett krusbär. Jag tycker ibland att krusbär är lite för sliskiga i smaken så jag har haft stora förhoppningar på jostabär.

 

En blå plastbunke fylld med läckert rödlila nyplockade bär.

Nyskördade i bunken. Bären är ganska tunga så det behövs inte särskilt mycket för att skörden ska räcka till en bytta marmelad.

 

Josta är en yvig buske

För dig som är nyfiken på fler sorters bär i trädgården finns det en kanonviktig sak att tänka på med jostabär. Den tar stor plats! På bara två år är stammen lika grov som ett litet träd och hela busken är tre meter i diameter (!!!) mellan de yttersta grenspetsarna. Jag blev överraskad av storleken första året. Eftersom är ganska ny i Sverige, vad jag förstår, hittade jag inte några bra bilder för att få vet hur den såg ut innan jag köpte en buske. Hade jag vetat hur stor den är hade jag valt en annan växtplats eftersom den just nu tar lite för stor plats i anspråk.

Från de kraftiga huvudgrenarna växer långa, smala skott ut. Dessa ger bär år två. Den producerar otroliga mängder av de där sidoskotten. De hänger ut från busken och lägger sig på marken runtomkring.

För att hålla jostabusken i någorlunda schack har jag beskurit den som mina svartavinbärsbuskar, ungefär som för att passa i en häck. Allt som väller utåt sidorna knipsar jag bort.

 

Bären mognar ojämt

När det nu var dags för första skörden kunde jag se att bären inte mognar exakt samtidigt, så som till exempel vinbär gör. Eftersom bären sitter i klasar hade det varit mer praktiskt att kunna repa av alla på en gång, eller att kunna ta dem i hela klasar. Men nu plockade jag en första skörd bär för bär och tänker sedan ta allt på en gång om en vecka eller då de övriga mognat helt.

Bären är något mindre än vanliga krusbär, men det går snabbt att plocka ett kilo. Jag fick ihop 1,5 kilo på min första runda och ser fram emot minst lika mycket till på nästa.

Jag har läst om jostabär att buskarna inte ska ge så riklig skörd. Undrar dock om det kan vara så att kraftig beskärning lockar till större skörd? Jag ser att mina svarta vinbär gärna svarar på den kraftiga beskärningen (se mer i Beskär och ta sticklingar av svarta vinbär) med att producera väldigt mycket. Om jag kan få ut tre kilo från en hårt beskuren buske är jag väldigt nöjd.

Jag hade siktat in mig på ett försök till marmelad av jostabär. Och precis innan lunchen när jag gett mig katten på att sätta koket kom jag på att jag ju måste rensa bären sådär väldigt noga. Blomfnaset måste bort! Det tog en halvtimme, men jag vet ju att det blir så mycket trevligare att äta marmeladen då. Särskilt barnen är känsliga för skräp i sylt och marmelad.

 

En bild på gröna buskar i trädgården.

Busken är osedvanligt yvig och de yttersta grenarna sträcker sig från höger till vänster i bild - 3 meter bred alltså. I framkant växer några buskar liguster och jostabäret står alldeles bakom. Det är inte en bärbuske som är särskilt snygg

 

Närbild på en kraftig stam med fyra huvudgrenar.

Stammen är väldigt kraftig och har vuxit förvånande fort sedan busken planterades.

 

Marmelad av jostabär

Jag följde recept till en vanlig krusbärsmarmelad, men tog en lägre sockermängd och ingen smaksättning. När jag gör tillagningar av för mig nya bär, frukter och grönsaker tycker jag om att göra dem utan annan smaksättning. Jag vill gärna bekanta mig med den nya smaken först. Så här gjorde jag:

  • 1 kg rensade (blomfnas och lilla stjälken bortskuren) jostabär
  • 800 g socker
  • 1 dl vatten
  • 1 pressad citron, enbart citronsaften

Alla ingredienserna lades i en vid kastrull och värmdes sakta upp, samtidigt som jag rörde om så att sockret smälte. Marmeladen kokades ganska kraftigt tills en del av vätskan reducerades. Efterhand gjorde jag marmeladprov; klicka ut en skvätt marmelad på en tallrik och ställ den i kylen. Om marmeladen är klar kan du dra ett finger genom marmeladen utan att den rinner ihop.

Sedan hälldes marmeladen upp på små burkar. Jag förvarar den i kylskåp.

Nu när vi provsmakat kan jag säga att den blev hiskeligt god! Jag älskar lite syrligare saker och den här marmeladen har mycket och god syrlig smak. Perfekt på en smörgås till frukost, eller till kvälls-teet.

Hoppas nu att nästa skörd blir fin med så jag kan prova något mer. Rårörd saft står högt upp på önskelistan, eftersom jag då kan skörda hela klasarna utan småpill, men om barnen insisterar på marmelad kan jag absolut tänka mig att stå ut med finrensningen en timme till. Det blev verkligen väldigt gott!

Vilken är bästa marmeladen du gör? Och av vilka bär?
/Sara Bäckmo

 

10 svar till “Josta - ett bär i min smak”

  1. smultrongarden skriver:

    Den konstigaste kombo-marmeladen jag gjort var Falsk hjortronsylt. Den blev marmelad. Väldigt god smak, och passar fint till mackorna. De båda huvudingredienserna var morot och rabarber. Recept hittade jag på nätet. Den var hjortronfärgad, men hade sin egna otroliga smak. Inte vare sig rabarber eller morot, men väldigt god. Jag minskade sockermängden andra gången. Fin till bl.a scones

  2. Tanja skriver:

    I år testades söta gröna krusbär och vita vinbär blandat. Fint i färgen. Och så gott 🙂

  3. Lillemor skriver:

    Jag är väldigt förtjust i krusbärsmarmelad som blir lite syrlig och plommonmarmelad som är lite mer söt. Bra med variation! Har inga smaktillsatser - bären ger fina smaker precis som de är.

  4. Erika skriver:

    Fläderbär och jalapeno, eller hjortron och ingefära 🙂
    För båda sorterna kokar och passerar jag bären innan jag har i socker och andra smaker, har jättesvårt för de där små knastriga fröna!

  5. b.schimmer skriver:

    Skulle det gå att spaljera jostabärbusken tro? Har sett att man gör det på svartvinbärsodlingar för att det skall vara lättare att plocka.

  6. Maria skriver:

    Min faster har faktiskt haft en buske sedan sent 80tal. Aldrig hört någon annan som har en dock. Här om året tog vi en del av busken till vår trädgård och i år har den etabelart sig och är helt galet stor. Skönt att höra att den svarar på att bli beskuren, måste nämligen klippa min rejält för annars får inga andra buskar omkring någon plats...

  7. Maria skriver:

    Googlar på jostabär och upp kommer detta inlägg skrivet för bara ett par veckor sen!

    Tydligen har vi jostabär. Nyinflyttade i september -17. Trodde först det var en jättebuske med svarta vinbär, men såg sen bären och trodde var rosa krusbär. Och dom blev drabbade av ohyra så dom mognade för snabbt och blev ihopgeggade. Men så var vi bortresta ett par veckor och grannarna var snälla och plockade av busken. Häromdagen meddelade dom att vi inte alls har rosa krusbär, utan jostabär. Förklarar också den ojämna mognaden. Och att den busken håller på att bokstavligt talat ta över platsen där den samsas med röda och svarta vinbär. Så blir glad över att läsa att jag kan beskära den. När ska jag då göra det??

    Hoppas på lite fler bär än vad grannen tog/fick så jag också kan göra marmelad!

    • Sara Bäckmo skriver:

      Du kan skära i den lite när som helst är min erfarenhet. Jag brukar till exempel skära svarta vinbär efter skörden, då ser jag lätt hur formen blir. Grattis till fyndet!

  8. Jag har en krusvinbärsbuske från mitt föräldrahem. Har nog funnits där väldigt länge. Vad jag förstått så är krusvinbärsbuskar taggfria, men det är absolut inte min. Stora sylvassa taggar värre än vanlig krusbär! Den är inte så stor heller, men mycket goda bär blir det!

  9. Maria skriver:

    Tack för svar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *