20. juli 2018

Jordanalys del 3 - Tunnelväxthusen behöver täckodling

I den tredje delen av serien om hur min jord mår, har turen kommit till tunnelväxthusen. Bra näringsinnehåll, men snudd på brist av ett ämne. Jag ger mig själv i uppdrag att justera det - med mer täckodling!

Översikt i tunnelväxthuset.

Sommar i tunnelväxthuset, juli 2018.

 

Det är dags för del 3 i serien om jordanalyser av jorden i min köksträdgård. Tidigare delar kan du läsa här:

Jordanalys del 1 - Jag har tagit jordprover
Jordanalys del 2 - Täckodlad jord är bäst

Idag ska jag berätta om resultatet på proverna som tagits i mina bägge tunnelväxthus. Medan jorden på friland är bland det bästa som finns, visar analyserna att det finns lite att jobba med i tunnlarna. Jorden är till största del bra, men kan bli bättre.

- Jag ser att ledningstalen i tunnlarna är lägre än på friland. Det är fortfarande inom ramen för bra trädgårdsjord, men indikerar lägre näringsinnehåll än i övriga köksträdgården, säger Anna Pettersson Skog, Sweco Environment AB.

Eftersom jag inte själv är bekant med den här typen av analysdokument har jag bett Anna hjälpa mig att tyda svaren. Vill du själv titta på alla dokument med svar från analyserna så finns de längst ner i detta inlägg.

 

Kort om tunnelväxthusen

Tunnlarna har odlats betydligt kortare tid än frilandsjorden. Den lilla tunneln sattes upp hösten 2014. Här bodde höns till sen vår 2015 och det var egentligen först på allvar sommaren 2015 som jag började odla i den. Jorden är skapad av gammal strö från hönsen, komposterat trädgårdsavfall och bokashi-kompost. Säsongen 2018 blir alltså fjärde året för odling i lilla tunneln. Jag odlar rakt ner i jorden, i bäddar i marknivå. Gödsling sker mestadels med bokashi-kompost och nergrävda löv/växtdelar samt en mindre del kissvatten. Alldeles innan jordprovet togs hade lilla tunnelväxthuset gödslats med bokashi-kompost som grävts ner.

Stora tunneln sattes upp våren 2015 och förbereddes för odling i stora upphöjda markbäddar. Jorden var dock obrukbar eftersom marken inledningsvis var ett inferno av kvickrot som behövde arbetas bort. Läs hur jag gjorde det i inlägget Så har jag kvävt bort kvickroten. Första året odlade jag i hinkar på det täckta ogräset och därefter i bäddarna så gott jag kunnat. Nu är jorden grävbar och användbar. Jag odlar i markbäddar med jord, samt i hinkar och krukor fyllda med bokashi-kompost och jord. Gödsling sker mestadels med kissvatten, nässelvatten, bokashi-kompost och nergrävd löv. Vid provtillfället stod en stor del av vintergrönsakerna fortfarande kvar i jorden och gödsling inför sommaren var inte påbörjad.

 

Näring, mullhalt och pH

Jorden i tunnelväxthusen håller sig inom normalvärdena, men har lägre näringsinnehåll och mullhalt än frilandsjorden. Det är bra platser att odla, med potential att växa fram riktigt fina grönsaker. Men det finns en stor förbättring att göra om jag vill få samma fina resultat som på friland.

- Som det ser ut i analyserna skulle en täckodling i tunnelväxthusen vara riktigt bra, säger Anna efter att ha hört mig berätta hur jag gödslar växtplatserna på olika sätt. Det ska jag återkomma till senare.

När jorden undersökts har två olika metoder använts. Dels AL-metoden som tittar på hur jorden bunkrat näring som kommer växterna till nytta i ett långsiktigt perspektiv och sedan Spurway-metoden som undersöker näringsdepåer växterna kan använda snabbt. Det är bra att göra bägge analyserna eftersom de  två näringsskafferierna kompletterar varandra. En brist i den ena depån kan kompenseras av bättre tillgång i den andra.

Det här visar analyserna av jord i lilla respektive stora tunnelväxthuset.

 

Näring: I det lilla tunnelväxthuset är näringsinnehållet högt. Ledningstalet är 1,9 (ska ligga mellan 1-3 för trädgårdsjord). Ett högt ledningstal visar på högt näringsinnehåll. Stora tunnelväxthuset har ledningstal 1,1, vilket alltså är inom ramen för bra jord. Frilandsjorden hade dock ett ledningstal på 4,9!

Anna säger att näringsämnena är väldigt bra i lilla tunnelväxthuset, vilket gör mig mycket glad. Dessvärre ser det lite sämre ut i det stora tunnelväxthuset. Framför allt är det fosfor som ser ut att ligga lågt. Helst ska fosfor ligga på minst 30 i en bra jord, men i stora tunnelväxthuset visar analyserna 5 och 12 i de bägge proverna. Det är snudd på en brist.

- Du kommer inte att märka på växterna att det är lågt fosfor, men de kommer att behöva kämpa lite för att få upp ämnet ur jorden, säger Anna Pettersson Skog.

Fosfor främjar utvecklingen av rötter och fruktsättning, så det låter förstås som en bra idé att försöka jobba upp det.

Magnesium är ett annat näringämne som skulle kunna vara högre i stora tunnelväxthuset.

 

Mull: Medan frilandsjorden har en fantastisk mullhalt på hela 21 % är siffran lägre i bägge tunnlarna. Kring 10 % på båda platserna, vilket ger en mullhalt som brukar rekommenderas i trädgårdsjord.

 

pH: I lilla tunnelväxthuset mättes pH-värdet till 6,9 och i stora tunnelväxthuset till 6,0. Det här är intressant. En trädgårdsjord ska helst hålla sig inom spannet 6-7 i pH. Mina tre växtplatser varierar däremellan. I lilla tunneln är det på gränsen till för högt och i stora tunneln är det på gränsen till för lågt.

Anna funderar kring vad orsakerna kan vara och stannar upp vid det faktum att jag gödslar en hel del med kiss i stora tunnelväxthuset. Faktiskt är det den växtplats i trädgården som får störst mängd kiss som gödning.

- Urea bidrar till sänkt pH, säger Anna. På friland gödslar du med täckmaterial i större utsträckning och det bidrar till höjt pH. Att stora tunneln har ett lägre pH tror jag är ett direkt resultat av att du gödslar med kiss. Jag tror att du skulle få ett bättre resultat om du täckodlade i tunnelväxthuset med!

På friland är pH-värdet 6,3.

 

Mer täckodling

Tunnelväxthusen är mina mest koncentrerade växtplatser. De levererar mat för alla årstider och odlas konstant oavsett säsong. Jorden har vissa viloperioder, men inte i samma intervaller som på friland. Det är viktigt att tänka på gödslingen och hitta en bra metod för att tillföra nog mängder.

Jag får många tankar efter att ha sett analyssvaren. Egentligen är det inga stora saker som jag i panik behöver ändra, men i samtalet med Anna Pettersson Skog är det lätt att förstå att resultatet av det jag odlar antagligen skulle kunna bli finare om balanserna i jorden var bättre.

- Det ser onekligen ut som om täckodlingen är det avgörande för den fina jord du har på friland, säger Anna. Det är mycket bra balanser mellan pH, mullhalt och näringsämnen. Det vore spännande att se om du kan jobba vidare med täckodling i tunnlarna och jobba fram ett ännu bättre resultat.

Rent konkret tror Anna att täckodlingen skulle bidra till att öka fosfor och magnesium i jorden, alltså de ämnen som nu ligger lågt. Magnesium finns i grönmassans klorofyll. Färska växtrester på jorden skulle alltså kunna vara en bra kur. Dessutom skulle pH-värdet höjas också, samt att mullhalten skulle öka väsentligt.

Medan jorden på friland är inne på sin åttonde säsong är det bara fjärde året som tunnelväxthusen odlas. Anna och jag pratar om att min frilandsodling har några års försprång och att det vore kul att se hur jorden i tunnelväxthusen utvecklats om till exempel fem år, om jag jobbar aktivt med att boosta jorden med täckodling. Utmaning antagen!

 

Varför jag inte täckodlat

Jag hade redan inför den här säsongen bestämt mig för att jobba mer aktivt med täckodling i tunnlarna, mest för att jag är nyfiken på att hitta ett bra arbetssätt i den här miljön. Direkt efter samtalet med Anna gick jag ut och gjorde en ny täckodlad bädd i stora tunnelväxthuset till några av mina vintergrönsaker. Det kändes så bra!

Anledningen till att jag just nu inte täckodlar är för att jag haft en begränsad yta att vinterodla på. Med liten yta är det svårare att kombinera sommargrönsaker med vintergrönsaker, och en täckodlad yta skulle ytterligare minska området jag kan odla. Dessutom har jag velat bekanta mig mer med det faktum att det lever många mördarsniglar i tunnelväxthusen och jag har behövt skaffa mig en strategi för detta innan jag utvecklar täckodlingen mer. Den här sommaren blev det dock svårt att realisera planen om täckodling eftersom jag inte har något gräsklipp till större ytor att använda på grund av torkan. Nu känner jag mig peppad att jobba vidare och börjar i mindre skala. Mer om det på bloggen snart.

 

Alternativ till täckodling?

Eftersom många av er som läser kanske inte har samma möjlighet att täckodla som jag har, eller av andra anledningar inte vill täckodla, frågar jagtill sist Anna Pettersson Skog om vilka alternativ som hon ser till täckodlingen för att gödsla bra och enkelt.

Anna berättar att köpt stallgödsel, alltså kogödsel på påse, fungerar ganska bra. Det ger struktur till jorden och tillför liv. Den egna hushållskomposten är också en superfin resurs. Jord köpt på påse är bra att starta med, men har inte näring som räcker för hela säsongen. Anna berättar om en gödselmetod som heter promillemetoden, som baseras på forskning från SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Den går ut på att använda ett flytande gödselpreparat med precis rätt förhållande mellan de olika näringsämnena (Anna tipsar om att produkten Blomstra är ett sådant gödningsmedel) och tillsätta just en promille gödning i bevattningsvattnet - vid varje vattningstillfälle. Lite gödning ofta alltså, till exempel 1 ml näringslösning till 1 liter vatten.

- På det viset får grönsakerna precis det de behöver just nu, säger Anna. Det har visat ge väldigt bra resultat och är användbart för den som odlar till exempel på balkong eller i pallkragar och krukor med köpt mulljord.

Den här metoden ger inga förråd av näring i jorden och någon härlig mullbank byggs inte heller upp. Det är helt enkelt ett annat sätt att odla och jag har själv inga erfarenheter av det.

 

Sammanfattning

Den här jordanalysen har tänkt att jag ska göra i flera år. När jag äntligen har på papper hur min jord mår är jag stolt och glad. Under åren sedan 2011 då jag började skapa köksträdgården har jag inte bara odlat otroligt stora mängder mat till min familj och ordnat en kreativ och vacker grön oas för oss som bor och lever här, jag har också skapat en fantastisk livsplats för mikroorganismer i jorden.

Det bekymrar mig mycket att höra hur brukade jordar utarmas och att jordens mångfald minskar. Jag tänker mycket på hur vår familj disponerar resurser och vilka avtryck vi gör i vår miljö. Genom att odla egen mat i trädgården tycker jag att jag gör en konkret insats för miljön och klimatet. Att det dessutom är möjligt att göra med organisk gödsel i form av växtmaterial som kan produceras hemomkring är fantastiskt!

Själv tror jag att det är möjligt att skapa förändring som gör skillnad till det bättre och att alla och envar kan vara med och bidra till det. Min lilla plätt på jorden är för liten för att enskilt göra skillnad, men om den kan få vara ett exempel som bidrar till att många fler hittar sätt att odla sin hemmajord - då kan vi göra skillnad tillsammans.

Tack för att du har läst den här serien av inlägg! Till dig som har frågor om hur täckodling fungerar vill jag gärna tipsa om min långa artikel på temat. Den kan du läsa som medlem på sarabackmo.se, alternativt köpa för 15 kronor här: Täckodling - min bästa hjälp.
/Sara Bäckmo

 

 

Dokument som visar näringsinnehållet i jorden.

Näringsinnehåll i växtplatserna jag tagit prover från.

Dokument som visar resultat av jordanalys.

Jordanalys , enligt AL-metoden.

Dokument som visar resultat av jordprover.

Jordanalys av lilla tunnelväxthuset, enligt AL-metoden.

Dokument som visar svar på jordprover.

Jordanalys av jord från friland, enligt AL-metoden. Den här metoden mäter de långsiktiga depåerna av näring i jorden. Se raderna längst ner för att läsa om näringsinnehållet i jordens näringsinnehåll.

 

3 svar till “Jordanalys del 3 - Tunnelväxthusen behöver täckodling”

  1. […] med ull i pallkragar efterhand och jag är också nyfiken på att prova täcka i tunnelväxthusen. Sammanfattningen av jordanalysen som gjordes i somras visade ju att täckodling skulle göra jorden i tunnlarna gott - kanske är […]

  2. En liten fundering....
    Du har ju fått mig och kossa potta igen hihi, men hur gör du med kisspapperet inväxthuset??
    Kan man ha en bokashinhink kanske?? Eller hur gör du??
    Hjälp hahaha

    • Sara Bäckmo skriver:

      Vi har en kruka där vi lägger pappret. Sen tömmer jag den i komposten, lägger på jord med täckmaterial över eller öser ner i bokashi-hinken. Lätt som en plätt! Lycka till =)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *