När mina odlingar i rask takt vuxit de senaste åren har behovet av att kompostera blivit större än tidigare. Jag har klarat mig fint på att använda växtmaterial från grönsaker och lite annat i mina täckodlingar, men med mer sommarblommor, perenner och buskar i trädgården har det blivit nödvändigt att bygga fler komposter. Under året har du kunnat följa några av mina byggen och nu tänkte jag visa hur jag anlägger kompost från grunden.

Läs mer: Byggbeskrivning - Bygg din egen trädgårdskompost

Varje binge/fack rymmer ungefär en kubikmeter växtmaterial, och senare jord. Här har en ny binge precis startats, med lite växtmaterial i botten. Foto: Ida Sjöö.

Anlägga kompost

När komposten är färdigbyggd är den redo att tas i bruk, oavsett årstid. Det är alltid en bra tid att börja kompostera! Det spelar ingen roll om det är mitt i sommaren eller slutet av hösten. Så länge du har något att kompostera kan du starta. Om du i detta nu bygger en kompost kan du spara material i säckar eller provisoriska högar, så att du har något att lägga i komposten när det väl är dags.

Innan du sätter igång med komposterandet ska du kika på botten av bingarna. Var har du ställt komposten och hur ser det ut på marken? Om du gjort komposten på en plats med mycket ogräs eller annat som kan växa upp i komposten, är det en bra idé att göra någon liten åtgärd. Du kan täcka botten med kartong eller tidningar, som kväver ogräset och hindrar det att växa upp innan rotsystemen dött.

Det är viktigt att komposten har kontakt med marken, så att maskar och insekter kan förflytta sig in och ut ur komposten, och så att överskottsvatten kan rinna ut. Min kompost står på en plats som täckts av vävd markduk och träflis. Maskarna kryper lätt som en plätt igenom dessa material. I en av bingarna har jag lite jord som grävts upp. Den har jag täckt med kartong för att minska ogräs.

Mer om kompost: Gör egen maskkompost

Om komposten står på en plats där det kan växa upp ogräs i komposthögen, brukar jag täcka botten med ett lager tidningspapper eller kartong innan jag anlägger komposten. Foto: Ida Sjöö.

I komposten kan många olika växtskräp läggas. Det behöver inte finfördelas innan du lägger det i högen, men det tar större plats om det inte delas i mindre delar. Foto: Ida Sjöö.

Kickstarta komposten

Komposten byggs nu på lite pö om pö, utifrån vad som finns tillgängligt i trädgården - och när. Lägg till exempel en första omgång trädgårdsskräp i botten och sprid ut det över ytan.

Om du har möjlighet kan du tänka på att varva olika material, så att inte en halv kubik löv läggs på vid ett och samma tillfälle. Om komposten består av både kväverikt färskt material (till exempel blast, gräsklipp och annat direkt från odlingen) varvat med kolrikt visset material (till exempel löv, torkat gräs och halm) så blir processen i komposten allra bäst.

Jag brukar ge mina komposter en kickstart, genom att blanda in lite gammal kompost eller ett gäng kompostmaskar i den nya högen. Det sätter fart på nedbrytningen! När den här komposten var helt ny öste jag i en hink dyngmaskar (små kvicka röda maskar, som också kallas för kompostmaskar) från en annan plats i trädgården.

Ett annat sätt att ge nedbrytningsprocessen en skjuts är att vattna komposten med kiss. Det innehåller massor av kväve och brukar göra att aktiviteten i komposten sätter fart.

Det finns många olika preparat på marknaden som sägs öka aktiviteten i komposten och så vidare. Jag skulle säga att det är helt onödigt. Lägg pengarna på annat. I de flesta fall är nedbrytningen i komposten inget man behöver tänka särskilt på, om du sett till att grundförutsättningarna är okej:

• lagom blandning mellan kolrikt och kväverikt material
• lagom fuktigt/torrt
• lagom stor komposthög

När min kompost var ny planterade jag in rejält med spralliga kompostmaskar för att kicka igång nedbrytningen. Foto: Ida Sjöö.

Komposten sjunker ihop

På hösten och våren händer det lätt att komposten blir kanonfull på en gång, när trädgården dignar av växtmaterial att ta hand om. Då kan det vara bra att känna till att kompostmaterialet minskar i omfång väldigt snabbt. Dels trycks materialet ihop under tyngden från det som läggs ovanpå. Det blir platt, liksom. Dessutom gör själva kompostprocessen, alltså nedbrytningen, att materialet bit för bit minskar i volym.

Hur mycket volymen minskar beror på vad komposten består av. Om det är väldigt luftigt och lätt material, till exempel squashplantor, så försvinner en hel del i komposteringen. En mer kompakt hög av löv minskar inte lika mycket i volym.

Mellan tummen och pekfingret brukar jag räkna med att upp till två tredjedelar av kompostmaterialets ursprungliga volym försvinner, fram till dess att den färdiga jorden grävs ur. Detta kan vara bra att känna till om du till exempel fyller upp pallkragar med kompostmaterial att odla på, eller gräver ner kompost i marken - det sjunker ihop.

Vad kan du kompostera?

För att ha en trädgårdskompost behöver du inte ha något särskilt tillstånd av kommunen, vilket är väldigt praktiskt. Så snart du vill kompostera hushållskompost gäller dock andra regler.

Detta kan du lägga i din kompost

• växtdelar (blad, stjälkar, rotdelar)
• gamla grönsaker
• överblommade sommarblommor
• färskt träflis
• halm, hö, ensilage
• gödsel
• gräsklipp
• löv
• sågspån
• torv
• kökskompost (undvik i tätbebyggt område, då det kan dra till sig skadedjur)
• bokashi

Läs mer: Vad är bokashi-kompost?

Undvik följande i trädgårdskomposten

• växtdelar från invasiva växter
• ogräs (kan komposteras om värmeutvecklingen är hög)
• aska
• icke-organska material

Jag brukar fuska lite med mina komposter och vända ner en hink från köket då och då, så länge jag har koll på innehållet och inte lägger i kött-kompost. Då tar jag grepen och gör en grop i mitten av komposten, där är det ofta varmt så det ryker och processen är i full fart. Hinken töms och ett rejält lager kompost läggs över. På bara några veckor har kökskomposten blivit jord. På samma sätt går det också bra att tömma ner bokashi-hinken i trädgårdskomposten. Men var medveten om att det här inte är enligt reglerna, i de flesta kommuner.

Gamla squashplantor har ihåliga stjälkar. Även om det först ser ut att vara massor av växtmaterial, så trycks det snart ihop och blir knappt något alls kvar. Super när man vill anlägga kompost. Foto: Ida Sjöö.

Kompostmaterialet är luftigt först, men packas ihop så snart nedbrytningen tar fart. Foto: Ida Sjöö.

Om det blir fullt

Nu kommer vi till det roliga med att anlägga kompost: att fylla upp den. För mig är komposten en lika viktig plats som avstjälpningsplats, som jordfabrik. Det är så skönt att bli av med skräp som ligger och dräller. Det mesta åker i komposten och kommer sedan till användning på nya sätt.

En sak som jag ofta råkar ut för är att komposten blir full, innan jag packat ner allt jag vill bli av med. Då har jag två knep.

Mellanlagringsplats

Lägg kompostmaterialet du inte får plats med bredvid komposten ett tag. Efter några dagar brukar det gå att lassa i mycket mer i komposten när den sjunkit ihop. Det gör inget om växtdelarna ligger på provisorisk plats ett tag och läggs i komposten när det finns rum.

Kompostkvarn

Det får plats mycket mer material i komposten om det finfördelas. Du kan klippa materialet i mindre bitar med sekatör, men det går mycket snabbare att använda en kompostkvarn. Det gör jag ofta när jag ska anlägga kompost. Med mindre växtdelar i högen komposteras materialet snabbare.

Läs mer: Fint flis i kompostkvarn

Med finfördelat kompostmaterial får mer plats i komposten, dessutom bryts materialet ned snabbare om det är i mindre delar. En bra sak att tänka på när du ska anlägga kompost. Foto: Ida Sjöö.

Fylla ett eller två fack

En kompost med två fack (eller tre eller fler, som är en annan variant) används på så sätt att ett kompostfack fylls och när det inte får plats mer material, vänds komposten ner i det tomma facket intill. På så sätt luftas komposten. När komposten får lite extra syre går nedbrytningsprocessen snabbare än om den kompakta högen får stå och dra i egen takt.

Det går också bra att fylla bägge komposthögarna och låta nedbrytningsprocessen ha sin gång utan att vända komposten. Nackdelen är att det tar längre tid och att du kanske behöver mer plats för att kompostera.

Jag ska skriva mer om att vända komposten i nästa del om att anlägga kompost hemma.

Jag brukar fösa ner materialet så det fyller ut komposten väl, istället för att bara ligga i en klump i mitten. Foto: Ida Sjöö.

Många som odlar har flera olika sätt för att ta hand om trädgårdens olika slags kompostmaterial. Här i min lilla trädgård på berget har jag just nu fem olika slags komposter, plus täckodling, och de funkar på lite olika sätt beroende på vad det är jag komposterar. Tre av komposterna är så kallade trädgårdskomposter, där jag komposterar i huvudsak växtdelar. Så, även om trädgården och odlingen är ganska liten, kan den producera massor av material. Bäst är ju om det materialet blir en resurs i trädgårdens kretslopp, istället för att köras iväg till kommunens återvinningscentral eller dumpas någonstans utan att komma till användning.

När det är dags för mig att ta nästa steg med min kompost ska jag göra ett nytt inlägg. Om jag har tur hinner jag med att vända komposten en gång innan vintern. Det blir kul. Hoppas du lärde dig något nyttigt om att anlägga kompost hemma!
/Sara Bäckmo