Många av oss lockas av fröpåsarnas fina bilder. Stora vackra grönsaker, sådär som vi är vana vid att se dem. Nu när jag delar bilder på de tidiga bladgrönsakerna och andra vårprimörer ser jag många undra hur odlingen gått till. Vad är det vi äter egentligen? Hur har jag kunnat odla dem så tidigt? Och så sent?

Prima primörer
En del av min yta avsätter jag till snabbodlade grönsaker, gärna de bästa och mest skyddade växtplatserna. Jag har skrivit om fördelarna med snabbväxande grönsaker tidigare, läs gärna inlägget Varför odla snabbväxande grönt? På de här ytorna odlar jag mängder med grönsaker som skördas långt innan de blivit sådär stora och frodiga som de ofta är på bilder vi matas med i magasin och böcker. Fördelen är att de blir skördeklara så väldigt tidigt, jämfört med om jag skulle skörda dem fullstora. De blir mina vårprimörer.

Grönsaker som jag gärna odlar för tidiga skördar av små blad är: grönkål, svartkål, asiatisk kål (t.ex pak choi), broccoli, blomkål, sallat och spenat. Alla funkar också att så i slutet av sommaren för skörd senare under hösten.

Så här såg svartkålen ut innan den skördades och landade i salladsskålen på bild längst upp i inlägget. Pyttesmå, späda och mycket goda blad.

Sådd under vintern
Alla grönsaker jag nämnt ovan går att så under vintern, i kall jord. Fröerna gror när det blir lagom temperatur i jorden, oavsett om det är utomhus, i en pallkrage med lock eller i ett växthus. Det underlättar min tidiga odling eftersom jag aldrig behöver hålla koll på jordtemperaturer eller oroa mig över att det kommer kall nederbörd som kyler. Jag litar på att fröerna vet när det blir bra att titta upp. Det är sällan det slår fel.

Läs gärna Vad är vintersådd?

Tät sådd
Det här grönsakerna ska som sagt inte växa länge i landet och blir stora och pampiga. Det är de små bladen jag är ute efter. Små blad kräver inte så stora utrymmen - jag kan odla dem tätt. Det enklaste är att dra upp en rad på lämplig plats och strössla ut fröerna mellan tummen och pekfingret. Jorden läggs igen och sedan vattnar jag, om det inte är vinter och smällkallt för då avvaktar jag en tid.

Fröerna gror i en tät sträng och när de bildat några bladpar är det dags för skörd. Ju mer jag sått desto tidigare kan jag börja skörda eftersom det alltid finns nytt som är på väg att växa till sig. Det är därför jag inte snålar med vintersådderna utan fyller upp hela det stora tunnelväxthuset och gärna mer yta än så. Efter vintern är vi svältfödda på färska blad så jag odlar stora mängder.

Skörd
Det är lätt att skörda de tidiga bladen. Jag klipper helt enkelt av dem och låter plantorna stå kvar i jorden. Då växer plantan upp på nytt och ger ännu mer att skörda några veckor senare. Se klippet nedan.

Funkar det?
Jag vet att det här låter jättekonstigt för den som odlar på ett mer traditionellt sätt. Vad är det för nytta, liksom? Och är det här verkligen något som funkar i annat än södra delarna av landet?

Det finns förstås inga garantier för att någonting alls funkar. Men tänk om det gör det! Tänk om du provar och inser att du kan vara självförsörjande på gröna blad från april, bara för att du vågade ta det stora steget och peta ner lite frön när du inte trodde det var möjligt att så något. Tänk om traditionen spelat dig ett spratt?

Att odla späda, snabba blad funkar fint i hela landet, vinter, vår och sommar. Rota fram fröpåsarna eller köp nya. Fyll en bädd på friland, en pallkrage eller växthuset. Och några veckor senare kan du njuta av svartkål på smörgåsen, spenat i dressingen och blomkål i omeletten. Blomkål och broccoli odlar jag förstås som blad, inte för den broccoli och blomkål vi är vana att se, det måste jag förtydliga.
/Sara Bäckmo