Import av fröer och växter från utlandet - så funkar det
Var noga med att inte ta hem fröer och växtmaterial från utlandet - utan att veta att det du för in är friskt. Och ta aldrig fröer från grönsaker och frukt i matbutiken. Läs vad som gäller för att minska skadegörare genom EUs importregler.
Något av det vi odlare älskar att kika på är växter och fröer. Vi blir liksom inte mätta på läckra sortbeskrivningar och drömmiga bilder på spännande växter vi kan odla i trädgården. När vi sett nog av utbudet på hemmaplan kikar vi gärna utomlands. Och både växter och fröer följer med när vi reser till andra orter och länder.
Många som följer Skillnadens har frågor om vad som gäller kring det här med att handla, eller ta med sig hem, växter och fröer från länder utanför Sverige. Jag tycker det är ett spännande och viktigt område och har skrivit det här inlägget som ett samarbete med Jordbruksverket.
Jordbruksverket i Sverige har bra sammanfattande information om växtmaterial och utsäde från länder utanför och inom EU. Det är bra att läsa på, så vi vet vad som gäller den dag något lockar. Du hittar information genom länken nedan.
Växtmaterial och utsäde från utlandet
EU-regler för import gäller
I respektive land inom EU är vi oroliga för särskilt allvarliga skadedjur och smittor som ännu inte finns här. Området är så komplext att det är svårt att sätta sig in i allt som privatperson, och kanske att se nyttan med det hela med. Men flera av de allvarligaste skadegörarna är såna som går hårt på just grönsaksodling, och i förlängningen skulle kunna bli mycket svåra problem också för oss som odlar hemma. Det finns alltså anledning att vara försiktig och tänka efter både en och två gånger.
Hur vi får lov att ta hem växtmaterial (till exempel plantor och sticklingar) och utsäde (till exempel fröer, knölar och lökar) från länder utanför Sverige styrs av EU:s regelverk. Där står tydligt vad vi som privatpersoner har att hålla oss till.
Reglerna som styr vad vi får lov att ta hem och inte finns för att begränsa insekter, virus, svampar och andra smittor som kan föras in via plantor och utsäden och drabba växter som växer och odlas här i Sverige. Det finns en lång rad obehagliga skadegörare som vi odlare gärna vill slippa och det är därför reglerna finns.
Som nyfiken odlare gäller det att ha koll på reglerna och försöka hålla sig till dem efter bästa förmåga.
Oönskade skadegörare
Utanför EU finns områden med läskiga skadegörare, med insekter, virus och andra smittor som kan ställa till förfärliga problem både inom yrkesodling och hemodling. Tre skadegörare som är särskilt allvarliga är:
Paprikablomvivel - En insekt som lägger ägg i bland annat paprika och chili. Äggen kläcks till larver. Efter angrepp av larver skrumpnar frukterna och faller av. Paprikablomvivel är en mycket svårstoppad insekt som just nu enbart finns i USA och mellersta delarna av Amerika. Odlare i hela världen bär oro för angrepp. Den hålls borta genom olika importregler.
Japansk trädgårdsborre - En skalbagge som kallas för en "värsting" bland experterna, eftersom den till skillnad från en del andra insekter ger sig på nästan allt som växer. Den älskar grönsaker, men äter också frukt, blommor och träd. Den förökar sig i jorden, sprider sig mycket lätt och är oerhört svår att stoppa. Finns naturligt i Sydostasien, men har tyvärr kommit till Italien och Schweiz där försök görs för att utrota den.
Skrumpvirus - Ett virus som egentligen heter Tomato brown rugose fruit virus. Viruset är helt ofarligt för människor, men drabbar tomatplantor hårt. Drabbade växter tappar i tillväxt och ger missfärgade och dåliga tomater. Viruset överlever länge på olika ytor och sprids därför mycket lätt, till exempel från kläder, redskap, jord, köksutrustning. Spridning förhindras genom att utsäde kontrolleras. Det är för att hålla virus som detta borta från odlingar som rekommendationen om att aldrig ta frö från grönsaker i matbutiken finns*. Grönsaker i butik hanteras som livsmedel och genomgår inte samma kontroller som utsäde, vilket innebär en risk för att smitta finns i importerade tomater.
*Det finns också andra anledningar till att inte ta frö från köpta grönsaker, läs om dessa i länken ovan.
Vilka växter får du ta hem till Sverige?
Länder inom EU
Om du reser till ett annat EU-land får du ta hem växter till Sverige därifrån. Du får också handla fröer, lökar och knölar inom EU och ta hem. På nätet får du handla både fröer, knölar, lökar och växter från EU-länder. När du får din beställning köpt på nätet ska samtliga varor ha ett medföljande växtpass. Allt växtmaterial som säljs av yrkesodlare ska ha medföljande växtpass.
Inom EU finns särskilda områden som du inte får ta med dig växter från. Till exempel hör Kanarieöarna till regioner som räknas som områden utanför EU. Och Norge ligger nära oss, men är ju - precis som Storbritannien - inte med i EU och därför gäller samma regler där som för länder utanför EU. Det är också därför som jag inte skickar växter och utsäden till Norge, från min webbutik. Det är alltså inget jag hittat på själv.
Utöver ovan kan det finnas lokala små områden med särskilda restriktioner - också inom EU. Det kan pågå ett utbrott av en viss skadegörare, som då gör att myndigheter lokalt tagit till vissa begränsningar. Detta ska vara tydligt informerat för allmänhet och yrkesodlare, men kan vara bra att särskilt förhöra sig om för den som vill ta med en växt från naturen.
Läs mer: Områden som inte omfattas av EUs växtskydd
Inom EU finns också särskilda regler för att skydda växter som är utrotningshotade och hindra att invasiva arter sprids över nya områden.
Länder utanför EU
Om du reser till ett land utanför EU får du inte ta med dig en enda växt tillbaka hem. Inte heller fröer, lökar, knölar. Det är enkelt att komma ihåg. Men svårt att låta bli, förstås.
Det finns dock ett undantag från det här med att inte ta med växter från länder utanför EU.
Växtmaterial och utsäde som har ett så kallat sundhetscertifikat får lov att föras in i Sverige. Certifikatet utfärdas efter att prov tagits på en stor batch av växter eller utsäde, som garanterar att materialet är fritt från skadedjur och ohyra. Sundhetscertifikatet är en komplicerad historia, som endast större växtföretag har möjlighet (ekonomisk och/eller sett till mängd utsäde som ska ingå i proverna) att ansöka om. Som privatperson kan man också bekosta sundhetscertifikatet, men det är både tidsödande och mycket kostsamt. Jag har aldrig hört om någon som gjort det i egen regi, även om vi är många som undersökt hur det rent praktiskt skulle funka.
Dessutom får vi ta med färska frukter av ananas, banan, dadlar, durian och kokosnöt till Sverige och EU från andra länder.
Läs mer: Ta med eller köpa växter till Sverige
Vad är ett växtpass?
Växtpasset känner du säkert igen om du handlat växter eller fröer på nätet. Det ska skickas med alla växter och utsäde som säljs på nätet, både inom Sverige och från utland, men behöver inte finnas på varor som säljs över disk i butik. Till exempel skickar vi med växtpass för alla växter och utsäden som säljs i webbutiken från Skillnadens handelsträdgård.
Växtpasset är ett sätt att om det behövs kunna spåra växter genom en lång kedja; från odlare, grossister och övriga som handlar med varan. På växtpasset står vilken växt det rör sig om och ursprungsland, det finns uppgifter om säljaren (den som utfärdat växtpasset senast) och vem som hanterat växten tidigare.
Om det upptäcks ett skadedjur eller en smitta på en växt, som inte får lov att finnas i den regionen (ett land eller ett särskilt område) inom EU där du är, så kan växten med de registrerade växtpassen spåras genom kedjan av aktörer som hanterat växten, för att på så sätt försöka minska de svåraste skadedjuren.
Hos oss som slutkunder finns inga krav på att spara eller hantera växtpassen på något särskilt sätt, de kan kastas när man får växten.
Tips om du hittat en fin växt
Om du reser någonstans och ser en fin växt som du vill ta sticklingar eller frö från är det alltså en dålig idé att knycka ett skott eller samla frö, om du är i ett land utanför EU. Bättre är att identifiera växten med hjälp av en plant-app, det finns flera att ladda ner till telefonen. När du vet vad växten heter, eller vilken typ av växt du hittat, kan du söka efter den i en svensk eller europeisk plantbutik på nätet. Eller så ringer du till en plantskola/handelsträdgård i närheten och hör om de kan ta hem växten till dig. Om du lyckas vet du att du får ett friskt exemplar, som sannolikt inte bär med sig några smittor eller skadedjur.
Inom EU får du ta med dig både sticklingar, knölar, lökar och frukter/grönsaker att ta frö från. Men då måste du själv göra det du kan för att kontrollera att växten är helt frisk och att du inte äventyrar friska plantor och jord som du odlar hemma.
Reglerna för hur vi får lov att importera och förflytta växtmaterial har ändrats under åren. Till för bara några år sedan var reglerna mer tillåtande, och privatpersoner kunde till exempel köpa frö från länder utanför EU mycket lättare. Vissa sorter fick över huvudet taget inte importeras då heller, medan reglerna för andra växter var mer tillåtande.
Personligen tycker jag att reglerna nu är enklare att komma ihåg: Inget är tillåtet att ta hem från länder utan för EU.
Om du är osäker på vilka regler som gäller kan du alltid höra av dig till Jordbruksverket och fråga.
Kom ihåg
- - ta inte med växter, fröer, knölar och lökar från länder utanför EU
- - inom EU finns också vissa områden som du inte får ta med dig växter och utsäde från
- - växter som inte har sundhetscertifikat kan bära på insekter, bakterier, virus eller svampar
- - växter som ej är godkända inom EU kan vara invasiva och bli ett stort problem vid olaglig import
- - växter som köps på nätet inom EU ska ha ett medföljande växtpass vid leverans
Sist men inte minst. Ibland undrar ni vad jag tycker om reglerna. Jag tycker de är bra! Det måste vara oerhört komplicerat att begränsa smittor och skadedjur, eftersom saker och ting transporteras så himla lätt mellan olika områden idag. Många människor är inblandade och det är svårt ha överblick som enskild person. För mig har arbetet på Skillnadens handelsträdgård varit en ögonöppnare. Skadedjur och smittor hör till vardag i odlingen och i den mån det går att begränsa de allra värsta så har vi alla mycket att vinna på det.
Har jag nån gång slarvat? Ja. Därför är det bra också för mig att få påminnelse om vad som står på spel om vi inte hjälps åt!
Såklart är det tråkigt att inte alla växter är tillåtna att ta hem och odla. Men det får vi helt enkelt bara hugga i oss. Och därmed också njuta och uppskatta det vi faktiskt kan odla, genom kontrollerat utsäde och plantor som våra europeiska odlare och fröföretag kan erbjuda.
Den här artikeln är ett samarbete med Jordbruksverket, som just nu driver projektet Håll naturen frisk, som en del i EFSAs (europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) kampanj PlantHealth4Life. Henrik Alsterbo och Ingrid Areskoug, bägge handläggare inom växtskadegörare på Jordbruksverket, har bidragit med input och faktakoll. Tack!
Av Sara Bäckmo - Skillnadens Trädgård
08. september 2024