Den gula löken torkar i solen varma dagar tills blasten blivit torr och går att pilla bort.

Jag var skeptisk och trodde att det åtminstone skulle behövas någon form av behandling eller så för att löken skulle hålla sig fin. Tji fick jag.

Alla sorters lök är värdefulla i en köksträdgård, särskilt de fleråriga löksorterna förstås. Men gul lök är också fint att odla mycket av - den är nämligen, precis som Birger visade mig, mycket lätt att lagra länge. Det krävs inga jordkällare, frysboxar, exakt tempererade förråd eller konserveringsmetoder. Det är i stort sett bara lök och ett hem som behövs. Därför odlar jag så mycket lök jag kan. Allt som skördas kan användas.

Nu hänger löken utmed fasaden under några dagar för att torka upp innan jag tar in den.

Löken skördas när blasten börjat vika sig och tappa stinget. Då är jag noga med att låta löken, alltså hela plantan, torka ordentligt ute eller inne. När den färska löken torkar lär blasten på något sätt korka igen infarten till löken och minskar risken för att den blir dålig. De yttre lagren av löken torkar också upp och bildar det prassliga orangebruna höljet som omger själva löken. Jag torkar löken så noga jag kan, och sedan lite till för att vara på den säkra sidan. Bäst blir den om den får ligga luftigt och inte på hög huller om buller.

Putsar lök och blast

Nästa steg inför förvaringen brukar jag göra när blasten är så prasslig att jag kan dra av den. Det tar några veckor att torka och går lika bra att göra ute i torrt läge, men bäst förstås inomhus. När löken är torr lyfter jag in den och fnasslar av blasten, klipper av eventuella rotdelar och putsar bort överflödigt skal. Sedan lägger jag dem i en låg kartong, eller snarare flera kartonger eftersom det brukar bli mycket lök.

Så här skrev jag i ett tidigare inlägg om lök:

"När all blast torkar ihop till en fnasig massa gnuggar jag lökarna i händerna så jag putsar bort både blast, jord, onödigt lökskal och annat. Sedan lägger jag dem i korgar eller kartonger och förvarar i rumstemperatur. Under soffan i vardagsrummet, på ett skåp eller hängandes i taket. Med jämna mellanrum går jag igenom och tar eventuellt bort eller lägger fram för användning om det är någon som börjar se skruttig ut. Om mycket lök börjar bli dålig samtidigt fryser jag in den istället. Olika lökar har olika lång lagringstid och jag har valt sorter som ska hålla sig länge.

Gul lök går också att fläta, i alla fall de lökar där inte blasten helt vittrat sönder. Det ser fint ut med en lökfläta i köket."

Egenodlad lök är fin att ha liggandes på ett fat i köket. Den ska inte förvaras i kylen.

Ja, precis så enkelt är det. Gul lök är underbar att ha mycket av eftersom den är så enkel att lagra! Birger hade förstås rätt. Olika sorters lök har olika egenskaper när det gäller lagring. Precis som med alla andra grönsaker gäller det att välja lök med omsorg och inte bara sättlök som sättlök. Välj en sort att odla som är "lagringsduglig" som det ofta står på påsen. Då finns ett bra komplement till salladslök eller andra lökar som odlas för att ätas på direkten. 'Sturon' är till exempel en lök som beskrivs med "enastående lagringsegenskaper", det är ju användbar info till den som vill ha lök att lagra länge.
/Sara Bäckmo