19. augusti 2019

Att fixa en kant

Att ha en snygg kant till en odlingsbädd eller ett odlingkvarter kan göra allt för upplevelsen. Dessutom är det skönt att inte behöva trassla in sig i fransig markduk eller irritera sig över jord och material i gångar som hamnar på fel plats. Här är förslag på flera sätt att lösa en kant i trädgården.

En kant av stora grå stenar i mitten av bilden, träflis i övre delen och gräs nedanför kanten.

En rad med enkla stenar döljer kanten med markduk på ett fint sätt.

 

Jag tror kanske att kanter är det klurigaste i trädgården. Det är liksom lätt att göra ny odlingsplats, men övergången till andra ytor, som gångar, gräsmatta eller uteplatser, är betydligt svårare. Det är svårt att få det snyggt helt enkelt.

Själv har jag för länge sedan förlikat mig med med att nyttan av att odla kommer först och så får kanterna bli som de blir, det estetiska hamnar på efterkälken. Men det måste ju ändå vara praktiskt. För om det inte är praktiskt är det lätt att jag irriterar mig och lägger energi på fel saker. Ett typiskt irritationsmoment är när gräs växer in i bäddar där jag inte orkat hålla efter kanter, eller att markdukar som inte täckts ordentligt fastnar i gräsklippare och trimmer. Suck.

Jag har några enkla knep för att fixa kanter så de hjälpligt funkar. Titta gärna i länkarna jag föreslår för att se bilder och läsa mer.

 

Svart markduk ligger på gräsmattan.

Så här ser det nya odlingskvarterets grund ut; markduk rakt över gräsmattan. Kanten på duken rivs lätt upp när någon går över den.

 

En prydlig kant av stenar med träflis på ena sidan och gräsmatta på andra.

När träflisen är lagd på markduken blir enkla stenar en kant som håller flisen på plats och som döljer markduken.

 

Kant med markduk

För områden som skapats med markduk som täckts av träflis uppstår huvudbry när markduk och flis möter gräsmattan. Flisen rinner ut på gräset och markduken fastnar lätt i gräsklipparen. Detta har jag löst på flera ställen genom att lägga gamla vedträn eller stenar precis i övergången mellan markduk och gräsmatta.

 

Läs mer om mitt nya odlingskvarter:

Mitt nya odlingskvarter
Nya bäddar av kartong och jord

 

I mitt nya odlingskvarter har jag tänkt lösa kanten på enklast möjliga sätt, genom att lägga stenar i övergången mellan träflis och gräsmatta. Stenarna har ungarna grävt upp ur ett stort hål på baksidan av tomten. På medlemsdagen i helgen fick jag hjälp av fantastiska deltagare som var och en hämtade varsin sten och fixade en del av kanten i ett huj. Snyggt! Tack alla som hjälpte till!

För att göra kanten ännu finare kan man pilla bort en del av flisen, skära  hål i markduken och plantera någon typ av häckväxt eller perenn som hjälper till att dölja övergången. Jag kommer så småningom att fortsätta min ligusterhäck som inramning till det här nya kvarteret.

 

Ett prydligt odlingskvarter med flis i gångarna och långa raka bäddar med rader av grönsaker i.

I högerkant ser du en låg häck av liguster som ska växa upp och bilda ett vindkydd och avgränsning mot vår parkering. Den häcken ska få fortsätta tätt bakom kanten av sten senare.

 

En liten köksträdgård med flis i gångarna och bäddar i raka led.

I bakre kanten av det här odlingskvarteret drömmer jag om att bygga ett litet växthus av gamla glasfönster jag sparat.

 

Grävd kant

En grävd kant mellan odlingsbädd och gräsmatta behöver ständigt underhållas. Det är inte svårt, men det tar onödig tid. Alla mina odlingsbäddar som ligger i gräsmattan har den här typen av kanter och det är alldeles för sällan jag tar mig tid att kantskära dem. Oftast försöker jag göra ett ryck då och då och tar potatishackan och krafsar loss gräsrötter som tagit sig in i bädden. Oftast är det faktiskt bara så att förvuxet gräs lagt sig över själva kanten och in över odlingsplatsen. Om detta rycks bort eller klipps ner så är halva jobbet gjort.

 

Träsarg/pallkrage

På samma sätt som stenkanten döljer övergången har jag gjort i kvarteret med den nya pallkrageodlingen. Här står istället för stenar, en stor träsarg. Den är visserligen fylld med träflis, men kunde lika gärna bestå av jord. Under träsargen ligger en markduk, för att förhindra att gräs eller rötter från askarna tränger upp i flisen. Utanför träsargen är det lätt att trimma bort gräset så att det ser fint ut.

När jag sätter pallkragar rakt på gräsmattan brukar jag alltid bottna dem med tidningar så att inte gräs eller ogräs tränger upp i den nya odlingsplatsen. Då lägger jag tidningspappret så det sticker ut en bit utanför pallkragens nedre delar. På så sätt ligger det över gräsmattan och kväver bort gräset alldeles intill pallkragen. Det är väldigt effektivt. Extra bra blir det förstås om en markduk kan läggas över tidningen och träflis, halm eller något annat material läggs på.

 

 

En del undrar om det verkligen är nödvändigt att ha markduk under och betonar önskan om att minimera användningen av plast i trädgården. Det kan jag verkligen förstå. Jag är väldigt mån om att skapa möjlighet att odla när livet är hektiskt på alla håll och kanter. Markduken är en underbar quickfix! De gånger jag provat att anlägga gångar bara med tidningspapper under till exempel halm eller träflis så växer ogräs upp snabbt. Det är så tröttsamt. När jag har mer tid hoppas jag kunna ordna gångar utan markduk där jag kan kväva bort ogräs genom att vara mer aktiv med ogräsrensning och underhåll. Men just nu är min odling så stor i förhållande till mängden tid jag kan lägga på trädgården, att det inte är möjligt.

 

Träflis

Jag har också flera odlingsbäddar som ligger i områden som helt täcks av träflis i gångarna. Och gräflisen ligger förstås på markduken. Hur gör jag här för att inte jord och täckmaterial ska hasa ner över träflisen? Här är det viktigt för mig att inte ha så höga bäddar att jorden kan rasa ner. Jorden hålls också på plats allra bäst om det ligger täckmaterial ovanpå. I inlägget jag länkar till nedan visar jag hur jag löst det i en bädd som täckodlas med ull.

 

Läs mer: Täckodla med ull

 

Svårast är det vid tider på året då jag eventuellt behöver kratta eller gräva i bäddarna, som i den långa djupbädden vid staketet av ris. Men helt ärligt tycker jag inte att det gör något om det skulle hamna lite jord i flisen eller flis i jorden. Det här är ingen perfekt visningsträdgård. Så länge det växer bra i bäddarna är jag nöjd!

 

En stenmur med en lång odlingsbädd täckt med ull nedanför.

Jag använder ull för att täckodla i trädgården. Det håller fukten kvar i jorden på ett mycket fint sätt. Bild från försommaren 2018.

 

Det finns förstås massor av fler sätt att lösa kanter på, till exempel sarger av järn och plast som grävs ner, läckra och låga staket av vävda kvistar och finurliga inramningar av både återvunnet och nytt material. Dessa är ofta vackra som sjutton, men tar lite längre tid att göra. Sånt ska jag ägna mig åt senare. Du får hemskt gärna tipsa om fina kanter och inramningar som du gjort i din trädgård!

Snart ska du få se hur mitt nya odlingskvarter utvecklat sig. Det är snart dags för skörd i en av bäddarna! Tänk vad man kan åstadkomma om man bara vet hur man ska göra!
/Sara Bäckmo

3 svar till “Att fixa en kant”

  1. Så mycket bra ideér! TACK du är så härligt som delar med dig av allt! Sådant som kan tyckas enkelt men bra att dela med sig av sina tips och trix!
    //Berith

  2. Kristina Nilson skriver:

    Hej! Jag gör en enkel kant av grova bräder som står på högkant. Först gräver jag ett smalt dike kanske 7 cm brett. Sedan lägger jag ner brädan och fixerar med flera 50 cm långa armeringsjärn som jag bankar ner på ömse sidor. Brädan ska ligga halvvägs ner i diket. Detta funkar bra som avgränsning mellan jord och gräs, flis och gräs. Armeringsjärnen klipper jag till när jag handlar dem på bygghandeln, de har oftast en stor klippgrej man kan använda.

  3. Eva Hagberg skriver:

    Hej Sara,
    Jag har en jätteäng med Gråbo som jag har slagit med lie och tänkte täcka i vinter. Den slagna Gråbon tänkte jag lägga i en lång komposthög med tät täckning (Jag är rädd att den frösår sig om jag torkar den)
    Relaterat till täckning och täckflis skulle jag vilja fråga om du tror att det räcker med täckduk och ett tunnare lager med jord för ängsblommor på den slagna ytan att inte åter igen invaderas av Gråbo? Hur skulle du ha gjort?
    Tacksam för svar.
    Vänliga hälsningar
    Eva

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *