Skillnadens julmat - tips och recept

Min mamma Ullas rosmaringravade strömming har blivit en klassiker även hos oss på Bökebacken. Hon är en fena på att lägga in sill och grava fisk på alla möjliga olika sätt och självklart har fisk alltid en given plats på vårt julbord. Foto: Maria Fors Östberg

Även om julvädret lyser med sin frånvaro så kommer dagen med stort D närmare och närmare. Vi som har glädjen att ännu dela hus med hemmaboende barn räknar dagarna i kalendrar, förväntningar och diverse skolaktiviteter med juliga förtecken. En härligt tid!

Vi firar alltid jul hemma i huset med vår "lilla" familj. Det är lugnt, mysigt, pyssligt, varmt och lagom ledigt. Kylen och ett av växthusen brukar agera förvaringsplats för julmat och det prasslas ständigt med något i köket när vi skåpäter och njuter av saker som är exklusivt för jul.

Min barndoms jular på Styrsö har till stor del lagt grunden för hur vår julmat ser ut och smakar. Som ö-barn - med en mamma som drivit fiskaffär i många år - har sill och lax haft paradplats på just julbordet, och vi äter gärna havets läckerheter både innan och efter jul med. Som jag minns det var det sparsamt med grönsaksrätter på julbordet hemma på ön, men det är något min man och jag har bättrat på till vår egen familj.

Här har jag sammanställt receptfavoriter som passar till jul. Alla julrecept hittar du i min receptsamling Skillnaden mat på www.sarabackmo.se. Du kan klicka på bilderna för komma direkt till recepten.

Rödkål är en julbordsklassiker jag inte vill vara utan och hemgjord går snabbt och lätt att tillaga och smakar desto godare. Prova! Foto: Maria Fors Östberg

Rödkål

En receptklassiker från vårt julbord är rödkålen. Exakt vilken del av släkten receptet ursprungligen kommer från är jag faktiskt osäker på. Det brukar vara min pappa Bodo som kokar kålen, men katten vet om det inte är från min mammas sida det ursrungliga receptet följt med. Släkten Bäckmo är från Falkenberg (namnet är taget från ett område med snarlikt namn) och från den sidan har vi den halländska grönkålen/långkålen på bordet. Nåväl, det spelar ingen större roll varifrån den kommer. Viktigast är att den står på bordet!

Janssons frestelse. Det här är vårt familjerecept med mycket ansjovis och salt - en maximalt krämig grätäng. Foto: Maria Fors Östberg

Janssons frestelse

Som uppvuxen i ett hus med fiskaffär i källaren var Janssons frestelse en av rätterna som ibland förbereddes som färdigrätt till kunderna. Jag minns hur gratängen låg tillagad i engångsformar av aluminium med papperslock i kyldisken. Min mamma Ulla har fint sinne för smaker när det gäller fisk och hennes Janssons frestelse är den bästa av alla. I receptet heter den till och med "Jättegod Jansson".

Varför heter då egentligen Jansson Jansson? Jo, enligt Svenska gastronomiska akademien har namnet Janssons frestelse myntats när Östermalmsfrun Elvira Stigmark (1886–1953) på en middagsbjudning lät kokerskan fru Sofie Pauline Brogårde döpa ansjovisgratängen. Namnet blev då Janssons frestelse efter en filmtitel från 1928. Min mamma Ulla har inte fullt så många år på nacken, men det har blivit bra många jular ändå med familjens variant. Mycket ansjovis och salt och maximalt krämig grätäng. Det här är vårt recept på Janssons frestelse till julbordet!

Ett gott grönt tillbehör till all julmat är brysselkål. Särskilt till julskinkan! Foto: Maria Fors Östberg

Grönkål är rätt hela vintern och en sallad på färska blad är oslagbart gott. Äpple och senap är en fin smakkombination till den gröna salladen. Foto: Maria Strömberg

Grönkål och brysselkål

Grönkålssallad kan göras i många varianter och varieras i oändlighet efter vilka smaker som önskas. Med en senapsdressing till kålen blir salladen ett smakrikt tillbehör som passar fint till många milda vegetariska rätter. Den här grönkålssalladen är en av rätterna jag längtar allra mest till på julbordet.

I år har jag mycket brysselkål från odlingen och den kan tillagas på en mängd olika sätt; gratinerad, hastigt stekt med honung och senap, blancherad och marinerad i blandad sallad, eller något helt annat. Gott är det i alla fall och ska helt klart upp på bordet i år.

Mustig, fruktig limpa som är enkel att variera och passar särskilt fint till en god ost. Foto: Maria Strömberg

Slottsbröd med frukt

Det här brödet serverades på Teleborgs slott i Växjö en lunch och jag kunde inte låta bli att be om receptet. Jag fick ett storköksrecept till 20 limpor och har arbetat om det till att passa för två limpor. Det är ett sött bröd fullt av frukt och bär från trädgården. Mycket gott till ost en eftermiddag med te, eller till en lyxig helgfrukost i december. Maffigt att ställa fram på julbordet!

Doppigrytan

Till jul skördar vi och kokar grönkål, i skinkspad förstås. När vår äldsta pojk var knappt ett år var han ute  på julafton och kollade läget i trädgården. Väl inne i hallen luktade både ungen och overallen väl konstigt. Han hade hittat en hel kastrull med något kul utanför trappen och lyckats välta hela den stora kastrullen med kallnat och geléat skinkspad över sig. Den julen smakade både kål och doppigrytan lite annorlunda.

Dopp i grytan är ett måste hos oss. Brödet är vårt doppebröd - vårt bästa julebröd som jag brukar baka på julaftons morgon.  Det är jättegott till skinkspad och att äta till kål och skinka. Men lika smakligt med ost och senap till gröten. Eller med honung på till en varm kopp choklad i soffan, när det egentligen är alldeles för sent för att äta.

Receptet på familjens doppebröd kommer från min mamma Ulla, som bakar brödkakorna efter julfrukost. De små brödbitarna som trycks ut från kakornas mitt är de allra godaste!

.

Vår familjs bästa doppebröd. Foto: Maria Fors Östberg

Glöm inte julgodiset!

För vissa är gottebordet det viktigaste av allt. Hemlagat julgodis är så gott och vi har några favoriter som vi brukar göra. Till exempel det här enkla fruktgodiset som brukar gå åt väldigt fort. Det är superenkelt att göra och att variera helt efter eget tycke och smak. Passar odlare perfekt eftersom vi alltid har både frukt och bär från trädgården i frysen. Välj efter vad som finns eller köp något du gillar, välj sedan smaksättning och sötning.

Hemgjord kola med smak av sommarens blåbär från trädgården smakar precis så sött och syrligt som man kan önska sig. Foto: Maria Fors Östberg

Fruktkola är något av det godaste! Sött och syrligt i en ljuvlig smaksymbios. Just i år har jag inte frysen full av blåbär direkt, koltrastarna satte stopp för det. Men det blir lika gott att koka kola på både vinbär, plommon, jordgubbar och annat jag har i frysen. Kola tar lång tid att koka - javisst, och de äts upp alldeles för fort - javisst, men de går inte att vara utan vid vinterns smakligaste högtid.

Läckert godis av frukt, honung och kanel - en av familjens favoriter på julens gottebord. Foto: Maria Strömberg

Tomtegröt är en julklassiker, vår serveras med trädgårdens bär. Foto: Maria Fors Östberg

Julens godaste risgrynsgröt som i princip tillagar sig själv i ugnen och jag slipper skrubba brända kastruller efteråt - hurra! Dessutom hinns det med en massa annat julfix under tiden gröten lagas. Tomtegröt blir också fin i en slowcooker.

Varje vinter köper jag citrusfrukter direkt från odlare i Spanien. De finaste och godaste frukter man kan tänka sig, som inte alls går att jämföra med det vi köper i butik här i Sverige. När gröten kokas gör jag alltid extra och dagen efter blandar jag gröt med lite grädde och vaniljsocker och serverar till lyxig frukost med tärnad apelsin och kanel på. Funkar fint med annan frukt med, men apelsin är så gott. Det blir som en enklare variant av ris à la Malta.

Skillnadens digitala skafferi

Hela min digitala receptsamling ligger gratis för dig att söka i. Där finns många fler fina julrecept - ovan är bara en liten del. I receptsamlingen finns bra kategorier för dig som är ute efter särskilda rätter och du kan också söka utifrån vad som passa den säsong som är just nu. Julmaten har en helt egen kategori och är lätt att bläddra igenom.

Till recepten: Skillnadens mat

Så vassego vänner! Hoppas att det ska smaka i jul!
/Sara Bäckmo