I våras höll jag ett föredrag i norska Molde. Där mötte jag trädgårdsbloggaren Maria Berg Hestad och tappade hakan när hon berättade att hon fångade mördarsniglar med surdeg. Nu har Maria äntligen skrivit ett gästblogginlägg om snigeljakt i köksträdgården. Massor av tips utlovas! Varsågod.
/Sara

Marias köksträdgård ligger i en slänt i villaträdgården, med underbar utsikt över fjorden i Molde.

Gång på gång nämns Molde som en av Norges värsta snigelkommuner. Mördarsniglarna kom hit redan på åttiotalet och har sedan dess fått härja fritt i vårt milda kustklimat. När vi köpte det här huset 2010 kunde jag plocka hundra sniglar på bara en kvadratmeter, precis där köksträdgården är anlagd idag.

I starten var jag nära att ge upp odlingen, men efterhand som köksträdgården ökade i omfång blev sniglarna färre och färre. Det är svårt att sätta fingret på vad som gjorde att jag lyckades bekämpa dem till en hanterbar mängd annat än att en inbiten vilja infann sig. Jag måste ta upp kampen med sniglarna!

Några år efter att köksträdgården började odlas har jag sniglarna under kontroll. Jag har lärt mig att leva med dem. Så kanske är mitt bästa tips till dig som vill få bukt med sniglarna: anlägg en köksträdgård, då tvingas du göra något åt sniglarna. Det har fungerat för mig!

Trots mycket sniglar väljer Maria att täckodla i köksträdgården. Hennes taktik är att klämma alla sniglar hon ser.

Trycker och klämmer
Jag använder sporadiskt både nemaslug och ferramol (nematoder och snigelpellets) på olika vis, det har hjälpt till att reducera bestånden när det var som hemskast. Just nu upplever jag att köksträdgården har så få ställen där sniglarna gömmer sig att det inte alltid är smidigt att använda just nematoder och ferramol. Därför använder jag det mest rutinmässigt i de vildvuxna delarna av trädgårdens utkant och inte främst i köksträdgården.

Det viktigaste i min bekämpning är att jag tar varje snigel jag ser. Det är otroligt effektivt. Och då elimenerar jag dem på enklast möjliga sätt – jag trycker ihjäl dem. Är de små klämmer jag dem mellan fingrarna. Minsta möjliga tid på varje snigel.  Är det många sniglar samlar jag upp dem i handen och lägger på en platt sten som jag klämmer till med en annan sten eller en sko. Ofta håller jag ju på med något trevligare i trädgården som jag gärna vill fortsätta med, så det måste gå fort att ta död på sniglarna.

På det här viset blir snigeljakten en naturlig del av trädgårdsarbetet istället för att vara en stor extrainsats som kräver speciell tid. Man måste bara vänja sig vid att hantera sniglarna. Alla tycker de är äckliga till en början men när man har tagit kål på några tusen så har man vant sig.

Här är en hink med surdeg utplacerad mellan grönsakerna i växthuset. Maria fyller på med sniglar som hon hittar i odlingen.

Surdegstipset
Ja, hur var det nu med surdegen. Jo, jag tycker inte om att köpa dyra specialmedel för att bekämpa sniglar, det är mer min stil att använda det jag har. Det var så jag upptäckte att något underligt händer med sniglarna när de hamnar i surdeg.

Egentligen skulle jag testa om surdegen kunde användas för att locka sniglarna i en fälla men det visade sig att sniglar som hamnar i surdegen dör. Antingen drunkar de eller äter ihjäl sig, jag vet inte vilket. Sedan tidigare vet jag att sniglar inte drunknar i vatten, eller öl för den delen, de bara sjunker och kryper sedan längs botten av behållaren och upp ur vattnet igen. De kan hålla andan imponerande länge! Men i surdegen sjunker de inte, de ligger och flyter i översta skiktet av degen tills de kort efter dör. Sedan sjunker de.

Surdegsfällor i växthus
I växthuset odlar jag bladgrönsaker mycket tätt på våren och då är det inte så aptitligt med små sniglar på bladen, varken mördarsniglar, åkersniglar eller parksniglar. Tidigt på säsongen är de så små att det är svårt att klämma eller klippa dem. Då samlar jag ihop sniglarna och slänger dem i en bytta med surdeg. Och ingen kommer ut igen! Många sniglar lockas dessutom av den söta surdegslukten och kryper ner i byttan för egen maskin. Ett effektivt alternativ till ölfällor!

Hållbarheten på surdegsfällorna är mycket bra. Upp till tre veckor kan den hålla sig, så länge den inte torkar ut. Fastän den står i ett varmt växthus och är full med sniglar så luktar den inte illa, den luktar bara surdeg.

Den fina köksträdgården levererar massor av grönt under hela året, trots sniglar. Fin inspiration till alla oss som odlar och har sniglar i trädgården!

Gör egen deg
Jag har inte någon direkt beskrivning av surdeg som funkar, ta den du har eller gör en. Den behöver inte vara god! Det är lukten och den trögflytande konsistensen som är viktig. Är surdegen för tjock är det bara att blanda ut med extra vatten tills den blir till en tunn gröt. Den brukar skikta sig efter ett tag, vattnet lägger sig på toppen och de döda sniglarna sjunker till botten. Fällan är lika effektiv då med. När surdegen är full med sniglar, gräv ner tillsammans med bokashi i trädgården!

Tips: Läs hur du gör egen surdeg i inlägget Surdegsbröd som på Skillebyholm.

I växthuset använder jag en burk utan lock för att fånga sniglarna men ute i köksträdgården försöker jag ha fällor där inga andra djur kan trilla ner. Kanske en petflaska eller en mjölkkartong.

Vartefter säsongen passerar tenderar sniglarna att ändra sina matvanor. De äter på olika ställen och av olika grönsaker. Då är det perfekt att prova nya grepp för att fånga dem. Testa att använda surdeg i fällorna, förhoppningsvis ger det fint resultat hos dig med!
/Maria Berg Hestad

Om Maria
Maria Berg Hestad odlar sin köksträdgård i Molde på Vestlandet i Norge. Köksträdgården är 300 kvadratmeter stor och ligger i en liten villaträdgård med makalös utsikt över fjorden. Familjen består av två vuxna och tre barn och de är självförsörjande på grönsaker mellan juni och december.

Här kan du följa Maria:
Facebook: Det grønne skafferi 
Blogg: Det grønne skafferi 
Instagram: Det grønne skafferi 

Läs mer om mördarsniglar på Skillnadens blogg:
Så täckodlar du trots mördarsniglar
Karins täckodlade paradis - med mördarsniglar
Nematoder mot mördarsniglar