Ett smörgåsbord av grönt i varmbänken
Nu äter vi grönsaker från vår varmbänk varje dag. Närproducerade, odlade utan gifter, skördade kort innan måltiderna och dessutom godare än något som går att bära hem från affärens grönsaksdisk.
Det har gått åtta veckor sedan årets varmbänk anlades. Och ungefär sex veckor sedan den såddes och planterades. Vi började skörda för drygt fyra veckor sedan, bara lite. Nu första veckan i april är vi helt självförsörjande på gröna blad och smörgåsgrönsaker tack vare varmbänken och med lite stöd från övriga tunnelväxthuset.
Till en början var värmutvecklingen i bänken ganska seg jämfört med tidigare år. Men det räckte gott och väl för fröer att gro och de flesta plantor att hålla sig vid liv, utom basilika och trädgårdsportulak som strök med i den lite väl fuktiga miljön. När det mesta väl tittade upp ur jorden gick det sedan snabbt och snart täcktes den nästan tre meter långa bädden av en matta av grönt. De plantor som försåddes och sedan planterades ut har förstås gett tidigast och mest skörd. Ottos sallat till exempel, av sorten 'Salad Bowl".
När jag nu skördat så intensivt ur bänken har jag haft stor nytta av mitt ganska uttänkta sätt att så - i korta rader och med de allra mest snabbväxande rädisorna mot den kortsida som ligger närmast solen. De rädisorna har, eftersom det är just en snabb sort, blivit skördeklara snabbast, kunnat lyftas ur bänken och lämna både plats och ljus till det andra som står kvar. Mellan alla rader i bilden ovan har det stått rädisor som nu är uppätna, vilket alltså ger bra förutsättningar för det som växer lite långsammare.
Det här är den avlånga rädisan 18 dagar som ger rekordsnabb skörd. I år inte riktigt 18 dagar just i varmbänken, men betydligt snabbare än de andra sorterna jag sått. Nu växer rädisorna jättefort och är stora som små majrovor nästan. Tack och lov gillar hela familjen rädisor. En riktig favorit är att lassa upp ett berg, fortfarande med blasten kvar, på ett fat och ge varje barn en assiett med lite rapsolja och örtsalt på. Sedan doppar de rädisorna i olja och smaskar.
Olika typer av bladkål är perfekt att så i täta, breda strängar i varmbänken. På bilden ovan har jag sått svartkål. Den skördar jag genom att nypa av blad för blad eller klippa av bladen en bit upp på plantorna (då växer en andra skörd upp om några veckor, så länge inte tillväxtpunkten klippts bort). Vitsen med den här kålen är inte att skörda mycket och göra en ren kålsallad, men ett litet knippe späda blad var dag i blandad sallad blir jättefint. Efterhand som grönsaker skördas i bänken gård det fint att så mer kål på det här sättet.
Jag tycker fortfarande att det är roligt att ha koll på temperaturen i varmbänken. Till en början var jag lite besviken för att värmen tog lite tid på sig att komma igång och drog slutsatsen att det berodde på att jag matat bänken med mycket löv och hönsskit istället för halm, som brinner snabbare. Jag tror att det är det som gör att varmbänken nu håller värmen väldigt fint fortfarande. Förstås gör det sitt till också att bänken finns i tunnelväxthuset där det är väldigt fina temperaturer både dagtid och nattetid just nu. Även om det inte varit risk för frost i tunneln de senaste dagarna är jag noga med att täcka grönsakerna med fiberduk på nätterna så att de ska få ha det riktigt mysigt och växa bra.
För några veckor sedan tog jag förresten bort ramen som tidigare kapslade in grönsakerna, jag tyckte att den stal för mycket av ljuset. Så snart ramen var av blev det också mycket mindre fukt i bänken vilket varit en stor fördel.
Jag kan inte nog säga hur stor glädje vi har av varmbänken just nu. Vi äter de läckraste salladerna flera gånger om dagen och skördar så fin mat. För den som vill odla mycket och tidigt så är varmbänken toppen.
I klippen nedan kan du se hur vi byggde varmbänken och också hur jag sått och planterat den till en början.
/Sara Bäckmo
08. april 2016