Årets höstmorötter är på väg att sås. 'Autumn King' samt 'Rothild'.

Att så morotsfrön är bland det pilligaste jag vet! Det är en av ganska få sysslor jag föredrar att göra helt utan barnen närvarande. Ju mer intensivt jag odlar desto snålare med fröna blir jag. Vill helst slippa gallra alls. Och då måste de pyttepyttiga fröna spridas ut så glest, så glest. Ack så pyssligt.

Mitt stora morotsland ska få stå orört fram till skörden i höst. Här ska de rötter stå som skördas sent och sedan lagras inför vintern. De morötter jag skördat fram till nu i mina odlingar har gått åt snabbt varenda en och ingen har blivit kvar att lagra. Därför sår jag i år tre omgångar med morötter; en tidig omgång sommarmorötter, sena höstmorötterna, samt ytterligare en omgång sommarmorötter där det blir plats efter skörd i juni-juli. På så sätt hoppas jag kunna mätta munnarna och kunna lagra.

Stora morotslandet rymmer alltså höstmorötterna, sorterna blir 'Autumn King' samt 'Rothild'. Då morotsfröna börjat gro i början av sommaren sätter jag dessutom ut andra plantor så att raderna ser ut enligt följande: lök, morot, lök, morot, lök, morot, Linné-tagetes, morot, lök, morot, lök, morot, lök. Det ska förhoppningsvis se fint ut.

Men fröna är som sagt pilliga att så. Jag har provat olika varianter av sådosor och såband, fast det är lika frustrerande. Såbanden tycker jag är überplottriga att få till i remsor av toapapper och klet för att fästa fröna. Går av, svårt att lägga ut långa remsor i landen. Sådosorna portionerar aldrig ut fröna där jag vill. Jag har landat i den manuella metoden: Jag lägger ut en hög frön i vänsterhanden och plockar upp ett fåtal frön mellan pekfingret och tummen med högerhanden. Med just ett fåtal frön i greppet är det svårt att råka hälla alla på en plats. Sen arbetar jag mig igenom rad efter rad med stort tålamod och lägger fröna på sånt sätt i raden att jag inte ska behöva gallra.

Innan sådden har jag matat hela ytan med fyra långa strängar bokashi-kompost som grävts ner. På så sätt har jag inte bara gödslat ordentligt utan också höjt ytan så att bädden blir något upphöjd. Innan jag sår i fårorna har jag också vattnat.

Eftersom jag nu har tre långa rader kvar att så, samt alla kortrader i djupbädden, vill jag gärna höra hur du sköter morotssådden rent praktiskt. Kanske kan jag få bästa tipset som gör att jag kan göra också detta moment tillsammans med ungarna.

/Sara Bäckmo