Vintersådd i den stora kallbänken
Jag gör två olika slags sådder under vintern; dels de grönsaker som sås och sedan står kvar på växtplatsen för att ge skörd här och dels grönsaker som sås som en slags förkultivering för att grävas upp och flyttas till sin växtplats.
Plötsligt har jag blivit så duktig på att använda min odlingsyta, och dessutom skaffat mig många fler bäddar, att jag verkligen måste tänka på hur jag disponerar köksträdgården. Det har visat sig vara en större utmaning att odla en stor yta jämfört med en liten. Det är ju ingen idé att odla rasande många skördar på en och samma yta om vi inte klarar av att äta upp saker och ting.
Inför våren vill jag gärna så så mycket det bara går och är möjligt. Alla odlingslådor och ramar får gärna vara sådda och klara redan under vintern, då kan jag i sakta mak så frilandsbäddar efterhand jag har tid. Jag kommer att vara höggravid när de flesta sådder görs under våren och föreställer mig att det är skönt att ha kunnat bocka av en del redan då.
Den odlingsram med lock som snickrades till varmbänken för några år sedan är nu omvandlad till en slags kallbänk. Nästa års varmbänk läggs i tunnelväxthuset och jag har inte bruk för ramen där. Nu står den i finaste söderläge på friland, över en vänd plätt med finaste jorden där jag tidigare odlade hallon. Här vill jag bara odla sånt som hinner ge skörd innan midsommar eller så, för att jag ska kunna fortsätta mitt arbete med att gräva om och försöka utrota hallonen som finns kvar i backen.
Det är utmärkt att kunna så vissa grönsaker redan under vintern. Jag gör två olika slags sådder under då; dels de grönsaker som sås och sedan står kvar på växtplatsen för att ge skörd här och dels grönsaker som sås som en slags förkultivering för att grävas upp och flyttas till sin växtplats. Förkultiveringen tänker jag göra i en bädd i tunnelväxthuset lite senare under vintern och det lämnar mig med sådder som sås och ger skörd här i kallbänken. Har du inte riktigt koll på vad en kallbänk är kan du läsa här, där jag också beskriver hur jag gör en enkel variant.
Många grönsaker att vinterså
Andra grönsaker som tål att sås under vintern, för att sedan gro exakt då fröet avgör att temperatur och fuktighet är lagom, är till exempel sallat, dill, persilja, palsternacka, spenat, haverrot, svartrot, rotpersilja, vintersallat och i viss mån kålväxter. Jag har fått fin skörd av vintersådd rucola bland annat. Som du ser är flertalet av de här grönsakerna såna som ska stå och växa länge i landet, typ palsternacka och rotpersilja. De är inte aktuella för den här bädden. Och flera av de snabbväxande bladgrönsakerna går också bort, eftersom de kommer att odlas i tunnelväxthuset där de ger skörd betydligt snabbare än här. Så vad använda den här ytan till?
Jag väljer att fylla hela bädden med spenat, av de enkla anledningarna att vi älskar spenat och dessutom kan lagra den fint i frysen. Inför nästa år tillkommer dock den lilla detaljen att vi har en liten bebis. Barn under ett år ska inte äta spenat eller andra bladgrönsaker som innehåller ämnen som kan omvandlas till nitrit, det är skadligt. Och eftersom våra bebisar när de lär sig äta i stort sett äter det vi andra äter är det ingen större idé att fylla frysen med just spenat och mangold nästa år, annat än det vi behöver fram till det att liten är 6 månader ungefär. Under sommaren odlar jag istället nyzeeländsk spenat och fyller frysen med en årskonsumtion av den. Nyzeeländsk spenat bildar inte nitrit lika lätt som vanlig spenat.
Här under lock i kallbänken kommer jag att få en fin skörd av läcker spenat. Vi äter spenat i sallader och den förekommer i matlagningen flera gånger i veckan; som huvudingrediens i pastasås, omeletter, fiskgratänger och stuvningar. Suverän. Och ungarna älskar spenat. I maj, senast början av juni, har jag skördat rubbet innan plantorna går i blom och kan då lyfta bort ramen innan bädden grävs om/rensas och sedan planteras med till exempel majs. Så ser planen ut. I klippet nedan kan du se hur jag vintersådde spenat förra året för att få fram de läckra bladen i bilden ovan, i odlingszon 3.
/Sara Bäckmo