Få saker på min blogg får så många frågor som just det ganska enkla i att odla grönsaker att skörda under senhöst, vinter och tidig vår. Vinterodling är ett ganska nytt begrepp i Sverige. Och vad det verkar på respons på mina videor från andra länder är det ofta ett mer traditionellt sätt, med sådd vår och skörd sommar-höst, som råder också där. Förhoppningsvis känner du dig nyfiken på att prova att odla under andra delar av året efter att ha läst det här.

Brist på ljus
Vintertid är det mycket få grönsaker som växer i Sverige och andra nordliga länder. Vi har för lite dagsljus och det är det, snarare än kallt klimat, som gör att plantor har svårt att växa. Jag har själv sett hur morötter i en varm och härlig varmbänk stått och stampat sig igenom december och januari utan att växa en centimeter. Dessbättre finns det gott om grönsaker som tål kyla. Om jag väljer rätt grönsaker kan jag odla de köldtåliga växterna under vintern och skörda läckra blad och rötter när många andra grönsaker frusit sönder och gjort sitt.

På friland står vintersallat/machesallat under ett täcke snö. Den är mycket tålig.

Både för friland och växthus
Jag vinterodlar både på friland och i tunnelväxthus. På friland kan jag till exempel låta köldtåliga (alltså härdiga) grönsaker som grönkål, purpurkål, jordärtskockor, vintersallat, spenat, vintermorötter och palsternackor stå kvar i jorden. Det kommer nästan alltid mildare perioder under vintern, då jag kan passa på att skörda ett litet förråd innan det fryser på nytt. O tunnelväxthusen kan jag odla grönsaker aningen mer skyddat, till exempel de som nämnts ovan men också sallat och vinterportulak.

Grönsaker som ska odlas i till exempel tunnelväxthus för att ätas under senhöst och vinter behöver odlas fram under sensommar och tidig höst. Då blir de skördeklara innan ljuset dippar och tillväxten avstannar. Flera av de grönsakerna sår jag i augusti, men också tidigare i juli. Alla som har ett växthus, litet som stort, kan odla stora mattor av gröna blad för konsumtion under vintern. Bladgrönsaker går också bra att odla i kruka.

Jag odlar vintersallat både på friland och i tunnelväxthuset. Underbart god. Bilden är tagen i januari.

Sallat för övervintring
En del av min vinterodling består också i att jag övervintrar hundratals plantor i tunnelväxthus. De står skyddade i till exempel kallbänk med extra fiberväv i tunnelväxthuset under vintern och står sig bra mot kyla. När ljuset kommer åter i februari börjar de mirakulöst nog att växa. Redan i mars kan vi skörda gröna blad, långt innan vårens sådder ger skörd.

En femåring påkommen med att tjuväta av övervintrad spenat i tunnelväxthuset tidigt i mars.

Varmbänken möter våren
En sista del i vinterodlingen är förstås varmbänken. En varmbänk är en stor odlingshög som byggs upp av gödsel och till exempel halm eller löv. Det blir som en stor kompost. När nedbrytningen i högen tar fart utvecklas värme, som jag kan använda för att odla på. Varmbänken ger också skörd mycket tidigt på våren och är en stor resurs för ett hushåll som vill skörda så mycket som möjligt hemma.

Lön för mödan
Så, när du ser och hör om vinterodling, om hur jag sår och planterar för riktigt sena och tidiga skördar, så är det inte för att jag blivit galen. Jag har helt enkelt hittat ett sätt att odla mat också under vintern. Och det är helt fantastiskt! Genom att odla mycket bladgrönt för vinterskörd kan vi komplettera med det vi har lagrat på olika sätt och vara mer eller mindre självförsörjande på grönt under hela vintern.

Vill du se mer om hur jag vinterodlat tidigare år kan du se klipp om det på YouTube i spellistan Vinterodling. Det finns också en kategori här på bloggen som heter Vinterodling där jag samlat alla inlägg som berör ämnet.
/Sara Bäckmo