Den fleråriga kronärtskockan Herrgårds kom som en pytteliten planta tidigt i somras och har vuxit till en riktig bjässe. Nu kommer skockorna. De flesta hinner nog inte bli stora, men de är riktigt goda att skörda som små och steka i halvor.

Nakenfröpumporna av sorten 'Olga' är skördade men har inte kommit längre än så här. Det är barnen som skördat och nu väntar de tunga rackarna på lite mamma-assistans för att forslas in i en lämplig bokhylla. Där får de mogna och slaktas en dag när andan faller på. Vill du se mer om nakenfröpumporna finns ett klipp längst ner i inlägget.

Längs staketet av skrotcyklar trängs både nyzeeländsk spenat, som trivs fint i höstkylan, och de sista tappra luktärterna.

Den fantastiska vintersallaten växer superbra under hösten. Det är svårt att hålla fingrarna i styr och låta bli att skörda. Den här ska sparas till dess inget annat grönt finns att äta och blir fint komplement till lagrade rotsaker och frysta bönor fram i vintern.

Mycket är kvar innan vårt hus ens liknar den bild jag ser för mitt inre. Men vi är en bit på väg och jag tycker att huset är så vackert med sina fönsterbågar i engelskt rött. Nästa steg är att måla foder i en varmgrå nyans och att ersätta de vita knutarna med falurödfärg.

Alba hittar fortfarande smultron som mognar. De vita smultronen är söta och saftiga och mycket uppskattade skatter.

Under höstmånaderna säckar växtligheten ihop och bryr sig inte alls om mina uppbindningar och försök att ställa saker och ting i en viss vinkel. Charmigt. Vi går turer genom portalerna och pratar om det som händer och hänt och om sånt vi ska göra sen.