Väl hemkommen från Finland var det förstås spännande att kila ut i trädgården och titta hur mina små skyddslingar haft det senaste dagarna. Det har varit minusgrader i åtminstone en veckas tid och det var först under måndagen som det blev mildare ute.

Brysselkålen står fint trots kylan. Det största hotet är rådjuren. Men jag vill också skörda innan för många frostnätter gått. Tidigare år tycker jag att smaken blivit besk av kylan.

Som det ser ut i tiodygnsprognosen kommer mildvädret att bestå en tid framöver. Det känns bra. Jag har så mycket att göra. Allt går långsamt och jag måste prioritera väl. Lyckas sådär. De flesta ytor som ska vintersås är iordningställda, men vitlöken är fortfarande inte i jord och jag har kvar morötter, svartrötter och betor att skörda. I sinom tid...

I den gröna tunneln står blandade blad fina under fiberduk. Det förvånar mig att de små broccoliplantorna fortfarande ser så fina ut trots att de varit djupfrysta flera dagar.

Vinterportulaken ser lite medtagen ut efter kylan, men så fort det blir nollgradigt och däröver reser sig växten och ger fin skörd.

Jag hoppas kunna rensa upp i det stora tunnelväxthuset innan det blir kallt igen. En del ogräs behöver tas bort så att grönsakerna som ska övervintra blir lättare att skörda. Och så ska årets varmbänk tömmas och lämna plats för en ny. Ingen brådska, det är först i februari den byggs.

Sallat 'Linaro' överraskar och är till synes helt obekymrad om kylan, trots att det varit fruset i tunnelväxthuset. Bladen är fortfarande krispiga och fina.

Köksträdgården ser ganska risig ut nu tycker jag. Det märks att jag ligger efter och att sommaren inte bjudit på särskilt mycket trädgårdstid. På en del håll är det mycket ogräs. Känner mig inte stressad av det, jag vet att det går snabbt att ta hand om när jag väl bestämmer mig för det. Det är mest att jag gärna hade gått omkring i köksträdgården och tyckt att det var sådär... fint. Nu går jag mest omkring och tänker att vi har god mat och det är inte fy skam det heller.

Alla mina fantastiska plantor av ekbladssallat har överlevt köldknäppen i sin odlingslåda. Se klippet nedan för info om hur jag skyddar dem från kyla.

Egentligen är det ingenting i trädgården som är kris och panik, med tanke på kylan. De grönsaker som står kvar just nu tål den här årstidens temperaturer. Rotsaker som morot, svartrot, palsternacka och jordärtskocka står fint i jorden och kålsorterna har ju valts just för att de är köldtåliga. Det är bara min egen trädgårdslängtan som egentligen gör sig påmind. Jag vill ut! Jag längtar efter att slita och släpa. Bli svettig och yr av alla planer. Vill kasta av mig jobbarkläderna i hallen och rusa in och berätta om tusen planer.

Brukale, kallas också för blomsterkål, är en vacker och tålig kålsort som bildar öppna små huvuden längs stammen. Vacker!

Alba och jag gräver upp sommarmorötter. De såddes i juli och doftar ljuvligt när vi lyfter upp dem ur jorden.

I väntan på dagar när det finns mer tid går jag omkring och drömmer. Försöker vänja vår lilla sexmånaders bebis vid att tycka att utelivet är kul och uppmuntrar de andra barnen till lek och bus. Alba kommer skuttandes och ropar "Sara, får jag ta en morot?". Jag älskar att hon inte ser några begränsningar i årstiden. Hon är fyra år och lever med köksträdgården som sitt lekrum. Vi hackar upp en knippe rötter ur den ännu frusna jorden. Och vet du hur hon gör? Hon blåser lite på morötterna, som om det skulle få jorden att försvinna, och sen äter hon upp dem! Ur jorden och in i munnen. That´s my girl!
/Sara Bäckmo