En regnig dag sommaren 2024. Ändå glad för tomatskörd och att slippa vattna. Foto av: Ida Sjöö.

Mina läsare har önskat att jag då och då skriver mer om livet. Ibland kopplat till odling. Ibland inte. Varje gång jag avviker från mitt huvud-innehåll blir jag alltid lite stressad och tänker att jag missar en god chans att inspirera någon till att så eller plantera och därmed lyckas bättre i sin odling. Därför väljer jag alltid att skriva om odling före något annat. Men det är också så fint att få ge något av annat som önskas, så jag ska försöka göra några undantag från nu.

Ett tips innan du läser vidare är att jag i mina många livesändningar för Skillnadens medlemmar ofta berör mer av livsfrågor och min vardag utöver odlingen. Livet helt enkelt. Skillnadens medlemsgrupp på Facebook är ett fint vardagsrum där vi delar stort och smått - oftast kopplat till odling, men övrig får också plats emellanåt. Du får gärna prova att vara med en tid och se om det ger dig inspiration och glädje också. Använd länken nedan för att läsa mer.

Läs mer om medlemskap på Skillnadens här

Alltid pepp och alltid på G?

När jag delar innehåll från min trädgård i sociala medier ser det ju alltid ut som om jag är i min trädgård 24 timmar om dygnet. Allt kretsar kring trädgård. Jag ser nästan alltid väldigt glad ut och jag är nästan alltid väldigt pepp på det jag gör. Det jag gör i trädgården och som sedan visas i sociala medier är en yttepyttig del av mitt liv dock. Det är visserligen mitt jobb att skriva och berätta om odling, (och det är världens bästa jobb) men det innebär inte alls att jag alltid känner mig väldigt inspirerad till att odla. Jag har fullständigt skruttiga dagar emellanåt också.

Jag har i min trädgård, trots att den syns och hörs överallt, gjort ett stort grundjobb mentalt för mig själv med att varsamt formulera ett syfte med trädgården. Och sedan aldrig avvika från det. Trots att pressen att leverera ständigt finns, från andra men mest från mig själv. Syftet med min odling återvänder jag ofta till, särskilt när jag behöver motivera mig själv till att odla - eller inte. Varför gör jag det här egentligen? Vad vill jag med detta? Hur känner jag inför det?

Mitt syfte med odlingen är inte att den ska se fin ut i sociala medier. Mitt mål är inte att få gilla-markeringar och beröm i kommentarerna. Eller att fotografer från stora magasin ska säga oh och oj och whaaaa. Min odling ska bara få mig att må bra. Helt ärligt skiter jag i att det är stökigt, att saker inte blir gjorda i tid, att jag förlorar växter eller att jag vissa dagar inte orkar göra annat än att gå ut och glo lite i största allmänhet. Att ha en trädgård och en odling, och därmed möjligheten att alla dagar när jag verkligen känner pepp och inspiration, och kunna gå ut och göra allt jag önskar och lite till - det är det allra bästa. Jag blir så glad då!

Jag har riktiga skitdagar emellanåt. Det här året är ett sällan skådat piss-år i mitt liv, med stora utmaningar; privat genom att jag går igenom klimakteriet och företagsmässigt för att världsläget hårt påverkar mitt företag negativt. Jag är verkligen inte pepp och inspirerad hela tiden. Men ändå ofta!

Bland det bästa med Skillnadens medlemsgrupp på Facebook det här året, har varit för mig att känna mig helt normal i livet. Alla mina odlarvänner går igenom motgångar, känner igen sig i varandras berättelser och är så raska på tangenterna med att skicka kärlek, uppmuntran och support till varandra, inte bara till mig.

Jag tänker ofta att det inom odling, som med allt annat i livet, gäller att mäta sig med rätt typ av människor så att jämförelsen blir rättvis och inte sänker en. Inom odling finns osannolika mängder inspiration som jag inte ens kan titta på utan att känna mig riktigt usel som trädgårdsinnehavare. Men när jag går tillbaka till mitt syfte och mitt övergripande mål med odlingen (att må bra och framställa sjukt mycket mat) så känner jag mig alltid helt suverän! Och det gör mig jätteglad att den känslan kan stärka andra odlare att uppleva sig nöjd med vad vi åstadkommit snarare än att döma och nedvärdera - oss själva eller andra.

Läs mer: Om vem jag (Sara) är och vad jag har för ledord

Vad jag gör för att bli pepp

Då har vi alltså konstaterat att jag är precis som andra; jag känner mig opepp, oinspirerad och otillräcklig emellanåt - i livet, i trädgården, som yrkesmänniska. Normalt.

Vad gör jag för att känna annorlunda, om jag vill det?

Ett knep jag har är att ta tag i något som jag vet att jag är bra på. Något jag kan. Där jag inte behöver tveka på mina insatser. Där jag vet att jag får resultat som jag är nöjd med. Istället för att börja rodda med något knivigt, beta av en att-göra-lista med saker som aldrig tar slut, eller påbörja där jag riskerar att göra fel, få kritik eller se mig själv i ett ljus jag inte gillar. Jag mår bättre av att göra något jag vet att jag kan, som jag är bra på och som gärna är uppskattat av andra. Klassiskt, ju.

Exempel i odlingen: Rensa en pallkrage, gräva ner bokashi-kompost, så något. Om det är fruset kan jag förbereda odlingsplats i ett tunnelväxthus eller i en stor kruka/tunna istället. Idiotsäkert! Och jag blir alltid på bra humör av detta!

Exempel i yrkeslivet: Skriv ett blogginlägg på ett tema som flera personer kommenterat eller önskat på senaste. Det är alltid uppskattat! Dessutom blir jag nöjd och lugn av att känna fingrarna mot tangenterna och se svart mot vitt se att jag är duktig på att strukturera och formulera min text. Här är säker mark för mig och det gör mig trygg och glad.

Exempel i familjelivet: Att välja bort det som för tillfället skapar oro och suger energi och välja att göra något tillsammans med eller för mina barn en dag när övrigt dippar. Det funkar alltid för mig. Det är min viktigaste roll i vardagen att vara mamma och ge allt jag kan till mina fantastiska barn. När jag gjort val likt dessa känner jag mig ändå alltid nöjd när jag går och lägger mig.

Exempel privat - bara för Sara: Att sticka. Många beslut eller göromål som känns tråkiga och tunga kan ofta skjutas upp en stund, det gör ingen skillnad om jag stressar iväg och gör ogrundade saker. Att ta några timmar och sticka är en bra metod för mig att kyla ner nerverna lite och ge perspektiv på tillvaron. Ett annat knep är att ta en promenad i skogen med hundar.

Läs mer: Hur en kärleksfull relation kan ge tid för trädgård

Att jobba sunt i trädgården

Det finns en stor poäng i att förstå varför trädgård och arbete i trädgård skildras som det gör i medier och sociala medier. Många känner sig stressade av bilder där allt är väldigt fint - och att det är fint hela tiden, projekt som ingående beskrivs i många och långa steg, moment som är tunga att utföra och som därmed kräver hjälp, samt det faktum att trädgård och odling har en inneboende faktor i misslyckanden; det går inte att odla utan att misslyckas. Men i den formen av redaktionellt material måste det ju skildras så, för att det ska vara läs- och tittvärt. Vi lever tack och lov inte i ett konstant rullande tv-inslag eller i ett femsidigt reportage i fina Lantliv.

Hur ska man kunna känna sig lyckad och lycklig i sin trädgård med all ouppnåeligt som förmedlas som inspiration i media hängande över sig? Och hur ska man finna kraft, tid och glädje till att göra allt detta?

Jag har tre tips utifrån min egen odling.

Begränsad yta
Tro mig, extremt få hemma-trädgårdar har exakt all yta fin och iordninggjord - samtidigt. Alla har det fult någonstans. Bilder i medier skildrar endast en begränsad del av en tomt, vi ser inte resten. Hemma ser du allt, skoningslöst. Välj en del av din odling att hålla så fin som du förtjänar och önskar. En liten del. Din plats att njuta. 2024 var min fina plats den helt nya delen av köksträdgården. Ljuvligt! Jag gjorde till och med en sittplats för att njuta extra här. Den kraft den här platsen gav mig gjorde mig nöjd också med det jag hann med på övriga ytor. Och nöjd med att inte hinna annat.

- Vilken del av din tomt kan du jobba med och skapa ett litet och väldigt fint rum? Tänk på att det ska vara realistiskt, både när det gäller tid och fysisk ork. -

Dela upp arbetet
Oavsett vad du gör i trädgården - dela upp jobbet! Det är bara ganska sällsynta fall som vi odlare blir klara med stora projekt över en dag. Inte ens små projekt hinns ju med ibland. Dela upp jobbet och vet att de flesta gör så. Det är bara i blogginlägg, tidningsartiklar och på tv som saker blir klara i tid. Blogginlägg fotograferas ofta över flera dagar och arkivbilder används flitigt, tidningsartiklar sammanfattar saker som tagit år att genomföra och på tv finns ett helt team som hjälper till att färdigställa i nästan alla fall. Det är sant. Det är helt okej att börja med ett projekt och göra lite i taget. Eventuellt blir det klart. Om jag ska göra nya land brukar jag tänka att jag gör ett land per vecka eller månad, och att jag under en längre tid då hinner skapa riktigt många.

- Vilka av årets projekt kan du dela upp för att underlätta arbetet och orka med? Tänk på att du kanske inte hinner med exakt allt du önskar. Det är okej att drömma om vissa saker och att skjuta dem på framtiden. -

Nöjd med det lilla
Istället för att värdera din insats i trädgården utifrån själva projektet eller arbetet, kan det finnas en stor poäng i att värdera utifrån tid istället. Ingen människa har mer tid än en annan, där är vi alla lika. Om du i en hektisk vardag har 15 minuter och på dem gör något konkret i trädgården, så ska du vara nöjd. Punkt. Vissa saker är orimliga att hinna på 15 minuter så din insats bör istället bedömas efter vad du faktiskt gjort under den tid du haft till ditt förfogande. Min tid i trädgården är periodvis minimal och visst känns det tråkigt ibland, men jag försöker alltid att känna glädje över det jag gjort - snarare än att banna mig för det jag inte hunnit.

- Träna dig på att berätta vad du gjort i din trädgård den tid du haft. Fotografera och visa några bilder. Gör ett inlägg i sociala medier eller berätta för din familj. Eller skriv dagbok. Då ser du över tid hur mycket du faktiskt åstadkommit. Du är guld värd för din trädgård! -

Koppla av: Se min nya video om stickning i Frankrike

Hur avslutar jag detta? 

Att knyta ihop säcken kring det här är närmast omöjligt. Det är ju en pågående process att odla. Säcken är liksom alltid öppen och det läggs i och plockas ur både kunskap, erfarenheter och fröpåsar hela tiden. Stäng den inte!

Något jag lärt mig genom mina år då jag levt och vuxit med min odling, är att både livet och trädgården förändras. Det som gällde när barnen var små är idag helt annorlunda. Jag hade superkrafter med fyra små barn hemma, som älskade att vara ute och utan problem kunde hänga en hel dag i en rejäl jordhög. Idag är livet fyllt av tonåringar, en annan typ av jobb och en kroppslig och mental omställning som ställer helt andra krav på mitt liv. Nu behöver jag tänka annorlunda kring hur jag odlar. Odlingen är mer fokuserad kring bara mig, på gott och ont. Jag tycker det är spännande. Men inte alltid jätte-inspirerande.

Vad som däremot är inspirerande då, är att omge mig med fantastiska vardagsodlare som gjort exakt samma resa som jag gör nu. Som kan säga till mig att allt är okej. Och som ser mina väl valda steg på odlingsresan och uppmuntra dem. Med stor värme skickar jag ett enormt tack till alla er som gör mina dagar i trädgården rika och glädjefyllda!

Jag hoppas du finner en portion grön inspiration i att läsa att allt är fullkomligt normalt vad gäller både tillgång och avsaknad av pepp och inspiration emellanåt - hos mig och hos dig. Snart kommer en ny vår. Så något nytt! Man blir glad av fröer som gror.

Många hälsningar från Sara Bäckmo