Brysselkål - så odlar du den hemma
Brysselkål är antagligen höstens godaste kål. Som jag har väntat på att få skörda! Att odla brysselkål är kul och gott. Läs hur jag gjort för att odla i år.
Jag får dåndimpen! Förra året hade jag ingen brysselkål i landet och jag har nästan hunnit glömma bort hur mycket jag älskar den här kålen. Nu ska jag inte hamna i den där sitsen att jag ännu en gång säger att just den hääääääääär grönsaken antagligen är den som skiljer sig mest från den köpta varianten (jag säger ju så ganska ofta...) men katten vet om det ändå inte är sant.
Brysselkål från butiken smakar antingen ingenting alls, eller så har den en så vansinnigt skarp smak att den är nästintill äcklig. Ingenting av det finns i den hemodlade brysselkålen. Den är bara magisk. Underbar smak av perfekt kål och en söt ton som lockas fram när brysslarna tillagas.
Bli medlem och följ arbetet dag för dag i Skillnadens Trädgård
Vintersådd brysselkål
Dessa plantor startade sin resa förra vintern någon gång. Jag sår nästan all min kål på vintern i det som kallas för vintersådd. Jag sår alltså fröerna i byttor med jord som får stå utomhus eller i ett kallt växthus till dess fröerna gror. Plantorna kräver då otroligt lite omvårdnad och växer upp till knubbiga fina exemplar. Om du inte provat att vinterså kål så är det definitivt dags nu! Det spar mycket plats inomhus och eftersom jag inte behöver oroa mig för platsbrist kan jag odla något fler sorter. Kul! Jag har skrivit massor om vintersådd både här på sajten och i mina böcker, sök gärna på bloggen så hittar du mer att läsa.
I videon nedan kan du se hur mitt kålland ser ut i år. Brysselkålen står längst till vänster i tumnagelbilden.
Med täckodling och nät
All kål är odlad i bäddar med växtmaterial och ull som täcke - en täckodling. I landen har jag också det som kallas för fuktslang, som jag kunnat koppla på vattenslangen och vattna när det behövs. Under de torraste veckorna i somras vattnade jag tio minuter var vecka på ett ungefär, mer behövs inte. Täckmaterialet håller jorden otroligt fuktig och fin. Och visst syns det att plantorna frodas.
Jag har också haft nät över min brysselkål för att skydda mot kålfjäril och kålmal. Nätet har inte legat på hela tiden, jag har slarvat en del. Men som du ser har plantorna ändå undgått enorma skador. Störst skada har sniglarna gjort i år.
Fastän det är sent på året har jag ännu inte stuvat undan näten. Jag ska faktiskt lägga på dem igen, förhoppningsvis snart. Inom kort kommer rådjur och älgar in i trädgården, det brukar dröja några frostnätter sen hör jag dem stampa omkring nära huset om kvällarna. Nät över kålen gör att det blir svårare för dem att nå godsakerna.
Läs mer: Att plantera i ull
Lång utvecklingstid
Brysselkålen behöver ganska lång tid på sig att utvecklas. Det ska bli stora plantor och längs den stora stocken ska små brysselkålshuvuden växa fram. Brysslarna kan vara ganska små i slutet av sommaren, men växer ofta snabbt på hösten. Plantorna är mycket köldtåliga, men om det blir stora temperaturskillnader är det risk att brysselkålen ruttnar när de fryser och tinar omvartannat. Min taktik är att skörda de största efterhand och antingen tillaga eller frysa in.
I fredags skördade jag två liter brysselkål och kände mig så himla nöjd. Till fredagsmiddag för mig och ungarna blev det sedan gräddkokt brysselkål, grönkål och purjolök, tillsammans med stekt fläskfile från byns utegrisar, lite spagetti och massor av färska grönsaker. Jag kunde inte sluta äta.
Vi har väldigt mycket olika slags bladkål att äta, så just nu låter jag brysselkålens blad vara. Men det är en väldigt smakrik och fin del av kålen! Prova att skörda några blad och använd precis som grönkål eller svartkål. På samma vis kan du använda också blad från broccoli och blomkål.
Gräddkokt brysselkål
- skär grönsakerna i mindre bitar
- stek på medelvärme i smör så de blir lite mjuka och brysselkålen får lite färg
- häll på grädde och låt puttra en stund, smaka av med salt och häll på lite mer grädde som får koka in
- när brysselkålen blivit mjuk, men har lite tuggmotstånd kvar, är det klart
Nästa år vill jag odla ännu mer brysselkål. Jag leker också med tanken på att bara välja röda kålsorter i landet då, av estetiska skäl. Typiskt en sån sak jag ska skriva i min Odlingskalender, för sånt glömmer jag bort annars när jag snart börjar kolla fröer till nästa år. Det finns flera röda sorter av brysselkål som är skitsnygga i landet! Till exempel har jag fastnat för sorten 'Rubine', den finns dock bara hos utländska fröfirmor. Dessvärre förlorar brysslarna sin vackra röda färg vid tillagning, men det kan man ju leva med.
Vad tycker du om brysselkål? Jag vet att en del tycker det är pest och pina att äta och att en del har just den här kålsorten på sin lista över kål som aldrig, aldrig blir något att ha. Dela gärna med dig av dina erfarenheter.
/Sara Bäckmo
07. oktober 2019